The Heart Cases in Workmen’s Compensation: An Analysis and Suggested Solution

Beskattning spelar allt större roll i människors migrationsbeslut. Flera länder har infört skattelättnader för vissa kategorier av utländska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utländsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelättnader för utländska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning är att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utländsk personal och därmed stärka Sveriges internationella konkurrensförmåga genom att främja forskning och produktutveckling. År 2012 genomgick skattereglerna en förändring, när ett beloppskriterium infördes. Reglerna om expertbeskattning väckte en del kritik för bl.a. sin bristande förutsebarhet; och även införandet av beloppskriteriet föranledde en del komplikationer vid tillämpningen. År 2009 antog Europeiska unionens råd ett s.k. blåkortsdirektiv. Direktivet syftar till att främja arbetskraftsinvandring av högkvalificerad utländsk personal till EU och därmed till att stärka unionens konkurrens- och attraktionskraft. Uppsatsen syftar till att utreda huruvida de svenska reglerna om expertbeskattning lever upp till sina ändamål samt att analysera dessa i ljuset av blåkortsdirektivet och ökad global konkurrens om kvalificerad utländsk arbetskraft. Genom att analysera praxis och doktrin, lyfter vi fram problematiken med expertskattereglernas tillämpning både före och efter införandet av beloppskriteriet. Reglerna om expertbeskattning studeras enskilt och tillsammans med bestämmelserna i blåkortsdirektivet. Vi konstaterar att det samordnade antagningssystemet samt en gemensam rad rättigheter (bl.a. likabehandling i fråga om skatteförmåner) som beviljas de högkvalificerade utländska arbetstagarna innebär att beskattningen kommer att spela allt större roll i Sveriges förmåga att attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft. Vi utvärderar reglerna om expertbeskattning med hjälp av skatteteoretiska principer och fastställer att reglerna strider mot likformighetsprincipen och skatteförmågeprincipen men kan rättfärdigas med hjälp av intresseprincipen. Vi konstaterar att beloppskriteriet samt avsaknaden av objektiva kriterier vid tillämpningen av bestämmelserna i expertskattereglerna, utesluter många kvalificerade utländska arbetstagare från möjligheten att erhålla skattelättnad

The evaluation of the Swedish tax relief legislation in the light of Blue card directive and increased global competitiveness for highly qualified labour.

Beskattning spelar allt större roll i människors migrationsbeslut. Flera länder har infört skattelättnader för vissa kategorier av utländska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utländsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelättnader för utländska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning är att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utländsk personal och därmed stärka Sveriges internationella konkurrensförmåga genom att främja forskning och produktutveckling. År 2012 genomgick skattereglerna en förändring, när ett beloppskriterium infördes. Reglerna om expertbeskattning väckte en del kritik för bl.a. sin bristande förutsebarhet; och även införandet av beloppskriteriet föranledde en del komplikationer vid tillämpningen. År 2009 antog Europeiska unionens råd ett s.k. blåkortsdirektiv. Direktivet syftar till att främja arbetskraftsinvandring av högkvalificerad utländsk personal till EU och därmed till att stärka unionens konkurrens- och attraktionskraft. Uppsatsen syftar till att utreda huruvida de svenska reglerna om expertbeskattning lever upp till sina ändamål samt att analysera dessa i ljuset av blåkortsdirektivet och ökad global konkurrens om kvalificerad utländsk arbetskraft. Genom att analysera praxis och doktrin, lyfter vi fram problematiken med expertskattereglernas tillämpning både före och efter införandet av beloppskriteriet. Reglerna om expertbeskattning studeras enskilt och tillsammans med bestämmelserna i blåkortsdirektivet. Vi konstaterar att det samordnade antagningssystemet samt en gemensam rad rättigheter (bl.a. likabehandling i fråga om skatteförmåner) som beviljas de högkvalificerade utländska arbetstagarna innebär att beskattningen kommer att spela allt större roll i Sveriges förmåga att attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft. Vi utvärderar reglerna om expertbeskattning med hjälp av skatteteoretiska principer och fastställer att reglerna strider mot likformighetsprincipen och skatteförmågeprincipen men kan rättfärdigas med hjälp av intresseprincipen. Vi konstaterar att beloppskriteriet samt avsaknaden av objektiva kriterier vid tillämpningen av bestämmelserna i expertskattereglerna, utesluter många kvalificerade utländska arbetstagare från möjligheten att erhålla skattelättnad

The evaluation of the Swedish tax relief legislation in the light of Blue card directive and increased global competitiveness for highly qualified labour.

Beskattning spelar allt större roll i människors migrationsbeslut. Flera länder har infört skattelättnader för vissa kategorier av utländska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utländsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelättnader för utländska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning är att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utländsk personal och därmed stärka Sveriges internationella konkurrensförmåga genom att främja forskning och produktutveckling. År 2012 genomgick skattereglerna en förändring, när ett beloppskriterium infördes. Reglerna om expertbeskattning väckte en del kritik för bl.a. sin bristande förutsebarhet; och även införandet av beloppskriteriet föranledde en del komplikationer vid tillämpningen. År 2009 antog Europeiska unionens råd ett s.k. blåkortsdirektiv. Direktivet syftar till att främja arbetskraftsinvandring av högkvalificerad utländsk personal till EU och därmed till att stärka unionens konkurrens- och attraktionskraft. Uppsatsen syftar till att utreda huruvida de svenska reglerna om expertbeskattning lever upp till sina ändamål samt att analysera dessa i ljuset av blåkortsdirektivet och ökad global konkurrens om kvalificerad utländsk arbetskraft. Genom att analysera praxis och doktrin, lyfter vi fram problematiken med expertskattereglernas tillämpning både före och efter införandet av beloppskriteriet. Reglerna om expertbeskattning studeras enskilt och tillsammans med bestämmelserna i blåkortsdirektivet. Vi konstaterar att det samordnade antagningssystemet samt en gemensam rad rättigheter (bl.a. likabehandling i fråga om skatteförmåner) som beviljas de högkvalificerade utländska arbetstagarna innebär att beskattningen kommer att spela allt större roll i Sveriges förmåga att attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft. Vi utvärderar reglerna om expertbeskattning med hjälp av skatteteoretiska principer och fastställer att reglerna strider mot likformighetsprincipen och skatteförmågeprincipen men kan rättfärdigas med hjälp av intresseprincipen. Vi konstaterar att beloppskriteriet samt avsaknaden av objektiva kriterier vid tillämpningen av bestämmelserna i expertskattereglerna, utesluter många kvalificerade utländska arbetstagare från möjligheten att erhålla skattelättnad