Long-term exposure to transportation noise and risk of incident stroke:A pooled study of nine scandinavian cohorts

BACKGROUND: Transportation noise is increasingly acknowledged as a cardiovascular risk factor, but the evidence base for an association with stroke is sparse. OBJECTIVE: We aimed to investigate the association between transportation noise and stroke incidence in a large Scandinavian population. METHODS: We harmonized and pooled data from nine Scandinavian cohorts (seven Swedish, two Danish), totaling 135,951 participants. We identified residential address history and estimated road, railway, and aircraft noise for all addresses. Information on stroke incidence was acquired through link-age to national patient and mortality registries. We analyzed data using Cox proportional hazards models, including socioeconomic and lifestyle con-founders, and air pollution. RESULTS: During follow-up (median = 19:5 y), 11,056 stroke cases were identified. Road traffic noise (Lden ) was associated with risk of stroke, with a hazard ratio (HR) of 1.06 [95% confidence interval (CI): 1.03, 1.08] per 10-dB higher 5-y mean time-weighted exposure in analyses adjusted for indi-vidual-and area-level socioeconomic covariates. The association was approximately linear and persisted after adjustment for air pollution [particulate matter (PM) with an aerodynamic diameter of ≤2:5 lm (PM2:5 ) and NO2 ]. Stroke was associated with moderate levels of 5-y aircraft noise exposure (40–50 vs. ≤40 dB) (HR = 1:12; 95% CI: 0.99, 1.27), but not with higher exposure (≥50 dB, HR = 0:94; 95% CI: 0.79, 1.11). Railway noise was not associated with stroke. DISCUSSION: In this pooled study, road traffic noise was associated with a higher risk of stroke. This finding supports road traffic noise as an important cardiovascular risk factor that should be included when estimating the burden of disease due to traffic noise. https://doi.org/10.1289/EHP8949

Mind the Gap : Essays on Explanations of Gender Wage Inequality

The gender wage gap is accounted for to a substantial degree by the sex composition of occupations. The present thesis examines the mechanisms that produce this pattern. In particular, the theory of devaluation, currently the most widely accepted sociological explanation, is tested. The empirical findings, reported in three self-contained essays, question this line of explanation. All results are based on Swedish data: the Level of Living surveys (LNU; essays I and II) and administrative labour market registers (essay III). In Essay I the association between occupational prestige and occupational sex composition is examined. The association is non-linear, with gender mixed occupations having the highest prestige. Further, care work does not have lower prestige than other kinds of work. These results are inconsistent with expectations derived from devaluation theory. The analysis also shows that the wage returns to occupational prestige are lower for women than for men. Essay II examines why women receive relatively low returns to prestige. Family related factors are shown to be crucial. The gender difference in pay-off to prestige is thus marked among married/cohabiting employees with children but insignificant among singles as well as among childless married/cohabiting women and men. The gender wage gap in high-prestige occupations is largely due to differences between women and men in work characteristics difficult to reconcile with family duties. In essay III the functional form of the relation between wages and occupational sex composition is investigated. In the cross-section gender mixed occupations have the highest wages. Panel data tend to confirm this pattern: mobility from strongly male or female dominated occupations to more gender mixed occupations is associated with relatively high rates of wage growth. Further, there is a wage premium for care work but a wage penalty for other service work. These findings do not support devaluation theory.At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. 3: Accepted.</p

Miljöundervisning i årskurs 5

Syftet med studien är att undersöka hur väl elever når upp till målen för miljöundervisning i årskurs 5 (Skolverket, 2000) och hur de ser på människans påverkan på miljön. Detta gjordes genom intervjuer där eleverna tilläts prata fritt inom vissa förutbestämda områden. Frågeområdena var förståelse för begrepp inom miljöområdet och miljöfrågor som speglade mina två forskningsfrågor. Resultatet visar att endast få elever når upp till kursplanemålen eller har möjlighet att göra så i slutet av skolåret. De flesta har även svårt att se individens påverkan på miljön och tror mer på samhällelig aktion. En bidragande orsak till detta kan vara bristande kunskap om och/eller intresse för miljöfrågor från elevernas lärare. Även tidspressen i skolan kan bidra till problemet. Kanske bör undervisningen ske på ett annat sätt än vad som görs, på ett sätt som bättre passar situationen

Opas varhaiskasvatuksen tueksi taito- ja taideaineiden hyötyihin

Tämän toiminnallisen opinnäytetyön tilaajana toimi Ankkalampi Päiväkodit Oy. Opinnäytetyön tarkoituksena oli tuottaa opas, joka toimisi tukena monipuolisessa varhaiskasvatuksessa. Opas keskittyy varhaiskasvatuksen erilaisiin ilmaisun muotoihin sekä niiden hyötyihin lapsen kehityksen tukena. Opas sisältää tietoa erilaisten taidekasvatuksen alueiden hyödyistä lapsen kehityksen kannalta sekä niihin liittyviä toimintaesimerkkejä. Erilaiset ilmaisun muodot on jaettu seuraaviin kategorioihin: musiikki-, taide-, draama- sekä liikuntakasvatus ja tanssi. Tämän opinnäytetyön tavoitteena on lisätä varhaiskasvatuksen ammattilaisten tietoa siitä, miten taito- ja taideaineiden toiminta näkyy toiminnassa ja sen suunnittelussa. Lisäksi halu on rohkaista heitä käyttämään tutkitun teorian takana olevia pedagogisia menetelmiä työssään. Näistä syistä opas sisältää myös toimintaesimerkkejä monipuolisen varhaiskasvatuksen suunnittelun tueksi. Opas on luotu mielessä pitäen myös lasten vanhempia ja heidän mielenkiintoansa aiheeseen sekä mahdollisia epäpäteviä työntekijöitä ja sijaisia. Tästä syystä opas on kirjoitettu ilman sosiaali- sekä varhaiskasvatusalalle ominaista ammattikieltä tai -sanastoa. Oppaan tarvetta kartoitettiin Ankkalammen työntekijöille lähetetyllä Google Forms-kyselyllä. Tämän kyselyn avulla tiedusteltiin työntekijöiden kokemuksia omista valmiuksistaan varhaiskasvatuksen erilaisten ilmaisujen tukemiseen sekä heidän mielenkiintoaan alaan liittyvään lisäkouluttautumiseen. Oppaan sisältö on muodostettu hyödyntämällä niin kotimaista kuin myös ulkomaalaista kirjallisuutta, tutkimuksia sekä artikkeleita. Lähteissä käydään läpi eri taidekasvatuksen osa-alueiden hyötyjä, menetelmiä sekä toimintaa. Lisäksi aineistossa on referoitu varhaiskasvatukseen liittyviä lakipykäliä sekä varhaiskasvatussuunnitelman perusteita. Lopputuloksena on syntynyt kompakti sekä varhaiskasvatusta tukeva opas, mikä helpottaa päivittäisen pedagogisen toiminnan suunnittelua. Teoriaosuudet on tiivistetty vain kaikista tärkeimpiin tietoihin taito- ja taideaineista aihealueen ollessa erittäin laaja-alainen sekä oppaan helppolukuisuuden takaamiseksi. Oppaan tavoitteena on myös lisätä ammatillista keskustelua sekä halua kehittää itseään varhaiskasvatuksen työntekijöiden kesken. Taide- sekä taitoaineiden käyttö varhaiskasvatuksessa tarvitsee enemmän laajempaa tieteellisistä tutkimusta entistä laadukkaamman pedagogisen toiminnan kehittämiseksi. Opas jaetaan sähköisesti kaikkiin Ankkalammen päiväkoteihin

Rutiner på fritidshem

Rutiner finns på alla arbetsplatser och som pedagog i fritidshem är det viktigt att reflektera över vilka rutiner som finns, och varför. Det är annars lätt att allt som görs sker per automatik. Att motivera de rutiner som ingår i verksamheten kan även ses som en del av skolans kvalitetsarbete. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vilka rutiner som finns på fritidshem och pedagogernas syn på dessa. Vilka ramfaktorer som påverkar rutinerna samt vilka möjligheter och hinder rutiner kan innebära är också frågor som har undersökts. Det har använts en kvalitativ metod bestående av intervjuer och en skriftlig enkät till pedagoger i fritidshem. Symbolisk interaktionism har fungerat som teoretisk utgångspunkt under intervjuer och analysarbete.  De ramar som kan styra verksamhetens rutiner synliggörs utifrån ramfaktorteorin, som menar att det finns yttre faktorer som inblandade aktörer inte kan påverka. Resultat av undersökningen visar att de rutiner som finns är uppstart/närvarokontroll, samling, val av aktivitet, genomförande av aktiviteter, mellanmål och sammanslagning/stängning. Ytterligare resultat visar att: * barngruppen är den ramfaktor som i störst grad påverkar rutinerna.  * rutiner upplevs inte som något större hinder, men rutiner kan vara ett hinder för spontanitet.  * pedagogerna anser att rutinerna är trygghetsskapande för både barn och pedagoger

Rutiner på fritidshem

Rutiner finns på alla arbetsplatser och som pedagog i fritidshem är det viktigt att reflektera över vilka rutiner som finns, och varför. Det är annars lätt att allt som görs sker per automatik. Att motivera de rutiner som ingår i verksamheten kan även ses som en del av skolans kvalitetsarbete. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vilka rutiner som finns på fritidshem och pedagogernas syn på dessa. Vilka ramfaktorer som påverkar rutinerna samt vilka möjligheter och hinder rutiner kan innebära är också frågor som har undersökts. Det har använts en kvalitativ metod bestående av intervjuer och en skriftlig enkät till pedagoger i fritidshem. Symbolisk interaktionism har fungerat som teoretisk utgångspunkt under intervjuer och analysarbete.  De ramar som kan styra verksamhetens rutiner synliggörs utifrån ramfaktorteorin, som menar att det finns yttre faktorer som inblandade aktörer inte kan påverka. Resultat av undersökningen visar att de rutiner som finns är uppstart/närvarokontroll, samling, val av aktivitet, genomförande av aktiviteter, mellanmål och sammanslagning/stängning. Ytterligare resultat visar att: * barngruppen är den ramfaktor som i störst grad påverkar rutinerna.  * rutiner upplevs inte som något större hinder, men rutiner kan vara ett hinder för spontanitet.  * pedagogerna anser att rutinerna är trygghetsskapande för både barn och pedagoger

Rutiner på fritidshem

Rutiner finns på alla arbetsplatser och som pedagog i fritidshem är det viktigt att reflektera över vilka rutiner som finns, och varför. Det är annars lätt att allt som görs sker per automatik. Att motivera de rutiner som ingår i verksamheten kan även ses som en del av skolans kvalitetsarbete. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vilka rutiner som finns på fritidshem och pedagogernas syn på dessa. Vilka ramfaktorer som påverkar rutinerna samt vilka möjligheter och hinder rutiner kan innebära är också frågor som har undersökts. Det har använts en kvalitativ metod bestående av intervjuer och en skriftlig enkät till pedagoger i fritidshem. Symbolisk interaktionism har fungerat som teoretisk utgångspunkt under intervjuer och analysarbete.  De ramar som kan styra verksamhetens rutiner synliggörs utifrån ramfaktorteorin, som menar att det finns yttre faktorer som inblandade aktörer inte kan påverka. Resultat av undersökningen visar att de rutiner som finns är uppstart/närvarokontroll, samling, val av aktivitet, genomförande av aktiviteter, mellanmål och sammanslagning/stängning. Ytterligare resultat visar att: * barngruppen är den ramfaktor som i störst grad påverkar rutinerna.  * rutiner upplevs inte som något större hinder, men rutiner kan vara ett hinder för spontanitet.  * pedagogerna anser att rutinerna är trygghetsskapande för både barn och pedagoger

Rutiner på fritidshem

Rutiner finns på alla arbetsplatser och som pedagog i fritidshem är det viktigt att reflektera över vilka rutiner som finns, och varför. Det är annars lätt att allt som görs sker per automatik. Att motivera de rutiner som ingår i verksamheten kan även ses som en del av skolans kvalitetsarbete. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vilka rutiner som finns på fritidshem och pedagogernas syn på dessa. Vilka ramfaktorer som påverkar rutinerna samt vilka möjligheter och hinder rutiner kan innebära är också frågor som har undersökts. Det har använts en kvalitativ metod bestående av intervjuer och en skriftlig enkät till pedagoger i fritidshem. Symbolisk interaktionism har fungerat som teoretisk utgångspunkt under intervjuer och analysarbete.  De ramar som kan styra verksamhetens rutiner synliggörs utifrån ramfaktorteorin, som menar att det finns yttre faktorer som inblandade aktörer inte kan påverka. Resultat av undersökningen visar att de rutiner som finns är uppstart/närvarokontroll, samling, val av aktivitet, genomförande av aktiviteter, mellanmål och sammanslagning/stängning. Ytterligare resultat visar att: * barngruppen är den ramfaktor som i störst grad påverkar rutinerna.  * rutiner upplevs inte som något större hinder, men rutiner kan vara ett hinder för spontanitet.  * pedagogerna anser att rutinerna är trygghetsskapande för både barn och pedagoger

Do atypical individuals make atypical choices? : Examining how gender patterns in personality relate to occupational choice and wages among five professions in Sweden

The article provides a close-up picture of gender and personality in relation to the gender composition of occupation and the gender wage gap. Using a survey of newly graduated highly educated men and women in five occupations in Sweden (engineers, lawyers, police officers, social workers and psychologists, n ≈ 2400), we examine (a) if personality traits—measured as Big Five traits, risk-taking and self-esteem—differ between men and women (b) if differences in personality traits are systematically related to the gender composition of the occupation, (c) if individuals who have chosen an occupation dominated by the other gender are gender-atypical in their personalities and, (d) how personality traits are related to wages and the gender wage gap. The results show significant gender differences in agreeableness, emotional stability and perceived risk-taking. The male-dominated occupations score higher on risk-taking than those dominated by females, but the pattern for agreeableness is less clear and the scores on emotional stability are no higher in these occupations. Further we find that individuals who have chosen a gender-atypical occupation tend to display gender atypical personality traits. In line with previous research, we find that risk-taking and self-esteem are positively related to wages but these associations do not account for gender differences in wages. The valuation of personality traits does not vary systematically with the gender composition of the occupations but being agreeable has a more negative wage effect for women than for men