5 research outputs found

    Multimodal human-horse interaction in therapy and leisure riding

    Get PDF
    Horseback-riding in general, and equine-assisted therapy in particular, are widely used for leisure and rehabilitation purposes. However, few scientific studies on human-horse interaction are available. The aim of this article is to provide a description and analysis of multimodal human-horse interaction in riding sessions. Video and audio-recordings of riding sessions, interviews with the riders and observations were done in a small riding school in Western Sweden. A combination of linguistic and ethological methods is used for data analysis. The recordings are transcribed, and the sequences when human-horse interactions occur are analyzed using activity-based communication analysis and ethograms. The following typical sub-activities of riding session are distinguished and considered: “greeting horse”, “care of horse before riding”, “tacking”, “mounting horse”, “waiting for co-riders,” “riding lesson”, “dismounting horse”, “care of horse after riding” and “saying goodbye to horse.” The analysis shows that the riders use vocal verbal, visual and tactile signals when they communicate with the horses. The riders tend to communicate more verbally while caring before the ride compared to after the riding lesson. The horses’ reactions are complex, comprising tactile (e.g. touch with the muzzle), visual (e.g. lifting legs, moving in the box/stable, ear and head movements, movements of the tail, etc.) as well as auditory ones, (e.g. snorting)

    HÀstunderstödda insatser - samspel mellan hÀstens vÀlfÀrd och mÀnniskans sÀkerhet

    Get PDF
    MĂ„let med denna rapport Ă€r att lyfta viktiga frĂ„gor som kan sĂ€kerstĂ€lla vĂ€lfĂ€rden hos bĂ„de hĂ€st och mĂ€nniska i hĂ€stunderstödda insatser (HUI). Den behandlar hur mĂ€nniskors och djurs sĂ€kerhet och vĂ€lfĂ€rd interagerar, om patientsĂ€kerhet vid komplementĂ€ra insatser i vĂ„rden, elevsĂ€kerhet vid alternativa skolformer samt professionella stĂ€llningstaganden rörande mötet mellan hĂ€st och mĂ€nniska. Rapporten Ă€r ett led i att lyfta fram viktig forskning kring hur vi pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan arbeta tillsammans med hĂ€star i vĂ„rd, omsorg, psykosocialt arbete och skola. HUI innebĂ€r en praktisk tillĂ€mpning av One Welfare och One Health koncepten och kan ses som en resurs för att uppnĂ„ flera av mĂ„len i Agenda 2030. HUI uppstĂ„r i skĂ€rningspunkten mellan den offentligt finansierade vĂ„rdsektorn och landsbygdsutvecklingen. Flera politiska fokusomrĂ„den berörs nĂ€r vĂ€lfĂ€rdstjĂ€nster inlemmas i hĂ€stföretag och alla inblandade individer skall garanteras bĂ€sta möjliga hĂ€lsa. DjurvĂ€lfĂ€rd fĂ„r inte Ă€ventyras av orimliga upphandlingsvillkor och mĂ€nniskors sĂ€kerhet fĂ„r inte Ă€ventyras av företagares bristande kunskaper om hĂ€stbeteende eller om funktionsnedsĂ€ttningars inverkan pĂ„ förmĂ„gan att bedöma risker. I en HUI-verksamhet blir djur en resurs för mĂ€nniskors hĂ€lsa. Dagens arbetshĂ€st Ă„terfinns i ökande omfattning i rehabiliteringsverksamheter och inte enbart för rekreation eller sport. För att utveckla denna vĂ€xande sektor till en resurs för att möta ohĂ€lsoproblem och bidra till rehabilitering och Ă„terhĂ€mtning behövs en nulĂ€gesbeskrivning. HĂ€star har dokumenterade förutsĂ€ttningar för att bidra till mĂ€nniskors lĂ€kande, men kunskapslĂ€get om mekanismerna Ă€r oklart. HĂ€stunderstödda insatser Ă€r en del av det som kallas ”Naturunderstödd rehabilitering”, eller ”Utomhusrehabilitering”. De hĂ€lsoeffekter som vistelse utomhus, i naturen, innebĂ€r adderas alltid till de specifika effekter som hĂ€stens medverkan innebĂ€r. Okunskap om hĂ€star och HUI hos upphandlare eller utövare Ă€r en stark riskfaktor för mĂ€nniskors sĂ€kerhet och hĂ€stars vĂ€lfĂ€rd. KartlĂ€ggningar av branschen 2008 och 2020 visar pĂ„ en spretig och eldsjĂ€lsdriven bransch som förĂ€ndrats frĂ„n offentligt bedriven HUI med utövare anstĂ€llda inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd till mestadels egenföretagare med otrygga avtalsvillkor och korta upphandlingsavtal. Professionerna som erbjuder HUI omfattar nu Ă€ven professionella inom psykosocialt arbete och inom skolan. Precis som bilden av ohĂ€lsa och rehabiliteringsbehov har förĂ€ndrats mellan 2008 och 2020 har utbudet av tjĂ€nster och mĂ„lgrupper för insatser utvidgats. HUI har ingĂ„tt i svensk sjukvĂ„rd oavbrutet sedan dryga 60 Ă„r och uppstod som en följd av poliopandemin och de rehabiliteringsbehov som vĂ€xte fram vĂ€rlden över. I efterdyningarna av dagens pandemi kan HUI utgöra en resurs för personer med lĂ„ngvariga behov av multimodal rehabilitering. HUI karakteriseras av sin omgivande miljö, klientens behov, HUI ansvarigs professionella kompetens och hĂ€stens specifika förutsĂ€ttningar som rörelsegivare, relationsskapare, motivator till deltagande i en insats eller som vĂ€n och förebild genom sin sociala kompetens. AnvĂ€ndning av djur i terapeutiska sammanhang innebĂ€r ett extra ansvar Ă€ven för djurets vĂ€lbefinnande under interventionen. Kunskaper om hĂ€stens beteende och behov inom inhysning och skötsel samt deras signaler pĂ„ stress behöver finnas hos alla inom hĂ€stnĂ€ringen. Detta Ă€r en grundlĂ€ggande djurvĂ€lfĂ€rdsfrĂ„ga. Det Ă€r viktigt att ocksĂ„ HUI ansvariga har denna kunskap sĂ„ att den kan komma till klinisk nytta och sĂ„ att hĂ€starnas vĂ€lfĂ€rd inte riskerar att Ă€ventyras. Studier tyder pĂ„ att dĂ„lig hĂ€stvĂ€lfĂ€rd och hĂ€star som signalerar ohĂ€lsa i sin tur inverkar pĂ„ klienten pĂ„ ett ogynnsamt sĂ€tt. DĂ„lig hĂ€stvĂ€lfĂ€rd Ă€r alltsĂ„ inte bara en djurskyddsfrĂ„ga utan blir Ă€ven kontraproduktiv för HUI verksamheten. Ett identifierat problem inom HUI Ă€r de professionellas varierande kunskapsnivĂ„; om hĂ€star, deras grundlĂ€ggande behov och samspelet mellan hĂ€stens vĂ€lfĂ€rd och riskerna för klienterna. HUI ansvarig har en grundprofession inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd, psykosocialt arbete eller pedagogik. Sammanfattning Inom grundprofessionen finns det krav pĂ„ kompetenser för att utöva yrket men inte för att hantera hĂ€star. Idag saknas ramverk för hur de tvĂ„ sektorerna humansĂ€kerhet och djurskydd skall sĂ€kerstĂ€llas vid HUI. Branschen tog 2009 fram certifieringskrav för HUI ansvariga med sĂ€rskilt krav pĂ„ hĂ€stkunskap. DĂ„ var de flesta ansvariga anstĂ€llda inom offentlig vĂ„rd och arbetade tillsammans med en ridskola. HĂ€stkompetens och ansvar för hĂ€stvĂ€lfĂ€rd lĂ„g hos ridskolan. Ansvar för klientsĂ€kerhet lĂ„g hos sjukvĂ„rdshuvudmannen. I dag, med mĂ„nga egenföretagare saknas denna tydliga koppling till existerande kvalitetssystem. Branschen behöver dĂ€rför utveckla kvalitetssystem för bĂ„de djurvĂ€lfĂ€rd och sĂ€kerhet. En del i denna process Ă€r att upphandlare av HUI tjĂ€nster efterfrĂ„gar parametrar för sĂ„vĂ€l hĂ€stvĂ€lfĂ€rd som humansĂ€kerhet. Inget tyder pĂ„ att HUI innebĂ€r större risker för klienten Ă€n annan vĂ„rd. En överblick över incidentrapportering frĂ„n HUI-insatser internationellt visar pĂ„ fĂ„ incidenter. HĂ€stens arbete i HUI Ă€r otillrĂ€ckligt studerat avseende hĂ€stvĂ€lfĂ€rd. En identifierad HUI-specifik situation Ă€r att hĂ€sten behöver kunna stĂ„ still lĂ€nge pĂ„ samma plats och behöver trĂ€nas att möta olika situationer t ex att ryttare lyfts pĂ„ frĂ„n ramp eller via en mekanisk arm. HĂ€stens lĂ€mplighet för HUI arbete beror pĂ„ de krav som insatsen innebĂ€r. En lugn hĂ€st som terapeuten tycker fungerar vĂ€l i insatsen och stabilt byggd om den skall ridas, uppfyller grundlĂ€ggande krav. Vid HUI observerar, sköter, rider, kör och trĂ€nar man hĂ€star. Även besöksverksamhet förekommer. MĂ„nga verksamheter fĂ„r hĂ€star donerade, utlĂ„nade eller sĂ„ köper man triangelmĂ€rkta eller Ă€ldre hĂ€star. Det innebĂ€r att hĂ€starnas hĂ€lsotillstĂ„nd kan variera. Ansvarig mĂ„ste kunna bedöma individernas olika hĂ€lsostatus. HĂ€lsoteam för hĂ€star inom en HUI verksamhet rekommenderas som en strategi för att sĂ€kerstĂ€lla vĂ€lfĂ€rden inom sektorn. Det finns anledning att anta att HUI kan fungera som en positiv vĂ€lfĂ€rdsfaktor för ridskolehĂ€star. Flera HUI verksamheter internationellt har utvecklade samarbeten med djurskyddsorganisationer och fungerar som ”Rescue centre” för övergivna hĂ€star. Internationella Etiska riktlinjer för hĂ€stvĂ€lfĂ€rd inom HUI publicerades senast 2021. I dessa förutsĂ€tts den ansvarige skaffa erforderliga tillstĂ„nd utifrĂ„n sin profession och som djuransvarig i enlighet med nationella regelverk. Det finns ocksĂ„ anledning att lyfta de etiska principer som styr vĂ„ra handlingar och diskutera om och hur vi kan rĂ€ttfĂ€rdiga att vi anvĂ€nder djur i vĂ„rd av mĂ€nniskor. En viktig aspekt Ă€r att endast dĂ„ hĂ€sten och dess miljö tillför insatsen vĂ€rden som den professionelle bedömer inte kan uppnĂ„s pĂ„ annat sĂ€tt Ă€r det etiskt försvarbart att involvera hĂ€sten. I rapporten lyfts en modell för etiska aspekter fram. För att kunna utveckla detta omrĂ„de i Sverige föreslĂ„s avslutningsvis ett antal rekommendationer till myndigheter och politiker, upphandlare, HUI-företagare och universitet och högskolor

    Symptom Relief and Palliative Care during the Last Week of Life among Patients with Heart Failure : A National Register Study

    No full text
    Background: Heart failure is a disease with high morbidity, mortality, and physical and psychological burden. More knowledge about the care provided for patients with heart failure close to death is needed. Objective: The aim was to describe key aspects of palliative care during the last week of life in patients with heart failure, as reported by healthcare professionals. Design: This is a national register study. Setting/Subjects: The study included 3981 patients with diagnosed heart failure as the underlying cause of death. Measurements: Data were obtained from the Swedish Register of Palliative Care, a national quality register that focuses on patients' last week of life, independent of diagnosis or care setting. The register includes information about care interventions connected with key aspects of palliative care. Data are reported retrospectively by a nurse or physician at the healthcare unit where the patient dies. Results: Only 4.2% of patients with heart failure received specialized palliative care. In their last week of life, symptom prevalence was high, validated scales were seldom used, and symptoms were unsatisfactorily relieved. Around one-fifth (17%) of the patients in the study died alone. Less than half of family members had been offered bereavement support (45%). Moreover, one-third (28%) of the patients and more than half (61%) of the family members were reported to have had end-of-life discussions with a physician during the illness trajectory. Conclusion: The results indicate inadequate palliative care for patients with heart failure during their last week of life

    A novel mass spectrometric approach to the analysis of hormonal peptides in extracts of mouse pancreatic islets.

    No full text
    Liquid chromatography mass spectrometry (LC-MS) is a valuable tool in the analysis of proteins and peptides. The combination of LC-MS with different fragmentation methods provides sequence information on components in complex mixtures. In this work, on-line packed capillary LC electrospray ionization Fourier transform ion cyclotron resonance MS was combined with two complementary fragmentation techniques, i.e. nozzle-skimmer fragmentation and electron capture dissociation, for the determination of hormonal peptides in an acid ethanol extract of mouse pancreatic islets. The most abundant peptides, those derived from proinsulin and proglucagon, were identified by their masses and additional sequence-tag information established their identities. Interestingly, the experiments demonstrated the presence of truncated C-peptides, des-(25-29)-C-peptide and des-(27-31)-C-peptide. These novel findings clearly illustrate the potential usefulness of the described technique for on-line sequencing and characterization of peptides in tissue extracts
    corecore