Lärarstuderandes läsvanor : hur mycket och vad läser blivande lärare?

Baksidestext: I debatten framhålls ofta skolans viktiga roll i att bl. a. värna bokens och litteraturens ställning i det ökande mediebruset och försöka väcka barns och ungdomars nyfikenhet på böcker och stimulera deras läsvanor. I den kulturpolitiska debatten uttalas också ambitionen att inte bara öka bokläsandet utan också minska kulturklyftorna mellan barn och ungdomar från olika miljöer. Och i detta arbetet förlitar man sig till stor del på skolan och lärarna. Detta väckte i sin tur frågan hur blivande lärare förhåller sig till böcker och nöjesläsning. Rapporten ingår som en del i läsprojektet ”Läsfrossa” som pågick under höstterminen 2002 vid lärarutbildningen, Malmö högskola

Lärarstuderandes läsvanor - hur mycket och vad läser blivande lärare?

Baksidestext: I debatten framhålls ofta skolans viktiga roll i att bl. a. värna bokens och litteraturens ställning i det ökande mediebruset och försöka väcka barns och ungdomars nyfikenhet på böcker och stimulera deras läsvanor. I den kulturpolitiska debatten uttalas också ambitionen att inte bara öka bokläsandet utan också minska kulturklyftorna mellan barn och ungdomar från olika miljöer. Och i detta arbetet förlitar man sig till stor del på skolan och lärarna. Detta väckte i sin tur frågan hur blivande lärare förhåller sig till böcker och nöjesläsning. Rapporten ingår som en del i läsprojektet ”Läsfrossa” som pågick under höstterminen 2002 vid lärarutbildningen, Malmö högskola

TV och bokläsning - samspel eller konkurrens? Bokens ställning i mediekonkurrensen över tre decennier

Baksidestext: Mediasituationen i Sverige har förändrats avsevärt under de tre senaste decennierna i såväl fråga om utbud och tillgång som den tid vi ägnar medierna. Den förändrade mediesituationen har inte sällan lett till debatt kring bl a litteraturens ställning och barns och ungdomars läsvanor. I debatten framställs ofta bildmedierna som ett hot mot boken och läsningen. TV, men även video beskrivs ofta som konkurrenter till de tryckta medierna och anklagas bl a för att ta tid från barns och ungdomars bokläsande genom att erbjuda mer lättillgängliga alternativ men också skapa behov av action och tempo för att upprätthålla ett intresse. Fokus i denna studie är barns och ungdomars läsvanor och intresse för bokläsning samt hur läsvanorna har utvecklats och förändrats över tid. I studien jämförs läsvanorna i två åldersgrupper, 11/12-åringar och 15/16- åringar, i skilda mediekontexter, nämligen 1976, 1980, 1989, 1994 och 1998

Invandrade lärares arbetssituation och läraridentitet

This article is a report of the second part of a study of how one group of unemployedacademics with migrant background perceives their encounter with the Swedishschool system and how they construe their “new” teacher identities after a two-yearcomplementary program where they have acquired Swedish teaching certification asScience and Math-teachers. The first part of the study comprised interviews with 28of these teachers as well as with 12 administrators at the schools where the teacherswere employed. This second part of the study was conducted three years later andcomprises interviews with 26 of the 28 teachers.A significant result was that nearly all of the teachers who had taken the course hadfound employment as teachers four years later. Moreover, almost all of the teacherswere employed in schools where the majority of the students had migrant backgrounds,that is, in schools where diversity in terms of ethnicity, religion and languageis strong. Although the teachers stress their good command of subject areas,they make increasing use of their own migrant background over time. Indeed, theirown background becomes an important component when they construe their teacheridentities, and they tend to regard themselves as a resource in relation to the studentswith migrant background. In relation to their “Swedish” colleagues difference isincreasingly marked, not similarity

Invandrade lärares arbetssituation och läraridentitet

This article is a report of the second part of a study of how one group of unemployed academics with migrant background perceives their encounter with the Swedish school system and how they construe their “new” teacher identities after a two-year complementary program where they have acquired Swedish teaching certification as Science and Math-teachers. The first part of the study comprised interviews with 28 of these teachers as well as with 12 administrators at the schools where the teachers were employed. This second part of the study was conducted three years later and comprises interviews with 26 of the 28 teachers. A significant result was that nearly all of the teachers who had taken the course had found employment as teachers four years later. Moreover, almost all of the teachers were employed in schools where the majority of the students had migrant backgrounds, that is, in schools where diversity in terms of ethnicity, religion and language is strong. Although the teachers stress their good command of subject areas, they make increasing use of their own migrant background over time. Indeed, their own background becomes an important component when they construe their teacher identities, and they tend to regard themselves as a resource in relation to the students with migrant background. In relation to their “Swedish” colleagues difference is increasingly marked, not similarity

Elever i svårigheter. Delrapport 2: Elever berättar om sin skolvardag

Baksidestext: Vilka bilder ger eleverna av sin skolvardag? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I denna studie har tio elever som skolan bedömt är i behov av specialundervisning fått komma till tals och berätta om sin skolvardag.Vissa teman återkommer i flera av berättelserna. Det är teman som berör relationer och sociala aspekter, teman som präglas av jäkt och stress och oro för att inte hinna med samt inslag i skolvardagen som kännetecknas av enformighet och rutin. Studien ingår som en del i projektet ”Barn och ungdomar med funktionshinder. Mötet mellan elevers och föräldrars berättelser och skolans perspektiv på specialpedagogisk verksamhet” finansierat av Skolverket