Inflammatory mediators in diabetic retinopathy

Diabetic retinopathy (DR) is the most feared complication of diabetes with an overall prevalence of 21.9-36.8% and may, if untreated, lead to severe visual disability or blindness. DR is histologically characterized by pericyte and endothelial cell loss, formation of acellular vessel strands, micro-occlusions, progressive ischemia, and finally the appearance of neovascularization and fibrosis. Hyperglycemia in the retina activates pro-inflammatory pathogenetic pathways i.e., the polyol, PKC, hexosamine, and RAS pathways, as well as AGE formation. Molecular changes result in blood flow alterations, formation of reactive oxygen species and oxidative stress, induction of inflammatory signaling systems and inflow of leukocytes, and ultimately altered gene transcription, in turn promoting the biomolecular DR characteristics. This thesis enlightens how established pathways may contribute to inflammation in DR and summarizes the results of five studies. Up-regulation of inflammatory mediators and leukocyte adhesion molecules was demonstrated in serum and eyes of diabetic subjects with both proliferative DR and no or non-proliferative DR in humans. The roles of oxidative stress as well as of inflammation in retinal ischemia-reperfusion were assessed in rats with and without diabetes, while retinal endothelial expression of VCAM-1 and leukocyte accumulation were studied in early diabetes in mice. Dyslipidemia and the anti-inflammatory effects of lipid-modulating compounds as well as an immunoregulating role of TNF-α were also analyzed. These studies support that inflammation, which might be aggravated by dyslipidemia, has a role in early as well as late stages of DR

Vascular Cellular Adhesion Molecule-1 (VCAM-1) Expression in Mice Retinal Vessels Is Affected by Both Hyperglycemia and Hyperlipidemia

BACKGROUND: Inflammation has been proposed to be important in the pathogenesis of diabetic retinopathy. An early feature of inflammation is the release of cytokines leading to increased expression of endothelial activation markers such as vascular cellular adhesion molecule-1 (VCAM-1). Here we investigated the impact of diabetes and dyslipidemia on VCAM-1 expression in mouse retinal vessels, as well as the potential role of tumor necrosis factor-α (TNFα). METHODOLOGY/PRINCIPAL FINDINGS: Expression of VCAM-1 was examined by confocal immunofluorescence microscopy in vessels of wild type (wt), hyperlipidemic (ApoE(-/-)) and TNFα deficient (TNFα(-/-), ApoE(-/-)/TNFα(-/-)) mice. Eight weeks of streptozotocin-induced diabetes resulted in increased VCAM-1 in wt mice, predominantly in small vessels (<10 µm). Diabetic wt mice had higher total retinal TNFα, IL-6 and IL-1β mRNA than controls; as well as higher soluble VCAM-1 (sVCAM-1) in plasma. Lack of TNFα increased higher basal VCAM-1 protein and sVCAM-1, but failed to up-regulate IL-6 and IL-1β mRNA and VCAM-1 protein in response to diabetes. Basal VCAM-1 expression was higher in ApoE(-/-) than in wt mice and both VCAM-1 mRNA and protein levels were further increased by high fat diet. These changes correlated to plasma cholesterol, LDL- and HDL-cholesterol, but not to triglycerides levels. Diabetes, despite further increasing plasma cholesterol in ApoE(-/-) mice, had no effects on VCAM-1 protein expression or on sVCAM-1. However, it increased ICAM-1 mRNA expression in retinal vessels, which correlated to plasma triglycerides. CONCLUSIONS/SIGNIFICANCE: Hyperglycemia triggers an inflammatory response in the retina of normolipidemic mice and up-regulation of VCAM-1 in retinal vessels. Hypercholesterolemia effectively promotes VCAM-1 expression without evident stimulation of inflammation. Diabetes-induced endothelial activation in ApoE(-/-) mice seems driven by elevated plasma triglycerides but not by cholesterol. Results also suggest a complex role for TNFα in the regulation of VCAM-1 expression, being protective under basal conditions but pro-inflammatory in response to diabetes

Medgärningsmannaskapets gränser

Resumé: Medgärningsmannaskap har varit aktuellt i en rad uppmärksammade rättsfall den senaste tiden. Frågan om vad som avses med medgärningsmannaskap är inte enkel att besvara. Med utgångspunkt i förarbeten, doktrin och rättsfall försöker jag klargöra rättsläget. Fokus ligger på analys av rättsfall med början i Lindomefallet. Avslutningsvis redogör jag relativt ingående för omständigheterna vid Backabranden

Preschool Teachers´descriptions of working with technology

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollärare anser att deras kompetens är i förhållandet till läroplanens uppdrag räcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord. Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i läroplanen för förskolan att sträva mot att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehåller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte är medvetna om att det är teknik de arbetar med samt att de tolkar ämnet teknik som större projekt i stället för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men även att teknik som ämne inte är förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna känner att de har tillräcklig kunskap men att de ändå vill ha fortbildning, tips och förslag på hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen

Vägen tillbaka : Upplevelser av återhämtning från psykos

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Att leva med psykos leder ofta till att individen förlorar en del av sig själv och sin livsvärld. Studien visade att under återhämtningsprocessen är det viktigt att hitta sig själv och att utveckla en känsla av identitet. Meningsfull sysselsättning och relationer är till stöd för en positiv återhämtning. Studien visade också varierade resultat hos personer som varit inlåsta på sjukhus eller institutione

Vägen tillbaka : Upplevelser av återhämtning från psykos

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Att leva med psykos leder ofta till att individen förlorar en del av sig själv och sin livsvärld. Studien visade att under återhämtningsprocessen är det viktigt att hitta sig själv och att utveckla en känsla av identitet. Meningsfull sysselsättning och relationer är till stöd för en positiv återhämtning. Studien visade också varierade resultat hos personer som varit inlåsta på sjukhus eller institutione

Anhörigas upplevelser av att delta i vårdplaneringssamtal : En litteraturstudie

Bakgrund: Vårdplaneringssamtal är en del av omvårdnadsprocessen där patient, anhörig och vårdpersonal tillsammans kan skapa ett personcentrerat vårdande för patienten. Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever vårdplaneringssamtal som något positivt där patientens önskemål lyfts fram. Tidigare forskning beskriver även patienters upplevelser av att vårdplaneringssamtal kan hjälpa dem med beslutsfattandet kring sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att delta i vårdplaneringssamtal. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman och fyra subteman. Första temat var Inställning till vårdplaneringssamtal med subteman att kunskap har betydelse och att tillit har betydelse. Det andra temat var Att hantera vårdplaneringssamtal med subteman betydelsen av delaktighet och att behöva ta beslut. Slutsats: Sjuksköterskor behöver bidra till ökad kunskap till de anhöriga gällande vårdplaneringssamtal, anpassa språket för att underlätta delaktigheten samt att stötta anhöriga i beslutsfattandet.  Background: Care planning conversations are part of the nursing process where the patient, relative and healthcare staff together can create a person-centered care for the patient. Previous research describes that nurses experience care planning conversations as something positive where the patient's wishes are highlighted. Previous research also describes patients' experiences that care planning conversations can help them make decisions about their care. Aim: The aim was to describe relatives' experiences of participating in care planning conversations. Method: A literature study based on 12 care science articles with a qualitative approach. Results: The data analysis was divided into two themes and four subthemes. The first theme was Attitude towards care planning conversations with sub-themes that knowledge matters and that trust matters. The second theme was To handle care planning conversations with sub-themes the importance of participation and having to make decisions. Conclusion: Nurses need to contribute to increased knowledge for the relatives regarding care planning conversations, adapted language to facilitate involvement and support relatives in decision-making.