PARTICIPATION IN NEEDS ASSESSMENT OF OLDER PEOPLE PRIOR TO PUBLIC HOME HELP Older persons', their family members', and assessing home help officers' experiences.

Aim: The overall aim of this thesis was to illuminate older persons' experience of becoming in need of public home help and their family members' experience of this situation. Further, the aim was to illuminate experiences of participation in the needs assessment process of older people and influence on decisions about public home help from the perspective of older needs-assessed persons, their family members, assessing home help officers and external home help officers. Method: A qualitative hermeneutic approach and triangulation of sources was used as the methodological strategy. A purposive sample of older persons aged 75 and over, who had gone through the needs assessment process and lived in their ordinary homes, was selected consecutively, retrospectively from home help officers' files on decisions about public home help in two municipalities. Data were collected about the same topic - older needs-assessed persons and family members' participation in the needs assessment, through personal interviews with those involved, the older needs-assessed persons (n=28, age 75-96, Paper I-II), family members (n=27, age 42-93, Paper III) the assessing home help officers (n=5, age 29-50, 26 interviews), and an additional focus group interview with home help officers (n=9) (Paper IV). Analysis: A qualitative content analysis was used (Paper I-IV) to interpret concrete and abstract meaning content, the latter inspired by hermeneutics to convey the meaning of the utterance, which in each study was interpreted as one overarching category that encompassed principal categories and sub-categories. Findings: To the older persons becoming in need of public home help it meant "Experiencing discontinuity in life as a whole - the countdown has begun" (Paper I). Further, their participation and influence on decisions about public home help when undergoing needs assessment and receiving public home help meant "Having to be satisfied, adjust, and walk a fine line when balancing between needs and available help" (Paper II). To family members with an older next of kin becoming in need of public home help, their participation in the needs assessment procedure and the decisions about their next of kin's public home help meant "Feeling disconfirmed or confirmed in the needs assessment, when feeling pressed by the responsibility and struggling to balance the needs of the family" (Paper III). To home help officers, the participation of older help recipients and family members in the needs assessment procedure and the decisions made about public home help meant "Having to establish boundaries towards family influence and at the same time use them as a resource" (Paper IV). These findings seem to correspond to and provide an understanding of the meaning of older needs-assessed persons' and family members' participation in the needs assessment as a whole. Conclusion: The needs assessment marked a turning point that can be understood and framed as a larger distressing life transition for both older persons and family members, which could cause difficulties for adequate participation in the needs assessment. Both older persons and family members experienced the needs assessment as difficult to comprehend, they lacked knowledge regarding aims, procedures, and rights and had not perceived what was the actual needs assessment. The older persons' actual ability to participate and communicate varied, and family members could be necessary as representatives, which created a moral conflict for the home help officers. Home help officers' attitudes towards their professional responsibility seemed to influence their management of older persons' and family members' participation. The needs assessment focused solely on the older individual's present situation and mainly physical and practical disabilities and needs, while mental, existential, social and medical needs tended to be neglected. The older persons and family members had little opportunity to participate in the process or to influence the decisions. Older persons felt that help offered in accordance with municipal guidelines had to be accepted, and family members felt mainly disconfirmed in the needs assessment encounter. The forms of the needs assessment and organisational conditions must be reviewed to promote the sense of coherence and participation of those involved

Vägen till ett aktivt och hälsosamt liv : upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt och hälsosamt åldrande bland personer i gruppen 60-74 år

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och i nästan alla delar av världen, därförär det viktigt med kunskap om hur vi kan skapa goda förutsättningar för att bevara hälsanför människor, även i hög ålder. Investeringar i hälsosamt åldrande ökar livskvalitet för denenskilde, skapar ett hållbart samhälle och bidrar till minskade samhällskostnader.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt ochhälsosamt åldrande för personer i åldrarna 60 -74 år i Kristianstad kommun.Metod: En empirisk intervjustudie med datainsamling i två fokusgrupper, med sammanlagt15 deltagare och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genomgående tema i resultatet var tillgänglighet till närsamhället. För bevaradhälsa var självständighet centralt och påverkades av var man bor, tillgänglig service, möjlighetatt ta sig fram samt goda möten med tid för samtal. För ett aktivt liv var känslan avdelaktighet, känna sig behövd och föreningsaktivitet av stor vikt. En trygg ekonomi, åtkomliginformation, mötas av respekt och att våga gå ut var förutsättningar för att vara aktivoch delta i samhället.Slutsats: För att möta den åldrande befolkningens behov behöver samhället arbeta preventivtför att ge seniorer en bra miljö att leva i. Det finns idag mycket forskning om hur viska leva hälsosamt och förebygga sjukdom. Den stora utmaningen är att forma ett samhällesom är hållbart för framtiden, där vi alla kan leva ett långt och hälsosamt liv, ävensom senior

De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället : en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun

En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa

Maria Skåne Nordost : ett samverkansprojekt med syfte att förebygga missbruk och drogberoende bland ungdomar

Bakgrund Samverkan mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård har betydelse för tidig upptäckt av riskbruk, missbruk och beroende av droger hos ungdomar och unga vuxna. I avsaknad av samverkan för stöd och behandling av denna målgrupp startade de båda huvudmännen en gemensam öppenvårdsmottagning i Nordöstra Skåne. Syfte Syftet var att beskriva erfarenheter av samverkansprojektet Maria Skåne Nordost som vänder sig till ungdomar och unga vuxna med drogrelaterade problem. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med tio individuella intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid analysen identifierades fyra teman: Förväntningar inom teamet, Svårigheter i samverkan- och samarbetsprocessen, Möjligheter i samverkan- och samarbetsprocessen och Framtida planer för samverkan- och samarbete. Åtta subteman identifierades: att ha förväntningar på varandra i teamet, att ha förväntningar om att göra skillnad, att ha svårigheter med huvudmännens samverkan, att ha svårigheter med samarbetet, att se samarbete och personlig utveckling, att samverkan medförde åtskilliga sökanden till mottagningen, att samverka och samarbeta med andra organisationer, att samarbeta med nätverk med familjen i fokus. Slutsats: Samverkan är svårt när två stora organisationer ska samverka. En gemensam policy hade varit önskvärd för att samverkan mellan organisationerna ska fungera smidigare. Det finns behov av vidare vetenskapliga studier för att utvärdera redan befintliga samverkansprojekt

The nurses’ voice of working in a newly established community based 24-hour support center for people with psychiatric disabilities

This study explores the perceptions of a small group of nurses working at a newly established 24-hour community-based service enter (SC) for users with psychiatric disability using a qualitative approach. Since the mental health reform in Sweden in 1995 where the communities (in Sweden called municipalities) were given the responsibility to establish service and support to people with severe psychiatric disabilities, they have struggled in finding suitable forms of these kinds of areas. In 2010, this led to the creation and development of a new center aiming to provide services and support based on the expressed needs of people with physchiatric disability in a community located in southern Sweden. During 2011, a total of three group interviews were performed to capture the employed nurses’ perceptions of this newly established SC. The interview texts were analyzed by way of qualitative content analysis. A first reading of the interview texts revealed that the nurses’ perceptions of the service center were unwaveringly positive but that their beliefs about who the specific target group were differed. The main finding was summarized by the theme: Making a difference—on an individual, professional, and organizational level. The sub themes were: 24-hour availability, unclear assignment, and preventing mental illness. The findings indicate a need for a community round-the-clock service center in this Swedish community and a more clear definition of the target group

Being different but striving to seem normal : the lived experiences of people aged 50+ with ADHD.

This qualitative study explored the day-to-day life of people aged 50+ diagnosed with ADHD. A phenomenological-hermeneutical method was chosen for the analysis. Two themes including sub-themes were revealed. The first theme, Being different and trying to handle my inner self, concerned emotional self-regulation, emotional resilience, social skills, and personal resource management. The second theme, Trying to adapt to fit in with people around me, concerned relationships, work, and personal finances. The comprehensive understanding was interpreted as Being different but striving to seem normal

Skolsköterskors utmaningar med att dokumentera skolbarns psykosociala hälsa : en kvalitativ studie

Skolsköterskors utmaningar med att dokumentera skolbarns psykosociala hälsa – en kvalitativ studie Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors utmaningar relaterat till dokumentation av skolbarns psykosociala hälsa Metod: Sex fokusgruppsdiskussioner genomfördes. I diskussionerna ingick frågor om situationer som var särskilt utmanande att dokumentera samt vad som begränsar och/eller underlättar dokumentationen av den psykosociala hälsan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka data.   Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Att göra sin plikt och rädsla för att göra fel samt tre underteman: osäkerhet relaterat till den egna förmågan; rädsla för framtida konsekvenser och strategier för att hantera dokumentationen.  Slutsats: Skolsköterskor som förlitar sig på sin intuition och som använder en strukturerad dokumentationsmodell ökar möjligheterna till en tillförlitlig dokumentation. För att ytterligare utveckla sina yrkeskunskaper kan regelbunden yrkesmässig handledning vara av stor betydelse. Detta kan i sin tur bidra till ökad forskning och utveckling till förmån för skolbarns psykosociala hälsa

The lived experience of a 24-hour support center for persons with psychiatric disabilities : making me feel almost like an ordinary person

This study illuminates nine psychiatric disabled persons’ lived experience of a newly established community-based service center open around the clock. This new 24-hour support center (SC) was established in 2011 in a Swedish community to better match and facilitate the disabled persons’ needs. In order to illuminate the disabled person’s experiences individual interview was performed. A phenomenological-hermeneutical method inspired by Paul Ricoeur was used to interpret the texts. After a naive reading, a structural analysis revealed two themes: 1), becoming aware of myself as a person, and 2) having a lifeline and belongingness. The comprehensive understanding was interpreted as meaning “Making me feel almost like an ordinary person”, which incorporated the person’s past with their present together with a direction for the future and hope for a more fulfilling life