Social sustainability as a goal in urban development : how dialogue with citizens can promote it

Jag ämnar med denna uppsatsen att vidga min egen förståelse om vad social hållbarhet är samt vilka svårigheter och utmaningar som finns i samband med att använda social hållbarhet som mål inom hållbar stadsutveckling. Uppsatsen kommer inledningsvis ge en kortfattad redogörelse för begreppet hållbar utveckling och de nyanser som utmärker begreppet. Därefter kommer begreppet social hållbarhet att tas upp, samt olika tolkningar och förhållningsätt till begreppet lyftas. Vidare, med kunskap om dessa begrepp samt deras begräsningar, kommer begreppet social hållbarhet som mål inom stadsutveckling att granskas, varefter uppsatsen främst kommer begränsa sig till hur begreppet används inom stadsplanering i städer, samt hur det identifieras inom stadsutvecklingen. Därefter kommer begreppet medborgardialog att lyftas, med exempel på hur det kan främja parametrar för social hållbarhet, samt medförda risker. Utöver detta tillkommer bidrag från hur två svenska arkitektbyråer arbetar med medborgardialoger och uppföljning av socialt hållbarhetsmål. Slutligen, efter ovannämnda begrepp har lyfts och nyanserats tillräckligt för diskussionsändamål kommer social hållbarhet som mål inom stadsutvecklingen diskuteras, samt kopplas till vilken mån medborgardialogen kan främja det.With this thesis, I intend to broaden my own understanding of what social sustainability is and what challenges exist in relation to using social sustainability as a goal in sustainable urban development .The thesis will initially give a brief account of the concept of sustainable development and the nuances that characterize the concept. Thereafter, the concept of social sustainability will be addressed, and various interpretations and approaches to the concept will be raised. Furthermore, with knowledge of these concepts and their limitations, the concept of social sustainability as a goal in urban development will be examined, after which the thesis will mainly be limited to how the concept is used in urban planning in cities and identified in urban development. Thereafter, the concept of citizen dialogue will be raised, with examples of how it can promote parameters for social sustainability, as well as the risks involved. In addition, there are contributions from two Swedish architectural firms, giving examples of how one can work with citizen dialogues and follow-up on social sustainability goals. Finally, after the above-mentioned concepts have been raised and nuanced sufficiently for discussion purposes, social sustainability as a goal of urban development will be discussed, and linked to the extent to which the citizens' dialogue can promote it

Space for contemplation in the city

Det tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna till fördel för ”multifunktionella” miljöer. Trots detta kvarstår människans behov av miljöer som erbjuder lugn och ro och en paus från vardagslivet. Rum där tiden saktar ner och man kan andas ut. Rum där en kan reflektera och kontemplera över livet, döden, världen och universum. Rum där vi fylls av något ”annat” än det vi är, tänker och gör till vardags. Var existerar dessa rum i staden idag? - frågar vi oss själva. Rum som kan beskrivas som kontemplativa. Kyrkogården som historiskt sett har ansetts vara just en sådan miljö, präglas idag av en intressekonflikt, där bristen på grönområden i staden har resulterat i att människor i allt större utsträckning har börjat använda platsen som en park, än en plats för sorg och kontemplation. Likväl ställde vi oss frågan om man kan skapa dessa rum idag, utan någon kulturell, historisk, eller som fallet med kyrkogårdar, religiös anknytning. Är det ens möjligt att skapa dessa i dagens urbana miljöer, och vilka strategier finns isåfall för att göra det. Dessa frågor tog vi avstamp i vid formuleringen av vår uppsats. Genom litteraturstudier och platsbesök, undersöker vi i denna uppsats vad kontemplation är, på vilket sätt den fysiska miljön kan stödja kontemplativa upplevelser, samt hur vi som landskapsarkitekter kan skapa rum för kontemplation i staden idag. Litteraturstudien genomfördes framför allt med syftet att reda i begreppet kontemplation, samt med målet att undersöka vilka faktorer som anses viktiga i den fysiska miljön för att nå en kontemplativ upplevelse. Därigenom framkom en mängd intressant fakta, som vi ställde mot vår egen observation kring de element som vi ansåg var viktiga under våra platsbesök. På dessa grunder arbetades slutligen ett analysramverk fram, där vi sammanfattar de faktorer och aspekter som vi anser är viktiga att tänka på vid gestaltningen av rum för kontemplation i staden.It seems to be increasingly difficult to find the time and space to take a break and unwind from all the demands and impressions from day-today life in today’s high paced society. Due to the current lack of green areas, more and more spaces where one simply can sit in silence and reflect, are beginning to disappear in favour of “multifunctional” environments. Despite this, the need for environments that offer peace and quiet and a break from day-to-day life remains. Spaces where time slows down and you can take a breath. Spaces where one can reflect and contemplate on life, death, the world and the universe. Rooms where we are filled with something “different” than what we are, think and do in everyday life. Where do these rooms exist in the city today? - We asked ourselves. Rooms that can be described as contemplative. Cemeteries, that historically have been considered to be such an environment, are today characterised by a prevailing conflict of interest, where people increasingly are using the cemeteries as parks, rather than as a place of grief and contemplation. Nevertheless, we asked ourselves whether it would be possible to create “new ‘’ places for contemplation. Without any of the cultural, historical, or, as in the case with the cemeteries religious connections that most of these remaining spaces have today. Would it even be possible to create these places in today’s urban environments, and if so, what strategies exist to do so. We used these questions to start off the formulation of our essay. Through literature studies and site visits, we examined the meaning behind contemplation, in what way the physical environment can support contemplative experiences, and how we as landscape architects can create spaces for contemplation in the city today. The literature study was primarily carried out with the aim to further understand contemplation as a concept. It was also carried out with the goal to examine which factors, in the physical environment, are considered to be important in relation to putting a person in a contemplative state. These findings resulted in several interesting observations, which we set against our own observations about the elements that we considered to be important during our site visits. On these grounds, an analytical framework was finally developed, where we summarised all the factors and aspects that we considered to be of importance in relation to what one should keep in mind when designing rooms for contemplation in the city

Ecosystem services in urban planning : a document analysis of three planning programs from the period 2016-2020 in Uppsala municipality

Ämnet för uppsatsen behandlar frågan om ekosystemtjänster i planeringsskedet för urbana miljöer. Uppsatsen undersöker om och hur begreppen för ekosystemtjänster hanteras i stadsplaneringens programskeden för tre olika områden i Uppsala. Metoden består av en dokumentgranskning av planprogram för Uppsala kommun och utgår från viktiga ekosystemtjänster i urban miljö. Resultatet visar att ekosystemtjänster behandlas i samtliga planprogram. Dock yttrar sig skillnader i hur konceptet tillämpas, vilka ekosystemtjänster som omnämns och på vilket sätt; explicit eller implicit, tydligt eller underförstått. Ekosystemtjänstbegreppen används i större utsträckning implicit. Planprogrammen fokuserar dessutom i större utsträckning på kulturella tjänster, medan konkreta reglerande tjänster i miljön behandlas i mindre utsträckning. Slutsatsen framhåller att kunskap om naturens värde för människan inkluderas i studerade planprogram. En mer explicit användning av begreppen för ekosystemtjänster hade dock kunnat tydliggöra ekosystemtjänsternas faktiska betydelse och bättre garanterat att de blir verklighet i ett senare genomförandeskede. En explicit tillämpning hade även kunnat bidra till en tydligare koppling mellan planprogrammens detaljerade mål och politiska målsättningar.The topic of the thesis addresses the issue of ecosystem services in the planning phase of urban environments. The purpose of this thesis is to investigate if and how ecosystem services are handled in the urban planning program phase of different areas in Uppsala. The method consists of a document analysis of Uppsala municipality’s planning programs and is focusing on important ecosystem services in urban environment. The result shows that ecosystem services are covered in all planning programs. However, differences are expressed in how the concept is applied, which ecosystem services that are mentioned and in what way; explicit or implicit. The terms of ecosystem services are implicitly used to a greater extent. Further, the planning programs focus to a greater extent on cultural services, while concrete regulatory services in the environment occur to a lesser extent. The conclusion declares that knowledge of the human value of nature is included in the studied planning programs. However, a more explicit use of the concept of ecosystem services could have clarified the importance of ecosystem services and increased the likelihood that they will be applied at a later stage of implementation. An explicit application could also have contributed to a clearer link between the detailed objectives of the planning programs and political objectives

Avtal om vårdnad - alltid till barnets bästa?

Syftet med denna framställning är att belysa och utreda problem som kan finnas med den nuvarande regleringen kring avtal om vårdnad och särskilt beträffande FB 6:6 2 st. som gäller avtal om gemensam vårdnad. FB 6:6 2 st. stadgar att avtal om gemensam vårdnad ska godkännas av socialnämnden om det inte är uppenbart att avtalet är oförenligt med barnets bästa. Enligt FB 6:6 1 st. är det möjligt för föräldrar, om någon av dem har vårdnaden om ett gemensamt barn, att ingå avtal med varandra angående vårdnaden om barnet. För att avtalet ska bli giltigt ska det vara skriftligt och godkänt av socialnämnden. Beträffande godkännande av avtal om ensam vårdnad finns enbart den allmänna regeln i FB 6:2a att ta hänsyn till. Regeln är tillämplig för alla beslut som socialnämnder ska fatta. Möjligheten att ingå gällande avtal om vårdnad infördes genom 1998 års reform som även innebar att föräldrar skulle kunna få gemensam vårdnad även om en av dem motsätter sig den vårdnadsformen. År 2006 skedde nästa reform av vårdnadsreglerna i FB och då kritiserades att praxis tolkat den nya regeln om gemensam vårdnad, även mot en av föräldrarnas vilja, som att det gällde en presumtion för gemensam vårdnad. Det uttalades därvid att någon presumtion för eller emot gemensam vårdnad inte bör gälla. Det infördes även en särskild regel som innebar att, vid tvist om vårdnaden, ska domstolen särskilt beakta föräldrarnas samarbetsförmåga rörande barnet vid valet av vårdnadsform. Lagen skulle också få ett tydligare barnperspektiv och FB 6:2a fick formuleringen att barnets bästa skulle vara avgörande vid alla beslut om vårdnad. En annorlunda formulering gäller dock alltså för beslut om att godkänna avtal om gemensam vårdnad, då dessa ska godkännas om det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. Denna skillnad kan, utifrån ett barnperspektiv, kritiseras enligt författaren som anser att detta uttrycker en presumtion för att gemensam vårdnad är till barnets bästa. Presumtioner i lag om vad barnets bästa innebär är oförenligt med ett barnperspektiv och bör inte förekomma anser författaren.The purpose of this essay is to highlight and study complications that may exist with the current regulation of agreements regarding legal custody, and especially Children and Parents’ Code (Föräldrabalken 1949:381) 6:6 second paragraph which concern agreements regarding joint custody. According to Children and Parents’ Code 6:6 first paragraph it is possible for parents to make an agreement concerning the legal custody of the child, if at least one of them have legal custody of their child. To make this agreement legally binding it must be in writing and approved by the Social Welfare Board. Children and Parents’ Code 6:6, second paragraph, states that an agreement regarding joint legal custody should be approved by the Social Welfare Board unless it is clear that the agreement contradicts the best interests of the child. Regarding the approval of contracts for one parent to have legal custody of the child, there is only the general rule in Children and Parents’ Code 6:2a to take into account. This rule applies for all decisions that the Social Welfare Board makes. The possibility for parents to reach a legally binding agreement on legal custody was introduced by the 1998 reform. This reform also made joint legal custody possible even if one of the parents is reluctant to that form of custody. The subsequent reform of the laws concerning legal custody in Children and Parents’ Code was applied in 2006. The courts interpretation of the 1998 reform on joint legal custody, that there was a presumption towards joint legal custody, was hereby criticized. A statement were made that there shouldn’t be a presumption towards joint legal custody. A special rule was introduced which stated that the court, in the determination of legal custody form, shall pay particular attention to the parents ability to cooperate regarding their child’s interests when in a legal custody dispute. Through the 2006 reform the law would also entail a more apparent child’s perspective and thereafter Children and Parents’ Code 6:2a stated that the best interests of the child would be decisive in any conclusion regarding legal custody. However a different statement is applied when approving an agreement regarding joint legal custody, which should be approved by the Social Welfare Board unless it is clear that the agreement contradicts the best interests of the child. Seeing it from a child’s perspective, this difference in statements may be criticized according to the author, who thinks this causes a presumption towards joint legal custody. Presumptions stated in the law regarding the child´s best interests are inconsistent with a child’s perspective and that should not occur

Självklart och oklart - Mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan

I läroplanen från 2011 introducerades mänskliga rättigheter som undervisningsinnehåll i den svenska gymnasieskolan. De övergripande målen och riktlinjerna i gymnasieskolans läroplan slår fast att elever ska utveckla ”kunskaper om de mänskliga rättigheterna”. Men vad talar man egentligen om när man talar om mänskliga rättigheter i den svenska gymnasieskolan? Genom att undersöka vad jag benämner det associativa rättighetsspråket i läroplaner, läroböcker samt lärares och elevers tal visar jag hur mänskliga rättigheter skapas som kunskapsinnehåll i svensk gymnasieskola genom en meningsskapande kulturell översättningsprocess – vernakularisering. Forskningsdesignen är empiridriven och studiens teoretiska begrepp emanerar från analysen. Studiens resultat visar att mänskliga rättigheter används inom ramen för skolans traditionella demokratifostran. Rättighetsspråket i skolan formas av den utbildningspolitiska kontext och av de aktörer som deltar i förmedlingen av kunskap, som externa fortbildningsaktörer, läroböcker, lärare och elever. Vad som blir en rättighetsfråga i undervisningen formas av lärares och elevers personliga engagemang och tidigare (arbets)livserfarenheter, av läroböcker och auktoritativa dokument, men också av externa aktörer som verkar för utbildning om mänskliga rättigheter för skolan. Människorättsspråket i gymnasieskolan befäster och vidgar de redan befintliga uppfattningarna om mellanmänskligt ansvar som finns i värdegrunden, i skolans demokratiska uppdrag och den juridifierade förståelsen av skolans mellanmänskliga relationer. Det visar att rättighetsspråket kan innebära olika sätt att konceptualisera mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll. Om syftet med undervisning om mänskliga rättigheter är att skapa systematisk kunskap om just mänskliga rättigheter som omtvistat historiskt, moraliskt, juridiskt och politiskt jämlikhetsprojekt krävs att den implicita undervisningen kompletteras med explicit rättighetsterminologi och en variation i framställningen av mänskliga rättigheter

Dagens studenter- vad värdesätter de hos en framtida arbetsgivare?

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer studenter födda 1982-1992 värdesätter vid val av arbetsgivare samt om det föreligger skillnader inom gruppen beroende på utbildningstillhörighet och kön. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna fick skatta olika faktorer på en sjugradig skala. Studien genomfördes av 298 deltagare som delades in i åtta utbildningskategorier. Resultatet visade att faktorer relaterade till utveckling och avancemang rankades högst, tillsammans med anställningstrygghet och trivsel med kollegor. Könsskillnaderna var att kvinnor värderade relationsorienterade och altruistiska faktorer, samt anställningstrygghet, högre än män. Män prioriterade möjlighet till karriäravancemang högre än kvinnor. Flera signifikanta skillnader fanns mellan utbildningskategorierna. Bland de utbildningar som skilde sig mest från övriga grupper fanns fastighetsmäklare och omvårdnadsyrken. Skillnaderna beror troligen på att de har olika sociala normer i sina respektive subkulturer, och på att varje bransch har olika förutsättningar. Det kan också vara så att individer dras till ett arbete där förutsättningarna passar deras värderingar

Matlådan som "heligt objekt": En sociologisk studie av studenters tankar kring lunchvanor i grupp

När det talas om lunchvanor är matlådan ständigt aktuell. Matlådan är ett ekonomiskt effektivt alternativ och den innehåller mat som man själv har tillagat i hemmet. Då lunchen ofta äts på en arbetsplats eller i skolmiljö kan människor runt omkring ha en viss påverkan på individens egna lunchvanor. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur studenters användande av matlådan påverkas av gruppinteraktioner. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med studenter. Materialet analyseras utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv med utgångspunkt i begreppen ”gruppjag”, ”ritualer”, ”heliga objekt” och ”spegeljaget”. Resultatet visar att lunchätandet blir en ritual där de studerade grupperna upphöjer matlådan till ett heligt objekt. De skapar gemensamma värderingar och på så vis formas ett gruppjag. Individerna ser sig själva genom gruppens ögon utifrån ett spegeljag då de anpassar sina egna vanor efter gruppens ritualer. De upplevda förväntningarna från gruppen resulterar i att individen strävar efter ett ”hushållsideal” som bland annat innebär medvetenhet om ekonomi och hälsa, men framförallt intresse av att laga sin egen mat

Professionellt socialt arbete på Sri Lanka

The purpose of this study was to examine in which range social work in a informal security regime is professional in the case of Sri Lanka. We used a qualitative method, interviewing four socialworkers in a non-governmental organization in Sri Lanka. We also introduced a case in the end of the interviews for the socialworkers to respond to. The study shows that the socialworkers don´t have any formal education and don´t work after scientific methods or theories. Rather they use experience as a guide in decisionmaking and actions

Feminisering och statusdegradering - en studie av den förändrade skolledarrollen

Abstract Det finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhället. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad; positioner, yrken och sektorer är könsmärkta, och beroende på märkning erhåller de olika hög status. Denna märkning är föränderlig och när segregeringsmönster förändras, förändras positioners könsmärkning. Skolledaryrket har genomgått en lång och trög förändringsprocess av könsmärkning och är nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sänkta status. Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belägger vi att en feminisering av skolledaryrket ägt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isärhållandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och feminisering

Att vara patient med fetma

Bakgrund: Fetma är idag ett av världens snabbast växande hälsoproblem. Stigmatisering av och negativa attityder till personer med fetma är bland de mest socialt accepterade fenomenen i vår tid. Personer med fetma betraktas bland annat som lata, obegåvade och besvärliga. Syfte: Syftet med studien var att utifrån begreppet stigma belysa vad det innebär att vara patient med fetma. Metod: Litteraturstudien har baserats på elva studier varav två med kvantitativ ansats och nio med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att vara patient med fetma kan beskrivas med orden ignorerad, förödmjukad, avskräckt, missnöjd och misstrodd. Slutsats: För att personer med fetma ska känna sig välkomna i vården är det viktigt att ha respekt för patientens integritet och förstå att den maktobalans som normalt uppstår mellan sjuksköterska och patient blir ännu tydligare mellan en sjuksköterska och en patient som lider av fetma