Multimodal human-horse interaction in therapy and leisure riding

Horseback-riding in general, and equine-assisted therapy in particular, are widely used for leisure and rehabilitation purposes. However, few scientific studies on human-horse interaction are available. The aim of this article is to provide a description and analysis of multimodal human-horse interaction in riding sessions. Video and audio-recordings of riding sessions, interviews with the riders and observations were done in a small riding school in Western Sweden. A combination of linguistic and ethological methods is used for data analysis. The recordings are transcribed, and the sequences when human-horse interactions occur are analyzed using activity-based communication analysis and ethograms. The following typical sub-activities of riding session are distinguished and considered: “greeting horse”, “care of horse before riding”, “tacking”, “mounting horse”, “waiting for co-riders,” “riding lesson”, “dismounting horse”, “care of horse after riding” and “saying goodbye to horse.” The analysis shows that the riders use vocal verbal, visual and tactile signals when they communicate with the horses. The riders tend to communicate more verbally while caring before the ride compared to after the riding lesson. The horses’ reactions are complex, comprising tactile (e.g. touch with the muzzle), visual (e.g. lifting legs, moving in the box/stable, ear and head movements, movements of the tail, etc.) as well as auditory ones, (e.g. snorting)

Hästunderstödda insatser - samspel mellan hästens välfärd och människans säkerhet

Målet med denna rapport är att lyfta viktiga frågor som kan säkerställa välfärden hos både häst och människa i hästunderstödda insatser (HUI). Den behandlar hur människors och djurs säkerhet och välfärd interagerar, om patientsäkerhet vid komplementära insatser i vården, elevsäkerhet vid alternativa skolformer samt professionella ställningstaganden rörande mötet mellan häst och människa. Rapporten är ett led i att lyfta fram viktig forskning kring hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans med hästar i vård, omsorg, psykosocialt arbete och skola. HUI innebär en praktisk tillämpning av One Welfare och One Health koncepten och kan ses som en resurs för att uppnå flera av målen i Agenda 2030. HUI uppstår i skärningspunkten mellan den offentligt finansierade vårdsektorn och landsbygdsutvecklingen. Flera politiska fokusområden berörs när välfärdstjänster inlemmas i hästföretag och alla inblandade individer skall garanteras bästa möjliga hälsa. Djurvälfärd får inte äventyras av orimliga upphandlingsvillkor och människors säkerhet får inte äventyras av företagares bristande kunskaper om hästbeteende eller om funktionsnedsättningars inverkan på förmågan att bedöma risker. I en HUI-verksamhet blir djur en resurs för människors hälsa. Dagens arbetshäst återfinns i ökande omfattning i rehabiliteringsverksamheter och inte enbart för rekreation eller sport. För att utveckla denna växande sektor till en resurs för att möta ohälsoproblem och bidra till rehabilitering och återhämtning behövs en nulägesbeskrivning. Hästar har dokumenterade förutsättningar för att bidra till människors läkande, men kunskapsläget om mekanismerna är oklart. Hästunderstödda insatser är en del av det som kallas ”Naturunderstödd rehabilitering”, eller ”Utomhusrehabilitering”. De hälsoeffekter som vistelse utomhus, i naturen, innebär adderas alltid till de specifika effekter som hästens medverkan innebär. Okunskap om hästar och HUI hos upphandlare eller utövare är en stark riskfaktor för människors säkerhet och hästars välfärd. Kartläggningar av branschen 2008 och 2020 visar på en spretig och eldsjälsdriven bransch som förändrats från offentligt bedriven HUI med utövare anställda inom hälso- och sjukvård till mestadels egenföretagare med otrygga avtalsvillkor och korta upphandlingsavtal. Professionerna som erbjuder HUI omfattar nu även professionella inom psykosocialt arbete och inom skolan. Precis som bilden av ohälsa och rehabiliteringsbehov har förändrats mellan 2008 och 2020 har utbudet av tjänster och målgrupper för insatser utvidgats. HUI har ingått i svensk sjukvård oavbrutet sedan dryga 60 år och uppstod som en följd av poliopandemin och de rehabiliteringsbehov som växte fram världen över. I efterdyningarna av dagens pandemi kan HUI utgöra en resurs för personer med långvariga behov av multimodal rehabilitering. HUI karakteriseras av sin omgivande miljö, klientens behov, HUI ansvarigs professionella kompetens och hästens specifika förutsättningar som rörelsegivare, relationsskapare, motivator till deltagande i en insats eller som vän och förebild genom sin sociala kompetens. Användning av djur i terapeutiska sammanhang innebär ett extra ansvar även för djurets välbefinnande under interventionen. Kunskaper om hästens beteende och behov inom inhysning och skötsel samt deras signaler på stress behöver finnas hos alla inom hästnäringen. Detta är en grundläggande djurvälfärdsfråga. Det är viktigt att också HUI ansvariga har denna kunskap så att den kan komma till klinisk nytta och så att hästarnas välfärd inte riskerar att äventyras. Studier tyder på att dålig hästvälfärd och hästar som signalerar ohälsa i sin tur inverkar på klienten på ett ogynnsamt sätt. Dålig hästvälfärd är alltså inte bara en djurskyddsfråga utan blir även kontraproduktiv för HUI verksamheten. Ett identifierat problem inom HUI är de professionellas varierande kunskapsnivå; om hästar, deras grundläggande behov och samspelet mellan hästens välfärd och riskerna för klienterna. HUI ansvarig har en grundprofession inom hälso- och sjukvård, psykosocialt arbete eller pedagogik. Sammanfattning Inom grundprofessionen finns det krav på kompetenser för att utöva yrket men inte för att hantera hästar. Idag saknas ramverk för hur de två sektorerna humansäkerhet och djurskydd skall säkerställas vid HUI. Branschen tog 2009 fram certifieringskrav för HUI ansvariga med särskilt krav på hästkunskap. Då var de flesta ansvariga anställda inom offentlig vård och arbetade tillsammans med en ridskola. Hästkompetens och ansvar för hästvälfärd låg hos ridskolan. Ansvar för klientsäkerhet låg hos sjukvårdshuvudmannen. I dag, med många egenföretagare saknas denna tydliga koppling till existerande kvalitetssystem. Branschen behöver därför utveckla kvalitetssystem för både djurvälfärd och säkerhet. En del i denna process är att upphandlare av HUI tjänster efterfrågar parametrar för såväl hästvälfärd som humansäkerhet. Inget tyder på att HUI innebär större risker för klienten än annan vård. En överblick över incidentrapportering från HUI-insatser internationellt visar på få incidenter. Hästens arbete i HUI är otillräckligt studerat avseende hästvälfärd. En identifierad HUI-specifik situation är att hästen behöver kunna stå still länge på samma plats och behöver tränas att möta olika situationer t ex att ryttare lyfts på från ramp eller via en mekanisk arm. Hästens lämplighet för HUI arbete beror på de krav som insatsen innebär. En lugn häst som terapeuten tycker fungerar väl i insatsen och stabilt byggd om den skall ridas, uppfyller grundläggande krav. Vid HUI observerar, sköter, rider, kör och tränar man hästar. Även besöksverksamhet förekommer. Många verksamheter får hästar donerade, utlånade eller så köper man triangelmärkta eller äldre hästar. Det innebär att hästarnas hälsotillstånd kan variera. Ansvarig måste kunna bedöma individernas olika hälsostatus. Hälsoteam för hästar inom en HUI verksamhet rekommenderas som en strategi för att säkerställa välfärden inom sektorn. Det finns anledning att anta att HUI kan fungera som en positiv välfärdsfaktor för ridskolehästar. Flera HUI verksamheter internationellt har utvecklade samarbeten med djurskyddsorganisationer och fungerar som ”Rescue centre” för övergivna hästar. Internationella Etiska riktlinjer för hästvälfärd inom HUI publicerades senast 2021. I dessa förutsätts den ansvarige skaffa erforderliga tillstånd utifrån sin profession och som djuransvarig i enlighet med nationella regelverk. Det finns också anledning att lyfta de etiska principer som styr våra handlingar och diskutera om och hur vi kan rättfärdiga att vi använder djur i vård av människor. En viktig aspekt är att endast då hästen och dess miljö tillför insatsen värden som den professionelle bedömer inte kan uppnås på annat sätt är det etiskt försvarbart att involvera hästen. I rapporten lyfts en modell för etiska aspekter fram. För att kunna utveckla detta område i Sverige föreslås avslutningsvis ett antal rekommendationer till myndigheter och politiker, upphandlare, HUI-företagare och universitet och högskolor

Symptom Relief and Palliative Care during the Last Week of Life among Patients with Heart Failure : A National Register Study

Background: Heart failure is a disease with high morbidity, mortality, and physical and psychological burden. More knowledge about the care provided for patients with heart failure close to death is needed. Objective: The aim was to describe key aspects of palliative care during the last week of life in patients with heart failure, as reported by healthcare professionals. Design: This is a national register study. Setting/Subjects: The study included 3981 patients with diagnosed heart failure as the underlying cause of death. Measurements: Data were obtained from the Swedish Register of Palliative Care, a national quality register that focuses on patients' last week of life, independent of diagnosis or care setting. The register includes information about care interventions connected with key aspects of palliative care. Data are reported retrospectively by a nurse or physician at the healthcare unit where the patient dies. Results: Only 4.2% of patients with heart failure received specialized palliative care. In their last week of life, symptom prevalence was high, validated scales were seldom used, and symptoms were unsatisfactorily relieved. Around one-fifth (17%) of the patients in the study died alone. Less than half of family members had been offered bereavement support (45%). Moreover, one-third (28%) of the patients and more than half (61%) of the family members were reported to have had end-of-life discussions with a physician during the illness trajectory. Conclusion: The results indicate inadequate palliative care for patients with heart failure during their last week of life

A novel mass spectrometric approach to the analysis of hormonal peptides in extracts of mouse pancreatic islets.

Liquid chromatography mass spectrometry (LC-MS) is a valuable tool in the analysis of proteins and peptides. The combination of LC-MS with different fragmentation methods provides sequence information on components in complex mixtures. In this work, on-line packed capillary LC electrospray ionization Fourier transform ion cyclotron resonance MS was combined with two complementary fragmentation techniques, i.e. nozzle-skimmer fragmentation and electron capture dissociation, for the determination of hormonal peptides in an acid ethanol extract of mouse pancreatic islets. The most abundant peptides, those derived from proinsulin and proglucagon, were identified by their masses and additional sequence-tag information established their identities. Interestingly, the experiments demonstrated the presence of truncated C-peptides, des-(25-29)-C-peptide and des-(27-31)-C-peptide. These novel findings clearly illustrate the potential usefulness of the described technique for on-line sequencing and characterization of peptides in tissue extracts