Women’s attitudes towards discontinuation of female genital mutilation in Egypt

BACKGROUND: To examine women’s attitude towards discontinuation of female genital mutilation (FGM) in association with their access to information, knowledge of health effects and cultural beliefs concerning FGM in Egypt. METHODS: A cross-sectional study of 9159 women, using data from the household survey in Egypt by Demographic and Health survey 2003. A comprehensive questionnaire covering attitudes towards FGM, demographics, and access to information was used. Chi-square analysis and logistic regression were applied to investigate how demographics, level of education, access to information, knowledge of health consequences and cultural beliefs influence women’s attitudes towards FGM. RESULTS: Among the demographic variables, discontinuation of FGM was independently associated with urban residency and post-secondary education. Moreover, women who were informed by the media, and those who had attended community meetings, church, or mosque where FGM was discussed, as well as women who were aware of the negative health consequences of FGM, were more likely to support discontinuation of FGM. By contrast, women with positive cultural conceptions of FGM were less likely to favour its discontinuation. CONCLUSIONS: Public education and information dissemination aiming to change current cultural notions favouring FGM practice – through community and religious leaders, and radio and television programs – may play an important role in modifying women’s attitudes towards FGM. These findings have some implications for intervention and policy

Factors Associated with Disclosure of Intimate Partner Violence among Women in Lagos, Nigeria

Background: Though the prevalence of Intimate Partner Violence (IPV) remains high in less developed countries, data suggest that these figures may represent an underestimation considering that many women are unwilling to disclose abuse. This paper aims to determine women’s willingness to report abuse, factors determining willingness to disclose IPV, and to whom such disclosure is made.Methods:A total of 911 women visiting reproductive health facility responded to the questionnaire, and the collected data was analyzed using multivariate analysis. Results: About 54% (n=443) of the participating women reported that would not disclose IPV. Among those willing to disclose abuse, 68% (n=221) would opt to disclose to close relatives in contrast to 32% (n=103) who would disclose to some form of institutions (i.e. religious leaders, law enforcement officers). Ethnicity, woman’s own use of alcohol and autonomy in decision making such as having a say on household purchases, money use and visitation, independently predicted willingness to disclose IPV. Conclusions:The role of family is still important in the Nigeria context and the implications for research and intervention are discussed

Non-work-related accidents on 2454 Swedish farms — the yield of a system for continuous and periodic injury surveillance

epidemiology, community health, general practice, injury control, methodology, social medicine,

Mäns våld mot kvinnor - nationellt och globalt

Temaintroduktio

I gränslandet mellan juridik och politik : Högsta domstolen och den åländska lagstiftningsprocessen

Kontrollen av den åländska lagstiftningen sker efter att lagtinget antagit lagen, men före den träder i kraft. Lagkontrollens aktörer är Ålandsdelegationen (ÅD) och Högsta Domstolen (HD), men även Republikens President (RP) som kan stoppa en åländsk lag genom att använda sin i självstyrelselagen inskrivna vetorätt. HD har en central roll i kontrollen av lagstiftningen då dess utlåtanden i praktiken avgör om RP ska underkänna en åländsk lag. HD har därmed ett de facto tolkningsföreträde då det gäller att, inom ramen för gällande självstyrelselag, sätta gränserna för ålänningarnas självbestämmande och möjligheter att styra sitt eget öde. I detta kapitel redovisas och diskuteras resultatet av en granskning av samtliga beslut om avslag av åländska lagar sedan självstyrelsens början med avseende på avslagens konsekvenser för autonomins omfattning

Cost calculation and economic analysis of violence in low-income country : a model for India

No Abstract.African Safety Promotion Vol. 5(1) 2007: pp. 45-5

Temaledare: Utbildning inom högskolor, universitet och kriminalvården om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

I ett tidigare temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift 2019 (nummer 4) redovisas mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer både nationellt och globalt. I en av artiklarna betonades vikten av både grundutbildning för de som möter problemet i sin yrkesutövning men även behovet av lokala utbildningar i närområdet bland grupper där jämställdhetsarbetet är eftersatt. De yrken som omfattas av det nya examensmålet i Högskoleförordningen möter personer som utsätts för olika typer av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Införandet av det nya examensmålet är därför ett unikt sätt att bekräfta den högre utbildningens strategiska roll. Detta temanummer syftar till att både generellt sprida och öka kunskapen men framför allt att bidra till ett kunskapsutbyte mellan de olika lärosätena. Här ges en möjlighet att ta del av varandras erfarenheter, idéer och pedagogiska grepp. Vår förhoppning är att temanumret skall var en källa till inspiration i det fortsatta viktiga arbetet med att minska mäns våld mot kvinnor. Glädjande har många värdefulla och intressanta artiklar inkommit som representerar hur man arbetar med ämnet både för blivande fysioterapeuter, socionomer, sjuksköterskor och för personalen inom kriminalvården

Utbildning inom högskolor, universitet och kriminalvården om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

I ett tidigare temanummer av Socialmedicinsk Tidskrift 2019 (nummer 4) redovisas mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer både nationellt och globalt. I en av artiklarna betonades vikten av både grundutbildning för de som möter problemet i sin yrkesutövning men även behovet av lokala utbildningar i närområdet bland grupper där jämställdhetsarbetet är eftersatt. De yrken som omfattas av det nya examensmålet i Högskoleförordningen möter personer som utsätts för olika typer av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Införandet av det nya examensmålet är därför ett unikt sätt att bekräfta den högre utbildningens strategiska roll. Detta temanummer syftar till att både generellt sprida och öka kunskapen men framför allt att bidra till ett kunskapsutbyte mellan de olika lärosätena. Här ges en möjlighet att ta del av varandras erfarenheter, idéer och pedagogiska grepp. Vår förhoppning är att temanumret skall var en källa till inspiration i det fortsatta viktiga arbetet med att minska mäns våld mot kvinnor. Glädjande har många värdefulla och intressanta artiklar inkommit som representerar hur man arbetar med ämnet både för blivande fysioterapeuter, socionomer, sjuksköterskor och för personalen inom kriminalvården