Planificación, ejecución y seguimiento de actividades de capacitación en seguridad y salud ocupacional

Las deficiencias en la salud ocupacional constituyen un problema de salud pública de proporciones epidémicas en los siete países de América Central. Los dos millones de accidentes ocupacionales estimados por año en la fuerza laboral de Centroamérica significan que uno de cada seis trabajadores tiene un accidente en su trabajo lo suficientemente grave para requerir atención médica. Las enfermedades ocupacionales no son diagnosticadas o ignoradas y sus consecuencias socioeconómicas pocas veces son consideradas en la formulación de políticas. \n \nEl Programa Salud y Trabajo en América Central (SALTRA) que opera en colaboración con organizaciones e instituciones de América Central y de Suecia, bajo el auspicio de la Secretaría de Integración Social de América Central (SISCA/SICA) y con el apoyo financiero de la Agencia Sueca de Cooperación para el Desarrollo (Asdi), está abordando estos problemas, con el objetivo de desarrollar capacidades nacionales y regionales para la prevención de riesgos ocupacionales, con perspectivas de salud pública y el mejoramiento sostenible de la calidad y eficacia de la producción. \n \nEn ese marco, SALTRA publica esta serie "Salud y Trabajo". La serie responde a la necesidad de ofrecer herramientas técnicas y conceptuales en ese campo tan vital para la vida de Centroamérica. La divulgación de estos temas promueve más investigaciones y más acciones para mejorar la salud de los trabajadores. \nSALTRA pone a la orden este material que puede ser reproducido citando la fuente.Programa Salud y Trabajo en América Central (SALTRA) Instituto Regional de Estudios en Sustancias Tóxicas (IRET-UNA) Centro de Investigaciones en Salud, Trabajo y Ambiente, Facultad de Ciencias Médicas, Universidad Nacional Autónoma de Nicaragua (UNAN-León

En svensk arbetsmiljöhistoria – Arbetsmiljöinstituten och företagshälsovården

I Arbete och Hälsa har det under de första 50 åren sedan starten 1967 publicerats 1076 artiklar och rapporter. Innehållet speglar till viss del hur arbetsmiljön har förändrats under dessa år. Redan tidigt i industrialiserings fotspår anställdes läkare av större företag för att i första hand ta hand om olycksfall. Långt in på 1950-talet fanns dock fortfarande endast ett femtiotal stora företag som hade industrihälsovård. Det var inom denna kår av industriläkare som principerna för företagshälsovård i modern mening utvecklade sig. Huvudinriktningen var att utifrån medicinska observationer finna sambanden mellan hälsa och förhållanden i arbetsmiljön och i görligaste mån förebygga detta. 1967 träffade LO och SAF en överenskommelse om riktlinjerna för företagshälsovård där de förband sig att gemensamt verka för en utbyggnad av företagshälsovården. Under 1970- och 80-talen utvecklades företagshälsovården både kvantitativt och kvalitativt. Mer än 80% av landets arbetstagare hade tillgång till företagshälsovård. l991 övergav Arbetsgivareföreningen den centrala modellen för förhandlingar med fackföreningarna och sade upp de centrala avtalen om arbetsmiljöarbete och företagshälsovård. Detta fick långtgående konsekvenser för svensk företagshälsovård. En minskande andel av landets arbetstagare hade tillgång till företagshälsovård, bara 65% år 2007 och minskningen fortsatte sedan. Arbetsmedicinska institutet tillkom 1966 för att bedriva forskning och utbildning i arbetsmiljöfrågor. I början av 1970-talet godkände riksdagen 15 viktiga lagar för reglering av arbetsmarknaden och gav ökade resurser till de myndigheter och organisationer som arbetade med arbetsmiljöfrågor. En utredning under början av 1990-talet föreslog att Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden skulle integreras. Den nya verksamheten gavs namnet Arbetslivsinstitutet och hade 450 anställda. 2006 deklarerade den nytillträdda borgerliga alliansregeringen sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet och det upphörde att existera den första juli 2007. De socialdemokratiska regeringen beslöt 10 år senare, under 2017, att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Myndigheten har placerats i Gävle och inledde sin verksamhet 1 juni 2018. Den nya myndigheten får i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Myndigheten ska även utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken, stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet, och arbeta med frågor som rör företagshälsovård

Occupational Safety and Health in Mining Anthology on the situation in 16 mining countries

info:eu-repo/semantics/publishe

Salud de los trabajadores

Curso salud ocupacional cruzando fronteras Cihlmu, Lima 2010Implementación de pacientes virtuales en la capacitación para salud ocupacional en América LatinaMejorando la calidad de vida laboral del equipo de saludPasos hacia la salud, estrategia para abordar el sedentarismo en empresa BASF BCWPrevalencia de presentismo en un colegio particular subvencionadoUso de los casos virtuales en la enseñanza de la salud ocupaciona