About the aesthetics of the landscape : perspectives on the concept of aesthetics and its relation to landscape architecture

I det här examensarbetet undersöks estetikbegreppet och dess relation till landskapsarkitekturen. För att skapa ett solitt ramverk genomfördes en littera- turöversikt med utgångspunkt i filosofins estetik. Utifrån litteraturöversikten utvecklades en modell för hur man kan förhålla sig till estetiska frågor. Med hjälp av den utarbetade modellen kunde därefter estetikens relation till just landskapsarkitekturen studeras. Resultatet visade att begreppet estetik är brett och innefattar mer än det skö- na. Centralt för den moderna estetiken är att den estetiska upplevelsen är subjektiv och således beror till stor del på mottagaren. Utöver mottagarens disposition påverkas den estetiska upplevelsen av kontexten. För att beskriva den estetiska upplevelsens olika delar med ett språk som passar estetikens na- tur användes begrepp från akustiken. Begreppen klangbotten och rumsklang beskriver mottagarens respektive omgivningens disposition. Det som utmärker landskapsarkitekturens relation till estetikbegreppet är en hög komplexitetsnivå. Landskapet innehåller okontrollerbara liksom förän- derliga variabler, vilka inverkar på landskapets rumsklang. Därtill är motta- garens klangbotten gällande landskapsarkitekturens mångbottnad. Utifrån arbetets resultat förstås att estetiska frågor kopplade till landskapsarkitektur kräver en förståelse för hur sammansatt den estetiska upplevelsen är liksom att estetiken finns bortom logikens regler. Dessutom tycks ett välfungeran- de språk och en levande diskussion vara viktigt för att kunna hantera frågor kopplade till estetik.In this master thesis, the concept of aesthetics and its relation to landscape architecture is investigated. To create a solid framework, a literature review was conducted, focusing on the philosophy of aesthetics. Based on the review, a model for how one can relate to aesthetic questions was made. The model was then applied on the field of landscape architecture. The result shows that the concept of aesthetics is wide and includes more than beauty. Central to the modern philosophy is that the aesthetic experience is subjective. Thus, the aesthetic experience depends a lot on the individual. Besides the individual factors, the aesthetic experience is also affected by the context. To describe the experience with a suitable language, concepts from the field of acoustics were used. The Swedish words klangbotten (soundboard) and rumsklang (room acoustics) describe the individual’s and the context’s dis- position respectively. The landscape architecture’s relation to the concept of aesthetics is defined by a high level of complexity. The landscape is characterized by uncontrolla- ble and changeable factors which affect the landscape’s rumsklang. Further, the klangbotten of the individual concerning landscape is multifaceted. The result of the thesis communicates that a thorough understanding for the complex- ity of aesthetic questions related to landscape architecture is vital for people handling these matters. Also, one must know that the field exist beyond the rules of logic, that it works on another level. Furthermore, a well-functioning language and an ongoing discussion seem to be important when addressing aesthetic questions

Vegetation for the little ones : can an urban playscape benefit both children and passerines?

Med syftet att skapa en ökad förståelse för hur fungerade lekotoper i urbana miljöer kan utformas undersöktes vilka egenskaper barn respektive tättingar uppskattar hos vegetation. Målet med uppsatsen var att studera om och hur vegetationen i en lekmiljö som både stimulerar barn och gynnar tättingar kan gestaltas. En litteraturöversikt genomfördes för att undersöka vad som utgör en kvalitativ vegetation för barn respektive tättingar. Resultatet från litteraturöversiktens två delar sammanställdes i en syntes som visade att barn och tättingar i hög grad uppskattar samma typ av vegetation. Syntesen visade även att ett flerskaligt perspektiv behöver anläggas vid gestaltning av en miljö som ska gynna både barn och tättingar. Avsaknaden av studier som har undersökt huruvida de två grupperna kan visats på samma plats innebär dock att det är ovisst om en lekotop av det här slaget kan fungera i praktiken. För att vidare öka förståelsen för hur fungerande lekotoper kan utformas behöver kommande studier undersöka i vilken utsträckning barn och tättingar kan nyttja samma yta och vegetation.The purpose of this paper was to increase the knowledge of how urban playscapes with high ecological values can be designed. Children’s and passerines’ respective demands on vegetation was investigated in order to understand if and how the vegetation in an urban playscape can be planned to benefit both groups. A literature review was carried out to gather information. The results from the two different parts of the literature review was then compared in a synthesis showing that children’s and passerines’ in many aspects appreciate the same kind of vegetation. The synthesis also revealed the need for a multi-scale approach when designing an environment for children and passerines. However, the lack of studies investigating if children and passerines can share the same space makes it hard to determine if an urban playscape benefiting both children and passerines can function. In order to further increase the knowledge of how playscapes with high ecological values can be designed, further studies need to investigate to what degree children and passerines can use the same space and vegetation

Att se en sak och höra en annan - Upplevd återhämtning av uppmärksamhet vid exponering för kombinerade sinnesintryck

Exponering för naturliga element och miljöer har utifrån Attention Restoration Theory (Kaplan & Kaplan, 1989) visat sig ha positiva effekter på upplevd återhämtning av förmågan till riktad uppmärksamhet. Tidigare forskning har däremot i liten utsträckning undersökt om och i så fall hur denna effekt påverkas när en miljö innehåller information från olika typer av miljöer. Ett experiment med upprepade mätningar genomfördes för att undersöka om och i så fall hur olika kombinationer av hörsel- och synintryck påverkade upplevd mental återhämtning. Efter en kort kognitiv uppgift skattade deltagarna (N = 30) fyra olika miljöer utifrån en kortversion av Perceived Restorativeness Scale. De fyra miljöerna bestod av olika kombinationer av auditiv och visuell information från naturliga och urbana miljöer. Resultatet visade en signifikant interaktionseffekt mellan auditiv och visuell information. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att upplevd återhämtning av ett isolerat sinnesintryck förändras när information från en annan miljö presenteras för ett annat sinne. Vid planering av miljöer som ska gynna upplevd återhämtning av den riktade uppmärksamheten behöver således fler sinnen än synen beaktas