Ressenyes

Obra ressenyada: Martín F. RÍOS SALOMA, La Reconquista. Una construcción historiográfica (siglos XVI-XIX). Madrid: Marcial Pons (Ediciones de Historia), 2011

Mediebilden av PR och lobbying : En komparativ studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets framställning av PR och lobbying åren 2000 och 2010

Många PR-konsulter anser att mediebilden av PR och lobbying är negativ och att branschen skildras som manipulativ och dold. Det finns dock en annan uppfattning som går ut på att verksamheterna inte framställs lika negativt som för tio år sen, att de har naturaliserats. Uppfattningarna är motsägelsefulla. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om de stämmer överens med den verkliga mediebilden av PR och lobbying (aktiviteter och utövare), och därmed också få en insikt i om olika aspekter av verksamheterna har naturaliserats. En jämförelse har gjort av DN:s och SvD:s rapportering senhöstarna 2000 och 2010 genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att mediebilden är mer negativ 2010 jämfört med 2000. Någon egentlig naturalisering kan inte skönjas. Utrymmet har ökat men artiklarna har inte blivit fler. PR-experter som kommentatorer har inte blivit ett vanligare fenomen, och politiker som går till PR-branschen framställs både kritiskt och okritiskt. PR och lobbying framställs i högre grad som dolda verksamheter. En förklaring till den mer negativa bilden kan vara branschens utveckling på senare år men även journalisternas behov att sätta gränser mot en expanderande PR-industri som de har blivit mer beroende av. Tidningarna har två större granskningar av branschen 2010, varav den ena särskilt tar upp lobbying. I den fokuseras på politikernas ansvar för bristande transparens. PR-branschens ansvar genomlyses inte, vilket skulle kunna tyda på att dess bristande öppenhet ses som något naturligt och därför inte ifrågasätts

Tailoring interventions to implement recommendations for the treatment of elderly patients with depression: A qualitative study

BACKGROUND: To improve adherence to evidence-based recommendations, it is logical to identify determinants of practice and tailor interventions to address these. We have previously prioritised six recommendations to improve treatment of elderly patients with depression, and identified determinants of adherence to these recommendations. The aim of this article is to describe how we tailored interventions to address the determinants for the implementation of the recommendations. METHODS: We drafted an intervention plan, based on the determinants we had identified in a previous study. We conducted six group interviews with representatives of health professionals (GPs and nurses), implementation researchers, quality improvement officers, professional and voluntary organisations and relatives of elderly patients with depression. We informed about the gap between evidence and practice for elderly patients with depression and presented the prioritised determinants that applied to each recommendation. Participants brainstormed individually and then in groups, suggesting interventions to address the determinants. We then presented evidence on the effectiveness of strategies for implementing depression guidelines. We asked the groups to prioritise the suggested interventions considering the perceived impact of determinants and of interventions, the research evidence underlying the interventions, feasibility and cost. We audiotaped and transcribed the interviews and applied a five step framework for our analysis. We created a logic model with links between the determinants, the interventions, and the targeted improvements in adherence. RESULTS: Six groups with 29 individuals provided 379 suggestions for interventions. Most suggestions could be fit within the drafted plan, but the groups provided important amendments or additions. We sorted the interventions into six categories: resources for municipalities to develop a collaborative care plan, resources for health professionals, resources for patients and their relatives, outreach visits, educational and web-based tools. Some interventions addressed one determinant, while other interventions addressed several determinants. CONCLUSIONS: It was feasible and helpful to use group interviews and combine open and structured approaches to identify interventions that addressed prioritised determinants to adherence to the recommendations. This approach generated a large number of suggested interventions. We had to prioritise to tailor the interventions strategies