7 research outputs found

    Assessment of sensory profile and instrumental analyzed attributes influenced by different potassium fertilization levels in three tomato cultivars

    Get PDF
    Sensory properties are an essential quality aspect when the consumption of fresh tomato is under consideration. The flavor of tomato is defined as a combination of taste sensations (sweetness, sourness), aroma (volatile compounds), and texture (firmness, mealiness), some of which are proven to be affected by insufficient nutrient supply − especially potassium (K). This study intends to undertake a holistic assessment of the K fertilization effect on the flavor of tomato by connecting the use of sensorial and instrumental methods. An optimal K supply significantly increased the sensory descriptors sweetness, sourness, and aroma as well as the instrumental estimated color, firmness, total soluble solids (TSS), titratable acids (TA), and dry matter (DM) in a cultivar-specific manner. The volatile organic compounds (VOCs) were not significantly affected by K fertilization. The evaluation by the panelists confirmed the results of the instru-mental analyses, by which an increment in the fruit quality with rising K supply could be detected. An optimal K supply of 3.66 g/plant could be suggested to increase tomato flavor in the cocktail cultivars studied: Primavera and Yellow Submarine. Cultivar effects should, therefore, be considered for defining the optimal K fertilizer dose that favors high tomato fruit quality and, hence, better flavor

    A mathematical modeling of the mitochondrial proton leak via quantum tunneling

    Get PDF
    The mitochondrion is a vital intracellular organelle that is responsible for ATP production. It utilizes both the concentration gradient and the electrical potential of the inner mitochondrial membrane to drive the flow of protons from the intermembrane space to the matrix to generate ATP via ATP-synthase. However, the proton leak flow, which is mediated via the inner mitochondrial membrane and uncoupling proteins, can reduce the efficiency of ATP production. Protons can exhibit a quantum behavior within biological systems. However, the investigation of the quantum behavior of protons within the mitochondria is lacking particularly in the contribution to the proton leak. In the present study, we proposed a mathematical model of protons tunneling through the inner mitochondrial membrane and the mitochondrial carrier superfamily MCF including uncoupling proteins UCPs and the adenine nucleotide translocases ANTs. According to the model and its assumptions, the quantum tunneling of protons may contribute significantly to the proton leak if it is compared with the classical flow of protons. The quantum tunneling proton leak may depolarize the membrane potential, hence it may contribute to the physiological regulation of ATP synthesis and reactive oxygen species ROS production. In addition to that, the mathematical model of proton tunneling suggested that the proton-tunneling leak may depolarize the membrane potential to values beyond the physiological needs which in turn can harm the mitochondria and the cells. Moreover, we argued that the quantum proton leak might be more energetically favorable if it is compared with the classical proton leak. This may give the advantage for quantum tunneling of protons to occur since less energy is required to contribute significantly to the proton leak compared with the classical proton flow

    Evaluation of risk factors for severe apical root resorption in the maxillary incisors following fixed orthodontic treatment

    No full text
    Amaç: Bu çalÄ±ĆŸmanın amacı maksiller kesici diƟlerde, sabit ortodontik tedavi sırasında Ɵiddetli dÄ±ĆŸ kök rezorpsiyon prevalansın (Malmgren et al. Skor 4) retrospektif olarak belirlemek ve kök rezorpsiyonu için olası predispozan faktörleri değerlendirmekti

    LÄSBARHET I HTML-KOD: EN UNDERSÖKNING AV LÄSFÖRSTÅELSE OCH INBYGGDA TEKNIKER

    No full text
    Utvecklare har en mÀngd olika inbyggda tekniker att anvÀnda i en utvecklingsmiljö för att underlÀtta lÀsbarheten av HTML-kod. SÄdana tekniker inkluderar syntaxmarkering, parentesmatchning, indentering, minikarta och kodöversikt. Syftet med arbetet var att undersöka och tillÀmpa nÀmndateknikerna för att förbÀttra lÀsbarheten av HTML-kod. Det finns brister i hur och varför inbyggda tekniker hjÀlper till med ökad lÀsbarhet. Detta arbete kommer att tÀcka ett forskningsgap genom att undersöka ovan brister, som Àven blir arbetets frÄgestÀllningar. För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har en förstudie och ett experiment, som inkluderar tvÄ enkÀter, genomförts. Förstudien bidrog med att identifiera de likheter och skillnader som finns i de inbyggda teknikerna hos diverse valda utvecklingsmiljöer. Baserat pÄ förstudien, utformades experimentet. Syftet var att mÀta tiden samt samla data om preferenser och Äsikter om dessa olika versioner av inbyggda tekniker. Totalt genomförde 12 deltagare arbetets experiment, fördelat pÄ 7 studenter och 5 yrkesverksamma. Resultatet visade att för syntaxmarkering behövde denna inbyggda teknik tilldela varsin fÀrg för taggen, attributet och attributvÀrdet. Dessa fÀrger behövde ocksÄ vara distinkta frÄn varandra eftersom ett sÄdant systematiserat fÀrgupplÀgg förenklar med att sÀrskilja pÄ innehÄll som blir relevant för stunden. FÀrgerna behövde dessutom bestÄ av mörkare ton. För parentesmatchning behövde ett element ha tvÄ bakgrundsfÀrger, en för taggen och ett för attribut och dess vÀrde tilldelad för ökad lÀsbarhet. Vidare kunde vi i arbetet notera att parentesmatchning hade utrymme för förbÀttring eftersom tekniken inte alltid utnyttjades fullt ut i samband med tillÀgg eller Àndringar i ett HTML-dokument. För indentering kunde vi Àven konstatera att anvÀndandet av tvÄ teckenavstÄnd bidrog med en kompaktare kod, jÀmfört med fyra teckenavstÄnd. Minikarta blev den navigeringsteknik som bidrog med ökad lÀsbarhet nÀr ett HTML-dokument redan Àr bekant, medan kodöversikt bidrog med högre lÀsbarhet nÀr det finns en vÀlorganiserad struktu

    LÄSBARHET I HTML-KOD: EN UNDERSÖKNING AV LÄSFÖRSTÅELSE OCH INBYGGDA TEKNIKER

    No full text
    Utvecklare har en mÀngd olika inbyggda tekniker att anvÀnda i en utvecklingsmiljö för att underlÀtta lÀsbarheten av HTML-kod. SÄdana tekniker inkluderar syntaxmarkering, parentesmatchning, indentering, minikarta och kodöversikt. Syftet med arbetet var att undersöka och tillÀmpa nÀmndateknikerna för att förbÀttra lÀsbarheten av HTML-kod. Det finns brister i hur och varför inbyggda tekniker hjÀlper till med ökad lÀsbarhet. Detta arbete kommer att tÀcka ett forskningsgap genom att undersöka ovan brister, som Àven blir arbetets frÄgestÀllningar. För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har en förstudie och ett experiment, som inkluderar tvÄ enkÀter, genomförts. Förstudien bidrog med att identifiera de likheter och skillnader som finns i de inbyggda teknikerna hos diverse valda utvecklingsmiljöer. Baserat pÄ förstudien, utformades experimentet. Syftet var att mÀta tiden samt samla data om preferenser och Äsikter om dessa olika versioner av inbyggda tekniker. Totalt genomförde 12 deltagare arbetets experiment, fördelat pÄ 7 studenter och 5 yrkesverksamma. Resultatet visade att för syntaxmarkering behövde denna inbyggda teknik tilldela varsin fÀrg för taggen, attributet och attributvÀrdet. Dessa fÀrger behövde ocksÄ vara distinkta frÄn varandra eftersom ett sÄdant systematiserat fÀrgupplÀgg förenklar med att sÀrskilja pÄ innehÄll som blir relevant för stunden. FÀrgerna behövde dessutom bestÄ av mörkare ton. För parentesmatchning behövde ett element ha tvÄ bakgrundsfÀrger, en för taggen och ett för attribut och dess vÀrde tilldelad för ökad lÀsbarhet. Vidare kunde vi i arbetet notera att parentesmatchning hade utrymme för förbÀttring eftersom tekniken inte alltid utnyttjades fullt ut i samband med tillÀgg eller Àndringar i ett HTML-dokument. För indentering kunde vi Àven konstatera att anvÀndandet av tvÄ teckenavstÄnd bidrog med en kompaktare kod, jÀmfört med fyra teckenavstÄnd. Minikarta blev den navigeringsteknik som bidrog med ökad lÀsbarhet nÀr ett HTML-dokument redan Àr bekant, medan kodöversikt bidrog med högre lÀsbarhet nÀr det finns en vÀlorganiserad struktu
    corecore