Fostering exploration and exploitation behavior in management teams to enhance organizational performance: the LearnOvation leadership development program

This article is published under the Creative Commons Attribution (CC BY 4.0) licence. Anyone may reproduce, distribute, translate and create derivative works of this article (for both commercial and non-commercial purposes), subject to full attribution to the original publication and authors. The full terms of this licence may be seen at http:// creativecommons.org/licences/by/4.0/legalcodePurpose – The purpose of this paper is to assess the impact and effectiveness of the LearnOvation leadership development program in the welfare services sector in Sweden. Design/methodology/approach – LearnOvation was based on ambidexterity theory for the program content and the research study design. A mixed-method design was applied, using questionnaires among staff (n 5 523) and written evaluations with the management teams (n 5 60). Findings – Quantitative analysis of the questionnaires indicated little change in managers’ and staffs’ innovation behaviors, though employee exploration behaviors were strongly and positively correlated with their innovation behaviors. Qualitative leader-written evaluations reported increased understanding of innovation management and the use of exploration and exploitation activities to involve staff in the implementation of creative ideas within the organization. Practical implications – The authors argue that innovating is about creating a fertile ground for exploration and exploitation processes of learning that support staff’s willingness to meet goals, as well as their capability to explore new ideas and experiment in new ways of working. Leadership development activities that engage the entire management team can build the necessary capacity and power to lead innovation processes in highly structured welfare services and free the employees’ innovativeness, potentially leading to improved services and employee satisfaction. Originality/value – With the goal of enhancing the innovation capacity in daily practice, this study adds to the scarcity of research in welfare services on how to actually support management’s work on leading successful implementation of creative ideas.publishedVersio

Can I Have A Word? Social Worker Interaction and Sense-Making

This paper explores the ways in which practitioners in children and family social work teams make sense of information in their work. By examining observations and recordings from an ethnographic study, the paper focuses on how informal discussions within the office space inform and affect social workers' analysis (or sense-making). Three elements of sense-making activity are illustrated with vignettes and extracts from field notes: methodical doubt, proximity/reflexivity and security. These three distinct features of practice are then discussed and the significance of the findings considered in relation to contemporary practice. The paper highlights the importance of informal interaction and discussion in the social work office as part of the process of social workers' sense-making. It indicates that feelings of trust and security may be linked to intellectual curiosity and an ability to work with uncertainty in sense-making. Ethnography can provide a means of illuminating this complex and inaccessible element of practice and the findings add to the body of knowledge. Practitioners and organisations may wish to reflect on the findings and consider how they contribute to, and are affected by, such cultures and practices

Att genom reflection organisera för en medveten och kunskapsrik praktik

Ett i högre grad vetenskapsbaserat samhälle ställer ökade krav på att professionellt arbete ska grundas i evidens och att beslut ska vila på evidens- baserade kriterier. På ett generellt plan är idén bakom en evidensbaserad praktik att överbrygga gapet mellan teori och praktik, men hittills har den evidensbaserade agendan främst fokuserat på professionellas instrumentella kunskapsanvändning. Mindre intresse har visats för en mer indirekt användning av forskningsbaserad kunskap, en så kallad konceptuell kunskapsanvändning med avsikt att utmana och förändra etablerade tanke- och vanemönster. Ett grundläggande antagande bakom denna artikel är att lärande gynnas när praktikern använder olika kunskapskällor. Artikeln bidrar till att utvidga och fördjupa reflektionens betydelse i professionell praktik.

Evidens i praktiken : En studie kring kunskapsanvändning och lärande i socialt arbete

Against the backdrop of the transformations in the entire framing of professional work, social work has come under close scrutiny in many countries, including Sweden. Doubts have been raised about practitioners’ existing knowledge base, and the importance of practitioners engaging in learning and the renewal and extension of professional capacities has been emphasized. The present thesis concerns knowledge use and learning in the daily practices of child investigation work. The aim is to explore processes of knowledge use and learning in practice. The study is based on a mix of qualitative approaches, basically from ethnography, comprising methods such as participant observations, interviews, reflective dialogues and documentary analysis of case data. The main findings demonstrate that investigation work is characterized mainly by the use of practice-based knowledge. Research-based knowledge is predominantly used as a means of explaining a client’s situation or to underpin and legitimize one’s own beliefs and decisions made on other grounds. Professional learning is largely adaptive in character, as the social workers learn to handle tasks in a fairly routinized way on the basis of rules or procedures that draw on existing knowledge in the practice setting. Two conclusions are drawn: First, the use of knowledge in child investigation work bears little resemblance to principles of evidence-based practice. Second, the reproduction of professional knowledge is largely implicit and taken for granted. The study offers insight into the much-discussed topic of putting knowledge into practice, which is of importance to strategies for organizing profes sional learning and knowledgeable practice.Ett i allt högre grad vetenskapsbaserat samhälle har lett till att kunskapsbasen i många verksamheter ifrågasatts, däribland socialt arbete. Avhandlingen behandlar kunskapsanvändning och lärande i utredningsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syfte är att öka kunskapen kring hur individer använder kunskap och lär sig i och genom sin dagliga praktik. Avhandlingen baseras på fyra delstudier som genomförts i tre svenska kommuners socialtjänst. Det empiriska materialet består av deltagande observationer, intervjuer, reflekterande dialoger och dokumentanalyser. Studien tar sin utgångspunkt i ett kognitivt perspektiv på lärande med teoretiska rötter i pragmatism. Ett grundläggande antagande bakom studien är att lärandet utgår från hur individen tolkar och förstår den situation som hen möter och därefter handlar. Resultaten visar att utredningsarbetet företrädesvis baseras på praktikbaserad kunskap som erhålls från tidigare erfarenheter och kollegor. Forskningsbaserad kunskap används huvudsakligen för att bekräfta och legitimera en uppfattning och inte för att ifrågasätta och utmana existerande åsikter och antaganden. Lärandet kan främst karaktäriseras som ett anpassningsinriktat lärande där praktikern med stöd i tidigare erfarenheter och utifrån befintlig kunskapsbas skapar rutiner för att hantera arbetet. Kunskapsanvändningen inom den sociala barn- och ungdomsvården ligger långt ifrån idealen för evidensbaserad praktik. Reproduktionen av professionell kunskap sker främst implicit och utan frågasättande. Förståelse för praktikers faktiska kunskapsanvändning och lärande har central betydelse för hur verksamheter kan organiseras för att stödja lärande i arbetet

Professional Practice as Processes of Muddling Through : a Study of Learning and Sense Making in Social Work

Using an ethnographic approach, the aim of this study was to explore how social workers learn and make sense of experiences in their daily practices. Five events that took place during an ordinary day of child investigation work are described and serve as the basis for the analysis. The findings imply that investigation work is largely a social rationalization process and that the interaction between different actors in work is a strategy to enhance the level of knowledge and contribute to learning among the professionals. Thus, learning is embedded in daily activities, for example, consulting colleagues, framing problems and building relationships. Furthermore, the findings suggest the possibility of assuming a contextualized view of reasoning, a so-called contextual rationality, which maintains that practitioners need to make judgments in a way that is sensitive to and relevant for their own contextualized settings. Contextual rationality is a reasonable strategy to deal with complex problems in daily practices that cannot be completely analysed or solved. Contextual rationality is thus not about accuracy, rather it engages individuals to find meaning and order in the complexity of modern organizations where norms, values and expectations provide frameworks for explanations. Besides offering an explanation for the basis of practice, the study identifies a variety of learning opportunities in everyday practice that could potentially be used in efforts to organize a more reflective practice to facilitate improved workplace learning

Gränsöverskridande kunskapsbildning - praktik och teori i interaktion

I detta paper kommer jag att föra ett resonemang kring möjligheten att kombinera ett praktiskt utvecklingsprojekt med ett interaktivt forskningsperspektiv. Jag inleder med att beskriva den praktik jag verkar i och mitt forskningsintresse, inkluderande ett antal aktuella begrepp. Därefter reflekterar jag över den interaktiva forskningen. Utifrån praktikens kontext och det problemområde som skisserats fram resonerar jag kring hur forskningen i samverkan med praktiken (interaktivt) skulle kunna struktureras för att bidra till att kritiskt skildra problemområdet och fördjupa kunskaperna i pågående utvecklingsprojekt. Avslutningsvis kommer jag att beröra forskarens roll med betoning på dikotomin med att både vara forskare och del av den studerade verksamheten. Mitt resonemang tar sin utgångspunkt ett par huvudfrågor: Hur kan en interaktiv forskningsansats vara till fördel för att fångade faktorer som stödjer professionaliseringen av chefsrollen i dess kontextuella miljö, socialtjänsten i Jönköpings kommun samt vara till nytta för både praktiken och teorin? Hur är det möjligt att hålla behövlig distans för att öka förståelsen för forskningsområdet och samtidigt bibehålla närheten som krävs för ett lyckat utvecklingsarbete?Bridging the Gap

Gränsöverskridande kunskapsbildning - praktik och teori i interaktion

I detta paper kommer jag att föra ett resonemang kring möjligheten att kombinera ett praktiskt utvecklingsprojekt med ett interaktivt forskningsperspektiv. Jag inleder med att beskriva den praktik jag verkar i och mitt forskningsintresse, inkluderande ett antal aktuella begrepp. Därefter reflekterar jag över den interaktiva forskningen. Utifrån praktikens kontext och det problemområde som skisserats fram resonerar jag kring hur forskningen i samverkan med praktiken (interaktivt) skulle kunna struktureras för att bidra till att kritiskt skildra problemområdet och fördjupa kunskaperna i pågående utvecklingsprojekt. Avslutningsvis kommer jag att beröra forskarens roll med betoning på dikotomin med att både vara forskare och del av den studerade verksamheten. Mitt resonemang tar sin utgångspunkt ett par huvudfrågor: Hur kan en interaktiv forskningsansats vara till fördel för att fångade faktorer som stödjer professionaliseringen av chefsrollen i dess kontextuella miljö, socialtjänsten i Jönköpings kommun samt vara till nytta för både praktiken och teorin? Hur är det möjligt att hålla behövlig distans för att öka förståelsen för forskningsområdet och samtidigt bibehålla närheten som krävs för ett lyckat utvecklingsarbete?Bridging the Gap

Social Services as a sustainable knowledge organization: from vision to reality?

The imminent Social Services Act is expected to stipulate that decision-making should be "in accordance with scientific evidence and proven experience". If the proposal is fulfilled, the Act will contain requirements similar to existing acts in other welfare sectors, such as requirements for increased systematic follow-ups, developmental work and the use of knowledge from various knowledge sources. These are characteristics that symbolize a practice that both uses verified knowledge and develops new knowledge by testing, documenting and evaluating new ideas and working methods in a systematic process in everyday life. In this article, we argue that the goal presupposes an aspiration towards a knowledge organization; therefore we want to contribute with an analysis of what this means for social services. The “knowledge-seeking social worker” is a key actor in the transition towards a knowledge organization, because it is in the everyday social work practice, that is, the interactions between the social worker and the client, that the knowledge organization largely becomes visible. However, a large-scale transition towards a sustainable knowledge organization cannot depend on only professionals and their ability to engage clients in work processes, it will require changes at a system level, where actors in politics, academia and practice take responsibility for future investments. This article highlights four areas of importance: 1) co-ordination of research and practice, 2) continuing education to build expert knowledge and broaden career paths, 3) development of political ownership for quality and direction, and 4) organization and management for knowledge use and knowledge development