Fantasins fanbärare : om hur bilden av Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf förändrats i gymnasieskolans litteraturhistoria under 1900-talet

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterära nittitalet och två av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, växer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras på vilken betydelse de två författarna anses ha haft för den litterära strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut. De läromedel som studerats i examensarbetet är kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmässiga avgränsningen är 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest använda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen. De aktuella avsnitten i litteraturhistorierna presenteras. Jämförelser mellan dem görs för att klargöra hur utvecklingen av bilden av nittitalet och de två författarna har sett ut. Vad gäller nittitalet fokuserar de tidiga litteraturhistorierna på brytningen med åttitalismens naturalism, samt på att nittitalisterna förespråkar fantasin, livsglädjen och skönheten. Mot senare tid läggs fokus alltmer på de nationalistiska, provinsiella och traditionella motiven i diktningen. Redan från början framstår Heidenstam som strömningens frontfigur och teoretiker, medan Lagerlöfs betydelse för strömningen sällan klargörs. Båda författarna har, med något undantag, under hela den undersökta perioden en självklar plats i gymnasieskolans litterära kanon

The process of documentation. A documentation of objects at Smålands nation

This essay aims to report on the process of our documentation of art objects in the care of Smålands nation in Uppsala as a part of our education in museology and cultural heritage studies. The nation has a long history and our documentation shows many valuable objects reflecting this. The care of these objects is substandard and in great need of change. Our work process has involved photography and research about each object, the information has then been registered in our catalogue. The documentation has, besides the catalogue, generated a plan for future management and storage of the collection. We hope that this documentation has, besides the catalogue, generated a plan for future management and storage of the collection. We hope that this documentation, in addition to knowledge about preventive conservation, will result in a change of attitude towards the cultural heritage of the nation

Katalonien – region, nation eller suverän stat? : En fallstudie över katalansk secession från Spanien

In the Spanish region of Catalonia, the overriding political issue during more than adecade has been the conflict concerning the region’s aspirations for independence. Inpolitical science research, the withdrawal of a region from a state is called secession.This phenomenon highlights the conflict between peoples’ and nations right to selfdeterminationand the right of states to protect their borders and defend the nationalunity. This case study focuses on the supporters of Catalan independence and the aimof the study is to better understand the Catalan independence movement’s view on theconflict between self-determination and state sovereignty. The study investigates whyCatalonia has the right to become an independent state according to the independentmovement, what alternative ways Catalonia has toward independence and whatstrategies the independence movement makes use of. The study uses both textanalysis and qualitative interviews to respond the questions. The study shows thatthere are two main alternatives for the independence movement. One is a referendumaccepted by the Spanish state as a result of dialogue and negotiation, the other wayis to reach independence through a unilateral declaration of independence and the useof civil disobedience

Fantasins fanbärare : om hur bilden av Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf förändrats i gymnasieskolans litteraturhistoria under 1900-talet

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterära nittitalet och två av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, växer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras på vilken betydelse de två författarna anses ha haft för den litterära strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut. De läromedel som studerats i examensarbetet är kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmässiga avgränsningen är 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest använda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen. De aktuella avsnitten i litteraturhistorierna presenteras. Jämförelser mellan dem görs för att klargöra hur utvecklingen av bilden av nittitalet och de två författarna har sett ut. Vad gäller nittitalet fokuserar de tidiga litteraturhistorierna på brytningen med åttitalismens naturalism, samt på att nittitalisterna förespråkar fantasin, livsglädjen och skönheten. Mot senare tid läggs fokus alltmer på de nationalistiska, provinsiella och traditionella motiven i diktningen. Redan från början framstår Heidenstam som strömningens frontfigur och teoretiker, medan Lagerlöfs betydelse för strömningen sällan klargörs. Båda författarna har, med något undantag, under hela den undersökta perioden en självklar plats i gymnasieskolans litterära kanon

Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vårdandet under donationsprocessen : En systematisk integrativ litteraturöversikt

Behovet av organ fortsätter att öka och donationsfrågan är ständigt aktuell. Vårdandet av organdonatorer kan ses som komplext. Idag finns det begränsat med forskning som ger en samlad beskrivning kring upplevelser av vårdandet utifrån intensivvårds-sjuksköterskans perspektiv. Syftet med studien var därför att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vårdandet under donationsprocessen. Studien är genomförd som en systematisk integrativ litteraturöversikt bestående av 14 artiklar, 13 med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes mellan januari och februari 2022 i databaserna Cinahl och Medline samt kompletterades med manuella sökningar, och genererade totalt 369 träffar. Efter en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning ingick 14 artiklar i datamaterialet. Dataanalysen genomfördes med tematisk analys. Resultatet visar att vårdandet kan innebära upplevelser av emotionell påfrestning. Intensivvårdssjuksköterskans professionella roll innebär känslor av ansvar och att vara oförberedd där också interprofessionellt samarbete upplevs betydelsefullt. Vårdandet präglas av övergångar som genomsyras av respekt och värdighet. I övergångarna upplevs det centralt och meningsfullt att stödja familjen. Därtill kan donationsprocessen innebära existentiella utmaningar och ofrivillig avhumanisering. Känslor av otillräcklighet liksom bristande interprofessionellt samarbete kan leda till moralisk stress som ökar lidandet för familjen. Trots ett vårdande präglat av ansvar och emotionella utmaningar kan intensivvårdssjuksköterskan uppleva känslor av mening. Intensivvårdssjuksköterskan innehar en central roll i att stödja familjen genom olika övergångar i vårdandet under donationsprocessen. Ett hinder för en god caritativ vård kan vara avsaknaden av ett fungerande interprofessionellt samarbete mellan involverade vårdare under donationsprocessen

“We’re not a Museum!” A Research of the Cultural Heritage Management at the Student Nations of Uppsala University

The thesis investigates how Uppsala University student nations steward their cultural heritage. The survey targets how student nations manage their cultural heritage, what financial priority they give it, their attitude towards it, and their awareness of it.A qualitative study of semi-structured interviews with representatives from 11 out of 13 student nations in Uppsala was implemented. The theoretical framework is based on the theory of David Lowenthal on the importance of cultural heritage, Susan Pearce’s theory on collecting, and Pierre Bourdieu’s theory on cultural capital. To investigate the importance of cultural objects theories by Ivo Maroević, Annette Weiner, and Igor Kopytoff was applied.The survey shows that stewardship of cultural heritage at Uppsala student nations is poor and in need of reform. The survey also shows that the status of the nations’ antiquarians and other responsible officers is low and that antiquarians feel neglected in the priorities of the nation's financial plans. The thesis suggests collaboration between the student nations and Uppsala University as a solution to these problems. This two years master’s thesis could serve as a point of departure for such an initiative

Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vårdandet under donationsprocessen : En systematisk integrativ litteraturöversikt

Behovet av organ fortsätter att öka och donationsfrågan är ständigt aktuell. Vårdandet av organdonatorer kan ses som komplext. Idag finns det begränsat med forskning som ger en samlad beskrivning kring upplevelser av vårdandet utifrån intensivvårds-sjuksköterskans perspektiv. Syftet med studien var därför att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vårdandet under donationsprocessen. Studien är genomförd som en systematisk integrativ litteraturöversikt bestående av 14 artiklar, 13 med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes mellan januari och februari 2022 i databaserna Cinahl och Medline samt kompletterades med manuella sökningar, och genererade totalt 369 träffar. Efter en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning ingick 14 artiklar i datamaterialet. Dataanalysen genomfördes med tematisk analys. Resultatet visar att vårdandet kan innebära upplevelser av emotionell påfrestning. Intensivvårdssjuksköterskans professionella roll innebär känslor av ansvar och att vara oförberedd där också interprofessionellt samarbete upplevs betydelsefullt. Vårdandet präglas av övergångar som genomsyras av respekt och värdighet. I övergångarna upplevs det centralt och meningsfullt att stödja familjen. Därtill kan donationsprocessen innebära existentiella utmaningar och ofrivillig avhumanisering. Känslor av otillräcklighet liksom bristande interprofessionellt samarbete kan leda till moralisk stress som ökar lidandet för familjen. Trots ett vårdande präglat av ansvar och emotionella utmaningar kan intensivvårdssjuksköterskan uppleva känslor av mening. Intensivvårdssjuksköterskan innehar en central roll i att stödja familjen genom olika övergångar i vårdandet under donationsprocessen. Ett hinder för en god caritativ vård kan vara avsaknaden av ett fungerande interprofessionellt samarbete mellan involverade vårdare under donationsprocessen