Decreasing pH in the humuslayer of Västerbotten : a quantitative analysis

Acidification is a central concept in the environmental debate. The effect of acidification of the soil is a matter of a decreasing amount of cations and thereby a decreasing ability to resist a supply of hydrogen ions to the soil. Acidification has gradually increased in the O horizon in Västerbotten over a 30-year period from the 1970th to the 1990th. The aim of this study was from inventories of The Swedish National Forest Soil Survey and The Swedish National Forest Inventory explain and quantify the acidification that has occurred in the O horizon of two regions in the north of Sweden. Data from SMHI, The Swedish Meteorological and Hydrological Institute, has also been used. The northern region showed a more distinct decrease of pH(H2O) in the O horizon then in the southern region. However, both of the region had significantly pH(H2O) decreases. Acidification processes like biological uptake of ions, biomass distribution and deposition was investigated, but these didn't explain the changes between the regions. A possible process that was investigated and might be explaining the changes of soil chemistry in O horizon is the amount of humus. The southern region had a tendency of decrease and the northern region a tendency of increase of the humus amount.Försurning är ett centralt begrepp i miljödebatten. För marken är effekten av försurning en fråga om ett minskande förråd av katjoner och därmed en minskande förmåga att stå emot en tillförsel av vätejoner till marken. I Västerbotten har pH värdet i O-horisonten successivt minskat över en 30 års period från 1970- till 1990-tal. Syftet med detta arbete har varit att utifrån material från Ståndortskarteringens och Riksskogstaxeringens inventeringar förklara och kvantifiera den försurningen som skett i O-horisonten av två regioner i norra Sverige. Även data från SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, användes. Den nordligare regionen visade på en mer tydlig pH(H2O) sänkning i O-horisonten än den sydligare regionen. Båda sänkningarna i regionerna var dock signifikanta. Försurningsprocesser som biologiskt upptag av joner, biomassafördelning och deposition undersöktes utan att kunna förklara förändringarna mellan regionerna. Humusmängden i regionerna undersöktes också och dessa kan eventuellt förklara ändringarna i markkemin i O-horisonten. Humusmängden i den södra regionen minskade medan att i den norra regionen tenderade att öka

Upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. : en litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en metabolisk sjukdom som beräknas öka framöver. Den som drabbas av diabetes typ 2 kan behöva ändra sin livsstil för att kunna hantera sin sjukdom och undvika att drabbas av framtida komplikationer. Förändringar som kan behöva göras är framförallt att ändra kostvanor och öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna: Inte kunna leva som innan, meningslöshet, motivation och kroppsligt välbefinnande. Underkategorierna som framkom var: svårigheter med egenvården, att inte vara som andra, social påverkan, behov av stöd och behov av kunskap. Slutsats: Personerna upplevde svårigheter och känslor som förlust och meningslöshet över att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det fanns en bristande kunskap kring sjukdomen och personerna upplevde att ökad kunskap hade hjälpt dem att förändra sin livsstil. Det visade sig även att stöd och motivation var en viktig faktor för att kunna upprätthålla livsstilsförändringarna. Flera av personerna upplevde att livsstilsförändringarna hade positiv effekt då de nu kände sig friskare än innan sjukdomen. Denna kunskap kan vara betydande för sjuksköterskan som genom stöd och motivation kan hjälpa dessa personer att förändra sin livsstil.

Upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. : en litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en metabolisk sjukdom som beräknas öka framöver. Den som drabbas av diabetes typ 2 kan behöva ändra sin livsstil för att kunna hantera sin sjukdom och undvika att drabbas av framtida komplikationer. Förändringar som kan behöva göras är framförallt att ändra kostvanor och öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna: Inte kunna leva som innan, meningslöshet, motivation och kroppsligt välbefinnande. Underkategorierna som framkom var: svårigheter med egenvården, att inte vara som andra, social påverkan, behov av stöd och behov av kunskap. Slutsats: Personerna upplevde svårigheter och känslor som förlust och meningslöshet över att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det fanns en bristande kunskap kring sjukdomen och personerna upplevde att ökad kunskap hade hjälpt dem att förändra sin livsstil. Det visade sig även att stöd och motivation var en viktig faktor för att kunna upprätthålla livsstilsförändringarna. Flera av personerna upplevde att livsstilsförändringarna hade positiv effekt då de nu kände sig friskare än innan sjukdomen. Denna kunskap kan vara betydande för sjuksköterskan som genom stöd och motivation kan hjälpa dessa personer att förändra sin livsstil.

Long-term data shows increasing dominance of Bombus terrestris with climate warming

While many bumblebee species decline due to climate and land-use changes, others cope well with contemporary conditions. One example is Bombus terrestris, which is common in intensively managed agricultural landscapes. During the 20th century its subgenus, which includes the B. lucorum complex (B. lucorum, B. cryptarum and B. magnus) came to dominate Scandinavian bumblebee communities, but the specific contribution of B. terrestris remains to be understood. Using historical data on males, we assessed how the relative abundances of B. terrestris and the B. lucorum complex changed over the past 150 years in southernmost Sweden. We tested if these changes differed between simplified and mixed landscapes and whether the relative abundance of B. terrestris was related to annual mean temperatures. Because floral availability has advanced as a response to climate change, we also tested if the activity period of males (estimated as catching date) has advanced and whether the advancement differs between taxa. The relative abundance of B. terrestris increased similarly in both landscapes, from 21% to 79% over the period, and this was largely explained by increasing temperature. Male activity period has advanced similarly in the two taxa, with 41 days between 1900 and 2015. Although the dominance of B. terrestris correlates clearly with annual mean temperature, it remains to disentangle why. It also remains to understand whether the success of B. terrestris occurs at the expense of other species or simply reflects that this species copes better with contemporary conditions