En tjänstedesignansats för att utveckla innehållet i trafikinformation till resenärer

Denna studie är genomförd mellan augusti 2020 till mars 2021 och syftar till att förstå hur trafikinformation till resenärer kan utvecklas för att skapa ytterligare resenärsvärde. I studien lyfts olika definitioner av kvalitet, den av verksamheten definierade och den av användare definierade. Vi menar att dessa sätt att förstå kvalitet måste samverka, verka tillsammans. Genom att använda metoder som är sprungna ur tjänstedesignmetodiken har vi försökt förstå användarnas behov och användande av trafikinformation på spårbunden tågtrafik, som regional, fjärr och regionaltåg. När vi i vår studie försöker förstå hur användarna definierar kvalitet i förhållande till trafikinformation träder följande dimensioner fram:1. Samordning/koordinering 2. Aktörsoberoende trafikinformation 3. Trafikinformationens innehåll 4. Trafikinformation som efterfrågas5. Förutsättningar för att ta in trafikinformation6. Läsbarhet7. Piktogram8. Skyltarnas upplösning och framtidskompabilitetDen tekniska utvecklingen och användarnas förändrade beteende och kravbild i och med den ställer krav på användbarhet utifrån olika förutsättningar och förmågor. Den koordinering som krävs med andra aktörer i systemet för att bidra till trafikinformation som är lättanvänd, i tid och kanaloberoende koordinerad kräver att användaren bör ses som en integrerad del i det värdeskapande systemet där trafikinformation produceras, delas och används.Sammanfattningsvis erbjuder rapporten några konkreta temaområden kopplade till trafikinformationsbehov som skulle kunna fungera som inspiration till det fortsatta arbetet med att utveckla trafikinformationen till järnvägsresenärer: vagnsläge; tid, tågbilden, textens utformning, nedsatta förmågor och tillförlitlighet i stört läge.En tjänstedesignansats för att utveckla innehållet i trafikinformation till tågresenäre

Coveted, detested and unattainable?

This article explores how the image of the USA has developed in two major Russian daily newspapers, Izvestiya and Komsomolskaya Pravda, in a time period comprised of a total 20 weeks’ of study in the years of 1984, 1994, 2004 and 2009. For Russia this time span was dramatic: it moved from seemingly stable superpower in the 1980s, over the chaos after the dissolution of the Soviet Union in the 1990s, to the partial comeback to great power status at the beginning of the 21st century. While telling the story of how the image of the USA has evolved, the article also describes how Russian self-images have developed. The image projected of the USA was Manichean in the 1980s, whereas the most benevolent images were found in the 1990s. The examples from 2004 and 2009 reflect an assertive Russia that is back on the world stage. The USA is here again often criticized, but also — as before — comprises the scale against which Russia itself is measured