Trade-offs among spatio-temporal management actions for a mixed-stock fishery revealed by Bayesian decision analysis

Management and conservation of populations that are harvested simultaneously present a unique set of challenges. Failure to account for differences in productivity and spatio-temporal abundance patterns can lead to over-exploitation of depleted populations and/or loss of potential yield from healthy ones. Mixed-stock fisheries (where a stock may comprise one or more populations of reared or wild origin) harvest multiple stocks, often in unknown proportions, and lack of tools for estimation of stock-specific harvest rates can hamper status evaluations and attainment of management goals. We present a method for evaluating stock-specific impacts of alternative harvest strategies, using coastal trap net fisheries for Atlantic salmon (Salmo salar) in the Baltic Sea as a case study. Our results demonstrate a large variation among stocks in coastal mixed fishery harvest rates, as well as large differences in harvest rates relative to stock-specific maximum sustainable yield (MSY) and recovery levels. Bayesian decision analysis showed that spatio-temporal management actions, such as delayed fishery opening and closed areas may be effective in improving probabilities of meeting management objectives for Baltic salmon. However, stocks did not respond uniformly to different management actions, highlighting the potential for trade-offs in reaching stock-specific targets that must be considered by managers

Tornionjoen lohi-, meritaimen- ja vaellussiikakannat - yhteinen ruotsalais-suomalainen biologinen arviointi sopivien kalastussääntöjen arvioimiseksi vuodelle 2015

201

Genetisk analys av avelsfisk, Lax och havsöring 2017-2018 från svenska kompensationsodlingar

I flera av Sveriges stora älvar sker odling och utsättning av lax och havsöring som kompensation för minskad naturlig reproduktion orsakad av vattenkraften. All kompensationsodlad utsatt fisk ska vara fenklippt, och en mindre andel ska enligt vattendom även vara märkt på annat sätt. Länge har så kallade Carlin-märken använts för storskalig s.k. ”driftsmärkning” av laxungar (smolt). Av olika skäl har dock återrapporteringen av märkt fisk sjunkit, och Carlin-märkena har även visat sig kunna påverka fisken negativt. Som alternativ till yttre märken kan man dra nytta av att all fisk är ”genetiskt märkta” från födseln. Genom DNA-prov från avelsfisk kan man göra diverse uppföljningar av odlingsverksamheten som att identifiera felvandrare och familjegrupper, samt avgöra om avelspar är helsyskon. Med tiden går det även att identifiera den återvändande lekfiskens föräldrar från tidigare års avel. I denna rapport presenteras resultat efter DNA-analys av lax och havsöring från sex respektive fem kompensationsodlingar i Sverige. Målsättningen har varit att lägga grunden för ett ”genetiskt märkningsprogram” för dessa arter. Samtliga odlade stammar uppvisade jämförelsevis hög genetisk variation, vilket kan förklaras av att nya avelsfiskar fångas in till aveln varje år och att ”felvandring” mellan älvar förekommer (dvs. fisken simmar upp i annan älv än där den är född). Inom aveln 2017 och 2018 var det mest älvseget material som användes, men det förekom även en andel felvandrare. Den genetiska likheten var högre mellan fisk från olika år inom samma älv jämfört med andra älvar. Generellt var de odlade stammarna från närliggande älvar mer genetiskt lika, vilket är samma mönster som förekommer bland vilda bestånd av lax och havsöring. Havsöringen från Luleälven var dock genetiskt mest lik den från Dalälven och Ljusnan, trots det geografiska avståndet, vilket sannolikt återspeglar äldre omflyttningar av fisk (och därmed genetiskt material). Ett flertal helsyskongrupper av varierande storlek kunde identifieras bland lekfisken, och i några fall hade helsyskon av slumpen också parats med varandra. Skellefteälven har låtit DNA-analysera sina avelslaxar under flera år; bland avelsfisken 2018 från denna älv gick det därför att identifiera 89 (utav 100) laxar som avkomma till tidigare analyserade föräldrar från aveln 2014

Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån

Syftet med denna studie har varit att DNA-analysera ett större material av laxfisk från Mörrumsån för att: · få en bättre bild av hur stor andel felbedömda arthybrider med öring, s.k. laxingar, som förekommit bland vuxen "lax" från olika år och fångstmånader, · uppskatta den totala andelen laxing bland all vuxen laxfisk i Mörrumsån (lax, laxing, öring), · identifiera genetiskt avvikande lax ("felvandrare"), samt · undersöka hur stora genetiska förändringar som skett i åns laxbestånd sedan 1960-talet och om det finns tecken på genetisk påverkan av felvandrad lax från andra vattendrag. Bakgrund till denna analys är att en tidigare genetisk pilotstudie av vuxen lax från Mörrumsån hösten 2011 gav förvånande och oroväckande resultat. En betydande andel (ca 20%) av den förmodade laxen visade sig då vara arthybrider med öring, s.k. laxingar. Dessutom bar en hög andel (10-20%) av de rena laxarna på genuppsättningar som förväntas vara mycket ovanliga bland lax född i Mörrumsån, vilket indikerade att det handlade om felvandrad lax från andra vattendrag. Resultaten var dock baserade på ett litet antal fiskar från ett enstaka år. I denna utökade studie har vi funnit att den totala andelen arthybrider bland förmodad lax från åren 1961, 1985 och 2004-2012 var klart lägre (ca 6%) än i pilotstudien från 2011 (ca 20 %). Denna skillnad beror i första hand på att det förekommer betydligt färre felbedömda arthybrider i fångster av nystigen blanklax i maj–juni än under de efterföljande fiskemånaderna (då fisken från pilotstudien 2011 var insamlad). En trolig förklaring till att andelen felbedömda laxar ökat under säsongerna är att laxingen i Mörrumsån, i likhet med öringen, uppvisar en senare lekvandringstid än laxen. Baserat på sportfiskestatistik, fiskräkningsdata och DNA-resultat har vi beräknat att andelen laxing bland all vuxen laxfisk i Mörrumsån kan ha varit omkring 10% under de senaste åren. En så hög andel arthybrider i ån kan ge betydande produktionsförluster genom "spolierade lekar" när de i princip sterila laxinghanarna blandar sig i laxens och öringens lek. För en riktig riskanalys behövs dock bättre kunskap om laxingarnas lekbeteende och reproduktiva framgång. Även andelen förmodat felvandrad lax (2-3% under perioden 2004-2012) visade sig vara lägre än i pilotstudien baserad på sent fångad lax från 2011 (10-20 %). De flesta genetiskt avvikande laxar var fångade sent under säsongerna vilket kan förklara den höga andelen i det likaledes sent fångade materialet från 2011. Samtidigt har vi kunnat observera små genetiska förändringar, som tillsammans med en ökad genetisk variationsgrad sedan 1960-talet tyder på att "främmande gener" till viss del har tillförts Mörrumsåns laxbestånd. Det är dock oklart när och hur denna genetiska påverkan har ägt rum

Havsöringsvattendrag i Sverige – genomgång med fokus på potentiella indexvattendrag

Populationsstatus för den havsvandrade formen av öring är i många fall okänd. Där rekryteringsstatus är känd ligger många av populationerna på låga nivåer, särskilt i Bottenhavet. Det finns därför ett stort behov av mer kunskap för att kunna förvalta havsöring långsiktigt hållbart, då arten exempelvis är mycket populär bland sportfiskare. För att öka kunskapen har det föreslagits att så kallade indexvattendrag för havsöring inrättas (Magnusson m. fl. 2020, 2023, Magnusson 2023) där data på rekrytering, smoltutvandring och lekvandrande fisk samlas in och analyseras. Syftet med den här rapporten är att gå igenom och samla in information om typiska havsöringsvattendrag i Sverige samt att föreslå vattendrag som kan lämpa sig som indexvattendrag.För att identifiera lämpliga indexvattendrag för havsöring har information inhämtats av länsstyrelserepresentanter och andra med god lokalkännedom. Denna information har sammanställts länsvis och presenteras i denna rapport. I tillägg gjordes ett försök att identifiera potentiella indexvattendrag baserat på data från elfiskeregistret (databasen för provfiske i vattendrag; SERS) och kriterier för Trout Habitat Score (THS). I Norrbotten saknades elfiskelokaler i kända havsöringsvattendrag i stor utsträckning och där gjordes även ett försök att identifiera potentiella öringvattendrag genom att urskilja strömsträckor med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Då resultaten till viss del skiljer sig åt mellan de olika metoderna rekommenderas att personer med god lokalkännedom är inblandade i arbetet med att inrätta indexvattendrag för havsöring.Rapporten bygger på analys av elfiskedata i kombination med intervjuer av experter genomförda mellan oktober 2018 och januari 2019, som sedermera har kompletterats med ytterligare information

Growth variation of Atlantic salmon Salmo salar at sea affects their population-specific reproductive potential

Understanding the processes shaping the dynamics of anadromous fish populations is essential for their management and conservation. Yet, little is known about how variation in performance at sea affects their population dynamics. Here we show that variation in body growth at sea contributes to explaining variation in the reproductive potential for 2 Atlantic salmon Salmo salar populations, but to a varying extent. To this end, we assembled data collected during 50 yr for 2 Baltic salmon populations of hatchery origin, including annually released smolts, survival at sea estimates, size-specific growth at sea, annual length distributions of returning adult females and their reproductive potential. The regression models fitted to explain the reproductive potential of our 2 study populations improved when growth at sea was included as an explanatory variable, in addition to smolt year class abundance and estimates of their survival at sea. This link between body growth at sea and population-level reproductive potential suggests that growth at sea can be important to consider when resolving variation in recovery and dynamics among salmon populations sharing the same sea