A proposal to determine properties of the gravitropic response of plants in the absence of a complicating g-force (GTHRES)

Gravitropic responses of oat seedlings (Avena sativa L.) were measured on Earth and in microgravity (IML-1). The seedlings were grown at 1 g either on Earth or on 1 g centrifuges. They were challenged by centripetal accelerations for which the intensity and duration of the stimulations were varied. All stimulation intensities were in the hypogravity region from 0.1 to 1.0 g. All responses occurred either in Spacelab microgravity or during clinorotation on Earth. The experiments were carried out with the same apparatus in Spacelab and on Earth. The experiments addressed a series of scientific questions and useful data were obtained to provide answers to some but not all of those questions

Large-Scale Implementation of Bioenergy With Carbon Capture and Storage in the Swedish Pulp and Paper Industry Involving Biomass Supply at the Regional Level

Bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) has been identified as a possible major contributor to efforts to reach ambitious climate targets through the provision of negative emissions–offsetting residual fossil emissions in “hard-to-abate” sectors and accomplishing net-negative emissions. The pulp and paper industry is the single largest consumer of biomass in Sweden, with many large point sources of biogenic CO2 emissions that could be captured. This work investigates the biomass supply required for large-scale implementation of BECCS in the pulp and paper industry. Logging residues are considered as a fuel to supply the additional energy demand imposed by the capture plant, and the potential of these residues is evaluated in a case study that includes four pulp and paper mills located in regions of Sweden with different conditions for biomass supply. Two of the mills are located in southern Sweden, where there is strong competition for logging residues from the heating sector, and two of the mills are located in northern Sweden, where the competition is weaker. We show that implementing carbon capture at the four pulp and paper mills using regional logging residues to supply the additional heat demand required by the capture process (the reboiler heat demand) has the potential to capture around 4.6\ua0Mt CO2/year. The results also show that the fuel share of the capture cost, i.e., the cost to supply the reboiler heat demand with regional logging residues, is 22–30\ua0€/tCO2 captured, where the lower value corresponds to regions with weaker competition for logging residues (in this study, northern Sweden). In regions that have competition for logging residues, the possibility to increase the regional supply of logging residues to fuel the capture process while maintaining mill production output is limited, which in turn limits the possibilities to generate negative emissions via BECCS. In contrast, in regions with a low level of competition and strong availability of logging residues, there is an additional potential for logging residues to cover the additional heat demand required for CCS implementation

Drug costs and benefits of medical treatments in high-unmet need solid tumours in the Nordic countries

Abstract Regional and hospital decision-makers increasingly require analyses assessing the cost-benefit profile of new cancer drugs. This analysis evaluates the cost-benefit profile of nano albumin-bound paclitaxel (nab-paclitaxel) in pancreatic cancer, versus other drugs indicated in high-unmet need solid tumour indications in Nordic countries (Sweden, Denmark, Finland, Norway and Sweden). For a selected number of cancer dugs, approved for metastatic cancer or non-curable treatment intention patients by the European Medicine Agency (EMA) after 2000, and indicated in high-unmet need solid tumours (defined as OS in first line for trial comparator ≤12 months), a regression analysis was conducted. Overall treatment costs of cancer drugs, divided by OS and PFS months, were related to the clinical improvement offered versus trial comparator. Eleven of 42 drugs (26.2%) with at least one indication in solid tumours met inclusion criteria. On average, a good (R2=0.5359) fit between costs per OS month and OS relative benefit versus trial comparator was observed. Nab-paclitaxel offered an OS improvement of +27% versus trial comparator (average improvement: +31%), at a cost per OS month of €1,684 (average cost: €2,247). Correlation between costs per PFS month and relative PFS benefit versus trial comparator was still observed, but the goodness of fit was lower (R2=0.1853) than for the OS analysis. Treatment costs of new cancer therapies should reflect their clinical value, consistently among different indications with comparable characteristics. Nab-paclitaxel, recently approved in pancreatic cancer, showed a similar cost per OS or PFS month ratio compared to other drugs for high-unmet need solid tumours.Peer reviewe

Fostering Automatic Control Students to Become Innovators

Today, innovation is a key word for many universities, as it constitutes an important part of most universities’ public and scientific outreach task. Many universities are striving to increase the number of innovations generated at the university. A common method is to provide various support for research projects e.g.; providing researchers with information about international patent rights (IPR), offering administrative or financial help concerning patent applications, giving entrepreneurship and start-up support, etc. However, fostering innovators and entrepreneurs can start already in undergraduate/graduate courses, i.e. long before a student potentially reaches the research level. We believe that key factors for success in this matter are diversity and freedom. A course that strives to promote innovation capability must allow for students with different backgrounds and different curricula to meet and work together, and must allow for students to freely use their current knowledge within new contexts. This is generally not a setting provided in traditional undergraduate/graduate courses. This article describes the execution and outcome of an graduate course “international Market-Driven Engineering (iMDE)” in which diversity and freedom are key factors. The course is international and multi-disciplinary in terms of students, teachers and subjects. Graduate students with prior knowledge in automatic control constitute one important part of the course population. We believe that the diversity amongst the students, and their freedom when it comes to both innovation process and product, provides a promising platform in which seeds of ideas can grow into conceptual prototypes that build a solid foundation for full-scale innovations. On of the iMDE- projects, the Elderly Accessible Chair, or EA Chair, with its automated scanning and automatic seat- provider functionality, is one concrete example of this

Singleshot polychromatic coherent diffractive imaging with a high-order harmonic source

© 2020 Optical Society of America. Users may use, reuse, and build upon the article, or use the article for text or data mining, so long as such uses are for non-commercial purposes and appropriate attribution is maintained. All other rights are reserved.Singleshot polychromatic coherent diffractive imaging is performed with a high-intensity high-order harmonic generation source. The coherence properties are analyzed and several reconstructions show the shot-to-shot fluctuations of the incident beam wavefront. The method is based on a multi-step approach. First, the spectrum is extracted from double-slit diffraction data. The spectrum is used as input to extract the monochromatic sample diffraction pattern, then phase retrieval is performed on the quasi-monochromatic data to obtain the sample’s exit surface wave. Reconstructions based on guided error reduction (ER) and alternating direction method of multipliers (ADMM) are compared. ADMM allows additional penalty terms to be included in the cost functional to promote sparsity within the reconstruction

Beräkning av effekten av ett eventuellt förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat på läckaget av växtnäring från åkermark i Sverige

Påverkan på växtnäringsläckaget från åkermark vid ett eventuellt förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat har beräknats. Beräkningen avsåg effekten på förlusterna år 2016 och glyfosatanvändningen år 2016-2017. Statistiken för glyfosatanvändningen inkluderade fyra olika tillfällen då glyfosat användes. Det var träda, stubb, före sådd på våren och fånggröda. Påverkan av dessa tillfällen i växtsekvensen beräknades. Dessutom beräknades effekten av att ersätta höstvete med vårkorn. Två olika antaganden gjordes för att uppskatta inom vilket intervall effekten av ett glyfosatförbud skulle kunna resultera i. Beräkningarna gjordes med NLeCCS och Typhaltskalkylatorn. Det är en matris med utlakningskoefficienter för olika klimat, jordart, gröda och brukningssystem. Typhaltskalkylatorn baseras på NLeCCS-metoden som används för beräkning av normalläckage från svensk åkermark. Resultatet av beräkningen visade effekten på kväveläckaget var från -0,7 till 2,2 kg N/ha avseende all areal i respektive läckageregion. Störst var påverkan i de läckageregioner där störst andel av arealen behandlades med glyfosat. Anledningen till att effekten i vissa vallrika läckageregioner var negativ var att grödsammansättningen påverkades. Effekten av att ersätta höstvete med vårkorn och reducera arealen fånggröda var de faktorer som hade den största påverkan. Förändringarna var i samma storleksordning som tidigare beräkningar som gjorts av förändringar i odlingssystemet. Påverkan på fosforförlusten var 0-0,02 kg P/ha

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark 1995 - 2019

Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark för åren 1995, 2005, 2013 och 2019 har utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Beräkningen omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av senaste versionen av beräkningssystemet NLeCCS, NLeCCS 6.0. I NLeCCS, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simuleringsverktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN-modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Genom att beräkningarna utförts med samma version av beräkningssystemet kan resultatet från de olika åren jämföras. Tidigare beräkningar som utförts för dessa år har delvis varit gjorda med olika versioner av NLeCCS, vilket försvårat jämförelse mellan åren.Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter (de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen) för respektive år. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineraloch stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Orsaken till förändringen av läckagen mellan åren 1995 och 2005 och mellan åren 2005 och 2019 har analyserats genom att beräkna förändringar av enskilda odlingsåtgärders effekt på förändringen av läckaget.Normalläckaget av kväve från den beräknade arealen av åkermark i Sverige minskade med 3,3 kg N/ha*år (-17 %), från 19,3 till 16,0 kg N/ha*år, mellan år 1995 och 2019. En minskning av kväveläckaget skedde i stort set i alla regioner mellan 1995 och 2019, som mest med 10,9 kg N/ha*år (-38 %). Huvuddelen av minskningen av kväveläckaget skedde mellan åren 1995 och 2005 i de flesta av regionerna. Normalläckaget av fosfor från den beräknade arealen av åkermark i Sverige minskade med 0,06 kg P/ha*år (-11 %), från 0,53 till 0,47 kg P/ha*år, mellan år 1995 och 2019. En minskning av fosforläckaget skedde i stort set i alla regioner mellan 1995 och 2019, som mest med 0,26 kg P/ha*år (-27 %).Främsta orsaken till förändringen i kväveläckage för Sveriges åkermark mellan åren 1995 och 2005 (-2,9 kg N/ha*år) var förändringen av grödmix, därefter följde ökat utbyte av gödsling/skörd, ökad förekomst av fånggröda, förändring i stallgödslad areal och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i kväveläckage för Sveriges åkermark mellan åren 2005 och 2019 (-0,5 kg N/ha*år) var ökat utbyte gödsling/skörd, grödmixförändring, förändring i stallgödslad areal och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i fosforläckage för Sveriges åkermark mellan åren 1995 och 2005 (-0,04 kg P/ha*år) var förändringen av grödmix, därefter följde förändring i stallgödslad areal, förändrad gödslingsgiva, ökad förekomst av fånggröda, skördeförändring, skyddszoner och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i fosforläckage för Sveriges åkermark mellan åren 2005 och 2019 (-0,02 kg P/ha*år) var förändringen av grödmix, förändrad gödslingsgiva, skördeförändring, förändring i stallgödslad areal, fånggröda, skyddszoner och ökad vårspridning av stallgödsel

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark - Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2019.

Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark för år 2019 har utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten1. Beräkningen omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN-modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Resultatet har använts i beräkningar av den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav (som utförs av SMED2 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten) för rapporteringen till den internationella havsmiljökonventionen HELCOMs åttonde Pollution Load Compilation.Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter, de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineral- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått.För kväve beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till drygt 16,2 kg N/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 7 och 40 kg N/ha*år. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var drygt 6,3 mg N/l för Sverige och varierade mellan 3 och 12 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till 0,48 kg P/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,09 och 0,94 kg P/ha*år. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var 0,19 mg P/l för Sverige och varierade mellan 0,06 och 0,36 mg P/l för de olika regionerna