Transcriptomics guided mechanistic metabolic model for perfusion culture process

Please click Additional Files below to see the full abstract

The human gut microbiota and glucose metabolism: a scoping review of key bacteria and the potential role of SCFAs

The gut microbiota plays a fundamental role in human nutrition and metabolism and may have direct implications for type 2 diabetes and associated preconditions. An improved understanding of relations between human gut microbiota and glucose metabolism could lead to novel opportunities for type 2 diabetes prevention, but human observational studies reporting on such findings have not been extensively reviewed. Here, we review the literature on associations between gut microbiota and markers and stages of glucose dysregulation and insulin resistance in healthy adults and in adults with metabolic disease and risk factors. We present the current evidence for identified key bacteria and their potential roles in glucose metabolism independent of overweight, obesity, and metabolic drugs. We provide support for SCFAs mediating such effects and discuss the role of diet, as well as metabolites derived from diet and gut microbiota interactions. From 5983 initially identified PubMed records, 45 original studies were eligible and reviewed. alpha Diversity and 45 bacterial taxa were associated with selected outcomes. Six taxa were most frequently associated with glucose metabolism: Akkermansia muciniphila, Bifidobacterium longum, Clostridium leptum group, Faecalibacterium prausnitzii, and Faecalibacterium (inversely associated) and Dorea (directly associated). For Dorea and A. muciniphila, associations were independent of metabolic drugs and body measures. For A. muciniphila and F. prausnitzii, limited evidence supported SCFA mediation of potential effects on glucose metabolism. We conclude that observational studies applying metagenomics sequencing to identify species-level relations are warranted, as are studies accounting for confounding factors and investigating SCFA and postprandial glucose metabolism. Such advances in the field will, together with mechanistic and prospective studies and investigations into diet-gut microbiota interactions, have the potential to bring critical insight into roles of gut microbiota and microbial metabolites in human glucose metabolism and to contribute toward the development of novel prevention strategies for type 2 diabetes, including precision nutrition

The human gut microbiota and glucose metabolism: a scoping review of key bacteria and the potential role of SCFAs

The gut microbiota plays a fundamental role in human nutrition and metabolism and may have direct implications for type 2 diabetes and associated preconditions. An improved understanding of relations between human gut microbiota and glucose metabolism could lead to novel opportunities for type 2 diabetes prevention, but human observational studies reporting on such findings have not been extensively reviewed. Here, we review the literature on associations between gut microbiota and markers and stages of glucose dysregulation and insulin resistance in healthy adults and in adults with metabolic disease and risk factors. We present the current evidence for identified key bacteria and their potential roles in glucose metabolism independent of overweight, obesity, and metabolic drugs. We provide support for SCFAs mediating such effects and discuss the role of diet, as well as metabolites derived from diet and gut microbiota interactions. From 5983 initially identified PubMed records, 45 original studies were eligible and reviewed. alpha Diversity and 45 bacterial taxa were associated with selected outcomes. Six taxa were most frequently associated with glucose metabolism: Akkermansia muciniphila, Bifidobacterium longum, Clostridium leptum group, Faecalibacterium prausnitzii, and Faecalibacterium (inversely associated) and Dorea (directly associated). For Dorea and A. muciniphila, associations were independent of metabolic drugs and body measures. For A. muciniphila and F. prausnitzii, limited evidence supported SCFA mediation of potential effects on glucose metabolism. We conclude that observational studies applying metagenomics sequencing to identify species-level relations are warranted, as are studies accounting for confounding factors and investigating SCFA and postprandial glucose metabolism. Such advances in the field will, together with mechanistic and prospective studies and investigations into diet-gut microbiota interactions, have the potential to bring critical insight into roles of gut microbiota and microbial metabolites in human glucose metabolism and to contribute toward the development of novel prevention strategies for type 2 diabetes, including precision nutrition

Provning och utvärdering av nya typer av artificiellt ljus i hönsstallar

Ljusmiljön i hönshus är avgörande för värphönorna och deras äggläggning. Fåglar har, till skillnad från människor en fjärde typ av kon i ögats näthinna som gör att hönorna kan uppfatta även elektromagnetisk strålning (ljus) med en våglängd kortare än 400 nm. Fåglar har också en större spektral känslighet än människor och en hög kritisk flimmerfrekvensen, 100 Hz, vilket innebär att de kan reagera annorlunda på ljusmiljön. Enligt Svensk djurskyddslag ska alla byggnader för husdjur har fönster eller andra öppningar för dagsljus. Det finns dock inga riktlinjer för hur dessa dagsljusinsläpp skall vara utformade eller placerade. Olämplig belysning eller olämpligt utformade dagsljusinsläpp kan öka risken för beteendeproblem, t.ex. kannibalism och fjäderplockning. Glödljus har tills nyligen varit den vanligaste typen av belysning i svenska hönshus. På grund av ett förbud mot glödlampor inom EU finns emellertid behov av att ersätta denna glödljusbelysning. Det finns även behov av alternativa belysningstyper i hönshus med olämpligt utformade dagsljusinsläpp samt riktlinjer för hur dagsljusinsläpp skall utformas i nybyggda värphönsstallar. Syftet med detta projekt var att utvärdera ett belysningsalternativ till värphönsstallar, med olämpligt utformade dagsljusinsläpp, samt utvärdera ett belysningsalternativ till glödlampan. Baserat på en litteraturstudie samt en fältstudie i svenska värphönsstallar har också riktlinjer för utformning och placering av dagsljusinläpp tagits fram. En ny typ av belysningssystem (HATO® Agricultural Lighting) har importerats till Sverige, och detta system uppges, av tillverkarna, vara mer lik naturligt ljus eftersom det har jämnare våglängdsfördelning mellan 400 och 700 nm, och högre andel av ultraviolett A ljus (UVA). För att bli godkänd som ett alternativ till dagsljusinsläpp måste det visas att lampan inte orsakar sjukdom och onödigt lidande hos djuren. En fältstudie genomfördes på två gårdar med värphöns i system för frigående höns och i inredda burar och en uppfödning (frigående), som redan är utrustade med HATO®-belysning. Studien genomfördes under en produktionsomgång i samtliga flockar. Som ett belysningsalternativ till glödlampan har LED (Light Emitting Diode) utvärderats i ett värphönsstall, också det under en produktionsomgång. Belysningsmiljö registrerades avseende ljusintensitet och spektralfördelning, i gångarna, vid fodertråg och i redena. På varje gård genomfördes kliniska undersökningar på ett slumpmässigt urval av 100 fåglar; dessutom gjordes kvalitativa beteendestudier. Unghönsen inspekterades vid 1, 10 och 14 veckors ålder, och produktionsflockar inspekterades vid 35, 55 och 70 veckors ålder. I Stallarna utrustade med HATO belysning var ljusintensiteten 12-70 lux i uppfödningen, från 2,5 till 26 lux i stallet med inredda burar och från 7,6 till 26 lux i systemet för frigående höns. I värphönsstallet med LED ljus var ljusintensiteten 0,7-11 lux. Äggproduktionen var normal jämfört med den förväntade. Det var låg förekomst av beteenden negativa för djurvälfärden såsom att hönorna var spända eller nervösa. Hönorna var vi normal hull och förekomsten av kamskador var låg. Fjäderplockning observerades i grupperna, men en tydlig koppling till huset eller ljus system kunde inte göras. Fjäderplockning har även rapporterats från hönor som har möjlighet att gå ute. När dagsljusinläpp används är det viktigt att fördelningen av ljuset är jämn samt att dagsljusinsläppet är kordinerat med det befintliga ljusprogrammet i stallet

Impedance of SOFC electrodes: A review and a comprehensive case study on the impedance of LSM:YSZ cathodes

AbstractIt was shown through a comprehensive impedance spectroscopy study that the impedance of the classic composite LSM:YSZ (lanthanum strontium manganite and yttria stabilized zirconia) solid oxide fuel cell (SOFC) cathode can be described well with porous electrode theory. Furthermore, it was illustrated through a literature review on SOFC electrodes that porous electrode theory not only describes the classic LSM:YSZ SOFC cathode well, but SOFC electrodes in general. The extensive impedance spectroscopy study of LSM:YSZ cathodes consisted of measurements on cathodes with three different sintering temperatures and hence different microstructures and varying degrees of LSM/YSZ solid state interactions. LSM based composite cathodes, where YSZ was replaced with CGO was also studied in order to acquire further knowledge on the chemical compatibility between LSM and YSZ. All impedance measurements were acquired in the very broad temperature range of 200–900°C for complete elucidation of the impedance. All impedance spectra were analyzed in terms of porous electrode theory. Physical materials parameters were extracted from the analysis, which were in excellent accordance with literature values. Valuable insight about the dissolution of Mn in the cathode composite material YSZ during preparation was furthermore provided along with valuable engineering characteristics such as the electrochemical utilization thickness. From the combined impedance study and literature review, it is clear, that porous electrode theory is the most suitable framework for any type of porous composite SOFC electrode evaluation

Att spela utan att tänka eller värdera

Detta arbete går ut på att jag, i ett antal improvisationer, undersöker möjligheten att spela utan att tänka på, reflektera över eller värdera det jag spelar. De frågor och funderingar jag kommer att utgå ifrån är: * Kan jag spela utan att reflektera över detta jag spelar? * Kan jag spela utan att värdera det jag spelar? * Hur påverkar dessa försök och förhållningssätt mitt musicerande i olika spelsituationer? Dessa frågor försöker jag besvara genom att med olika ramar och utgångspunkter göra undersökningar genom att improvisera och samtidigt dokumentera detta. Efter varje improvisation noterar jag hur jag upplevde situationen och jämför sedan detta med hur det lät och såg ut. Jag kommer att knyta an detta till Kenny Werners bok “Effortless Mastery” och Stephen Nachmanovitchs bok “Free play”