Beyond Quality in Early Childhood Education and Care – Languages of Evaluation

Bildung, Kinder, Pädagogik, Bildungspolitik, Bildungsinvestition, Education, Children, Education sciences, Educational policy, Human capital investment

Severe breastfeeding difficulties: Existential lostness as a mother—Women's lived experiences of initiating breastfeeding under severe difficulties

A majority of women in Sweden initiate breastfeeding but almost a quarter stop or wean the infant in the first few weeks after birth because of difficulties. In order to develop care that facilitates initiation of breastfeeding and enables mothers to realize their expectations concerning breastfeeding, it is necessary to understand what having severe breastfeeding difficulties means for women who experience them. The aim of this study is to describe the lived experiences of initiating breastfeeding under severe difficulties. A reflective lifeworld research design was used. Eight women, seven primiparous and one multipara, were interviewed within 2 months of giving birth. The essential meaning of the phenomenon is described as “Existential lostness as a mother forcing oneself into a constant fight”. This pattern is further explicated through its constituents; shattered expectations, a lost time for closeness, being of no use to the infant, being forced to expose oneself, and gaining strength through sharing. The results show that mothers with severe breastfeeding difficulties feel alone and exposed because of their suffering and are lost in motherhood. Thus, adequate care for mothers should enhance the forming of a caring relationship through sharing rather than exposing

Bara att läsa rätt innantill? : Om dramaanalys i teori och praktik

Hur analyserar man ett skådespel? Svaret är i förstone enkelt, vare sig frågan ställs av dramaläsaren eller forskaren: Det beror på skådespelet och ens egna avsikter med att studera det! För att kunna välja infallsvinklar måste man emellertid förfoga över en uppsättning strategier - och här kommer skolans och universitetets undervisning in i bilden. Vid universitetet skall studenterna tillägna sig sådana strategier, och de som fortsätter som svensklärare skall i sin tur föra dessa vidare till sina elever. Men vilka strategier? Med tanke på de många böcker som skrivits om dramatisk teknik och dramaanalys kan man kanske tycka att svaret skulle finnas färdigt. I min egen undervisning inom universitetets grundutbildning i Litteraturvetenskap och Svenska har jag emellertid haft svårt att följa de anvisningar som ges i de handböcker som vanligtvis rekommenderas. Jag har sett olika och delvis ganska komplicerade problem, som jag bara kunnat antyda vid den begränsade dramadiskussion som förekommer i introduktionskurserna och de historiska momenten. De yttersta konsekvenserna av vad jag såg tvingades jag egentligen aldrig att dra. Situationen blev emellertid akut när jag förra läsåret planerade en fördjupningskurs i drama och teater inom ramen för svensklärarutbildningen: Någon måste väl ha varit inne på samma tankar som jag och börjat nysta i problemen? Så långt jag kunde överblicka erbjöd emellertid dramahandböckerna och de dramaanalyser som publicerats med mera vetenskapliga ambitioner samma svårigheter: ett intriktat komplex av problem förknippade med kommunikationen av skådespel som litteratur och speltexter, en härva av problem av tolkningskaraktär. Hur skulle jag göra detta tydligt för de blivande svensklärarna, som i sin tur hade att tackla motsvarande frågor i sin egen undervisning? Och: Var det överhuvudtaget möjligt att finna nya framkomstvägar? Denna skrift, som utarbetats under några sommarmånader inom projektet "Forskning och svenskundervisning" vid Tema Kommunikation vid Linköpings universitet med ekonomiskt stöd från Forskningsrådsnämnden, är resultatet av mina första överväganden kring problemen. Resonemangen gäller dramat som text, dvs. som utgångspunkt för en teateruppsättning. Föreställningsanalysen kräver sina egna metoder. Läsdramatik, hörspel för radio och TV-drama håller jag helt utanför diskussionen. Jag inleder med en kort orientering om den pedagogiska litteraturen i dramatisk teknik och dramaanalys och presenterar därefter en teoretisk bas för mina ställningstaganden. Utifrån denna granskar jag sedan ett dussin dramahandböcker: några välkända svenska framställningar och en del av de utländska arbeten som svenska dramaläsare brukar hänvisas till. Genomgången skall framför allt belysa en tolkningsproblematik. Jag vill emellertid också orientera om böckernas innehåll i stort och rikta uppmärksamheten på en del grepp som kan användas vid dramadiskussion i klassrummet. Avslutningsvis försöker jag se de mera övergripande konsekvenserna av mitt synsätt för undervisningen om dramatexter - eller om man så vill: lägga en ny huvudstrategi för dramaanalys. De frågor jag tar upp kräver utan tvivel en bättre genomlysning än jag här kan ge dem, och jag hoppas så småningom kunna återkomma med en utförligare och mera genomarbetad framställning. Ännu kan jag t.ex. inte presentera en detaljerad analysmodell som svarar mot mina grundläggande ideer. Jag tror emellertid att några av de pedagogiska och vetenskapliga konsekvenserna av mina ställningstaganden redan nu är fullt synliga och att det därför är relativt lätt att behandla ett enskilt drama med de utgångspunkter jag skisserar. Jag hoppas alltså att forskaren och svenskläraren skall kunna mötas på halva vägen - syftet med det projekt där denna skrift ingår.This report first presents a theoretical frame for the study of drama texts in school and then, with special reference to the teaching situation, it summarizes a number of international and Swedish books on drama analysis. It ends by outlining a more student centered way of analyzing drama in class