Modelling biomass of young and dense Scots pine (Pinus sylvestris L.) dominated mixed forests in northern Sweden

201

ADVANCED ANTENNA TECHNIQUES AND HIGH ORDER SECTORIZATION WITH NOVEL NETWORK TESSELLATION FOR ENHANCING MACRO CELL CAPACITY IN DC-HSDPA NETWORK

ABSTRAC

Redskap för val av åtgärd och skötselmål i unga täta skogar

I detta projekt har vi använt oss av beståndsdata från två försöksserier i krankorridorgallring (KKG) för att ta fram ett Excelbaserat redskap för val av åtgärd och skötselmål i unga täta skogar. Försöksserierna etablerades under åren 2013-2014. Den första, KKG1 ligger i södra Sverige, KKG2 har lokaler i Västerbotten, Värmland samt Småland, dvs. med en större geografisk spridning. I KKG1-serien var beståndens medelhöjd ca 9 m, i KKG2 studerades bestånd med medelhöjden 5-6 m resp. 8-9 m. I försöken har KKG utförts med olika korridorbredd (1-2 m) och olika metodik beträffande styrning av gallringsuttaget. Gallring i strikta korridorer utan möjlighet att anpassa uttaget har jämförts med mer selektiv KKG-metodik där föraren gjort ett uttag mot låg- respektive höggallring. De olika KKG-behandlingarna har, beroende på beståndshöjd (5-6 m, alt. 8-9 m), jämförts med konventionell röjning eller gallring. Utgångsdata har sedan använts för att simulera tillväxt tio (KKG1) resp. 15 år (KKG2) framåt i tiden. I KKG2-serien gjordes även nuvärdesanalyser (t.o.m. gallringsingreppet). KKG1-serien Jämfört med KKG resulterade konventionell selektiv gallring i lägre stamantal, grundyta och en högre medeldiameter i brösthöjd. Antalet träd kvar efter selektiv gallring avvek tydligt från det önskade ca 1000 st/ha, betydligt fler träd kvar på två lokaler och något färre på en lokal. I genomsnitt var medeldiametern 40-64 % högre efter selektiv gallring än efter de olika KKG behandlingarna. Brösthöjdsdiametern för de grövsta träden efter KKG, motsvarande det antal träd som fanns kvar efter selektiv gallring (D N-Sel), var dock 13,8 – 14,8 cm i medeltal, d.v.s ca 1- 2 cm högre än den genomsnittliga diametern för selektiv gallring. På alla lokaler resulterade den delvis selektiva KKG i högre biomassa- och virkesförråd än övriga behandlingar. Val av korridorbredd hade till synes ingen entydig påverkan på beståndens utveckling. KKG2-serien På samtliga lokaler uppvisade de konventionella skötselåtgärderna en högre medeldiameter i brösthöjd. Oavsett gallringstidpunkt eller gallringsförfarande var medeldiametern i genomsnitt 22-32 % högre 15 år efter konventionell röjning/gallring jämfört med KKG. Storleken på medeldiameter för D N-Sel, var dock oberoende av behandling. Genomgående på alla lokaler var att grundyta, volym och biomassa var högre efter KKG hög- och låggallring (i genomsnitt 44-48 %, 34-42 och 40-49 %) än efter konventionell gallring. En liknande men något mindre påtaglig skillnad kunde skönjas på två av tre lokaler efter KKG vid beståndshöjden 5-6 m. Biomassauttaget efter KKG varierade generellt mellan knappt 10 och 30 ton per hektar. På en försöksyta (Mitt; KKGlåg) var dock uttaget markant högre (ca 50 ton per hektar). Detta hade en tydlig positiv effekt på intäkt och nuvärde. På de andra två lokalerna var dock KKGhög den behandling som genererade det högsta nuvärdet. Av behandlingarna som innefattade biomassauttag genererade det tidiga uttaget (KKGR) det lägsta nuvärdet på två av tre lokaler. För att uppnå lönsamhet vid energigallringar är relationen mellan beståndens struktur (framför allt medelstam och stamtäthet) och aktuellt biomassapris tämligen avgörande. I denna studie var biomassauttaget vid 5-6 m medelhöjd beroende av ett biomassapris över 150 kr/råton för att vara lönsamt medan det vid 8-9 m medelhöjd krävdes cirka 125-150 kr/råton för att uppnå lönsamhet . Ingen signifikant skillnad mellan behandlingar kunde påvisas beträffande total mängd biomassa i kvarvarande bestånd. För det högre beståndet (8-9 m) var medelvärdet högst i KKG Låggallring (29 ton/ha), följt av KKG Höggallring (28 ton/ha) och lägst medelvärde återfanns i konventionell gallring till 2 000 stammar/ha (22 ton/ha). Inte heller i det lägre beståndet (5-6 m) kunde någon signifikant skillnad påvisas mellan KKG och konventionell röjning (ca 29 ton/ha i de två behandlingarna). För de högre bestånden (8-9 m) var total produktion av nyttig biomassa (exkl. röjd biomassa) högst i KKG Låggallring (114 ton/ha), följt av KKG Höggallring (107 ton/ha) och lägst medelvärde återfanns i konventionell gallring till 2 000 stammar/ha (87 ton/ha). För de lägre bestånden var total nyttig produktion i genomsnitt 82 ton/ha i KKG-behandlingen och 66 ton/ha i konventionell röjning. Flera variabler är viktiga att beakta när man planerar uttag i unga, täta skogsbestånd. Det Excelverktyg som presenterats här kan användas som analysverktyg för att kvantifiera inverkan av vissa variabler. Beroende av den övergripande målbilden finns det även andra faktorer som kan vara viktiga för en markägare. De beståndsstrukturer som man lämnar efter sig efter en tidig energigallring öppnar t.ex. möjligheter att producera biomassa, timmer och massaved samt träd med specifika vedegenskaper. I och med att KKG utförs i korridorer kommer diameterspridningen/höjdskiktningen och den vertikala komplexiteten att skilja sig åt jämfört med en konventionell gallring. Heterogenitet och vertikal komplexitet kan vara viktiga faktorer för skapandet av ett brett spektra av ekosystemtjänster och kan vidare medföra en ökad andel lövträd, vilket öppnar möjligheter att bedriva ett skogsbrukande som kan gynna biodiversiteten. Efter utvärdering av möjliga ”nyckelvariabler” bör därför arbetet med att utforma ett enkelt stödverktyg för biomassa/bioenergigallringar fortsätta. Ett sådant arbete skulle eventuellt bland annat kunna komma att omfatta optimering av gallringstidpunkt/er utifrån olika målbilder. Den framtida prisutvecklingen på biomassa kommer troligtvis att ha en stor betydelse för val av bestånd som är lämpliga för KKG-tekniken

Effekter av krankorridorgallring (KKG) på beståndets kvalitet och fortsatta utveckling

Detta arbete ingår inom projektet ”Biomassabaserade gallringsmallar för olika skötselmål avsedda för unga täta talldominerade bestånd”, finansierat av Norrskogs Forskningsstiftelse. Två försöksserier med krankorridorgallring (KKG) har nyttjats. KKG 1 har etablerats genom finansiering från Skogssällskapet och Sveaskog har finansierat utläggning av försöksserie KK

Lipid accumulation controls the balance between surface connection and scission of caveolae

Caveolae are bulb-shaped invaginations of the plasma membrane (PM) that undergo scission and fusion at the cell surface and are enriched in specific lipids. However, the influence of lipid composition on caveolae surface stability is not well described or understood. Accordingly, we inserted specific lipids into the cell PM via membrane fusion and studied their acute effects on caveolae dynamics. We demonstrate that sphingomyelin stabilizes caveolae to the cell surface, whereas cholesterol and glycosphingolipids drive caveolae scission from the PM. Although all three lipids accumulated specifically in caveolae, cholesterol and sphingomyelin were actively sequestered, whereas glycosphingolipids diffused freely. The ATPase EHD2 restricts lipid diffusion and counteracts lipid-induced scission. We propose that specific lipid accumulation in caveolae generates an intrinsically unstable domain prone to scission if not restrained by EHD2 at the caveolae neck. This work provides a mechanistic link between caveolae and their ability to sense the PM lipid composition

Mating system of the Eurasian badger, Meles meles, in a high density population

Badgers are facultatively social, forming large groups at high density. Group-living appears to have high reproductive costs for females, and may lead to increased levels of inbreeding. The extent of female competition for reproduction has been estimated from field data, but knowledge of male reproductive success and the extent of extra-group paternity remains limited. Combining field data with genetic data (16 microsatellite loci), we studied the mating system of 10 badger social groups across 14 years in a high-density population. From 923 badgers, including 425 cubs, we were able to assign maternity to 307 cubs, with both parents assigned to 199 cubs (47%) with 80% confidence, and 14% with 95% confidence. Age had a significant effect on the probability of reproduction, seemingly as a result of a deficit of individuals aged two years and greater than eight years attaining parentage. We estimate that approximately 30% of the female population successfully reproduced in any given year, with a similar proportion of the male population gaining paternity across the same area. While it was known there was a cost to female reproduction in high density populations, it appears that males suffer similar, but not greater, costs. Roughly half of assigned paternity was attributed to extra-group males, the majority of which were from neighbouring social groups. Few successful matings occurred between individuals born in the same social group (22%). The high rate of extra-group mating, previously unquantified, may help reduce inbreeding, potentially making philopatry a less costly strategy

UHPLC-ESI/TOFMS Determination of Salicylate-like Phenolic Gycosides in Populus tremula Leaves

Associations of salicylate-like phenolic glycosides (PGs) with biological activity have been reported in Salix and Populus trees, but only for a few compounds, and in relation to a limited number of herbivores. By considering the full diversity of PGs, we may improve our ability to recognize genotypes or chemotype groups and enhance our understanding of their ecological function. Here, we present a fast and efficient general method for salicylate determination in leaves of Eurasian aspen that uses ultra-high performance liquid chromatography-electrospray ionization/time-of-flight mass spectrometry (UHPLC-ESI/TOFMS). The time required for the liquid chromatography separations was 13.5 min per sample, compared to around 60 min per sample for most HPLC protocols. In leaf samples from identical P. tremula genotypes with diverse propagation and treatment histories, we identified nine PGs. We found the compound-specific mass chromatograms to be more informative than the UV-visible chromatograms for compound identification and when quantitating samples with large variability in PG content. Signature compounds previously reported for P. tremoloides (tremulacin, tremuloidin, salicin, and salicortin) always were present, and five PGs (2'-O-cinnamoyl-salicortin, 2'-O-acetyl-salicortin, 2'-O-acetyl-salicin, acetyl-tremulacin, and salicyloyl-salicin) were detected for the first time in P. tremula. By using information about the formic acid adduct that appeared for PGs in the LTQ-Orbitrap MS environment, novel compounds like acetyl-tremulacin could be tentatively identified without the use of standards. The novel PGs were consistently either present in genotypes regardless of propagation and damage treatment or were not detectable. In some genotypes, concentrations of 2'-O-acetyl-salicortin and 2'-O-cinnamoyl-salicortin were similar to levels of biologically active PGs in other Salicaceous trees. Our study suggests that we may expect a wide variation in PG content in aspen populations which is of interest both for studies of interactions with herbivores and for mapping population structure

Effects of silvicultural treatments in young Scots pine-dominated stands on the potential for early biofuel harvests

The overall objective of the work underlying this thesis was to increase knowledge regarding growth of young Scots pine (Pinus sylvestris L.) - dominated mixed forests in northern Sweden and the potential for combining early biofuel harvest in such stands while leaving crop trees for future harvests. For this purpose, several studies were made. Biomass functions for the fractions stem (including bark), branches, foliage and whole trees were created for Scots pine, Norway spruce (Picea abies (L. Karst.), downy birch (Betula pubescens Ehrh.) and silver birch (Betula pendula Roth), based on measurements of the sampled trees in six young and dense stands (I). Growth and yield was studied for 8-11 years at four experimental sites (stand ages 17-20 years at start) in which density treatments (pre-commercial thinning, PCT, to 3 000 stems ha-1 and no-thinning; control, C) and fertilization treatments (N fertilization at 100 kg ha-1 every 6th year or annually: F1 and F2, respectively) had been applied alone and in two combinations (C+F1, C+F2 and PCT+F1). During the observation period total biomass yield was 58 - 79% higher (up to in total 100 ton ha-1 DW) in the dense, unthinned stands (>11 000 stems ha-1) than in the PCT stands. Fertilizing every year did not give significantly higher biomass production than the two fertilization applications. The 500 - 2 700 largest trees ha-1 showed significantly higher values of measured size parameters following treatment C+F2 compared to the unthinned control (C), but not to the PCT treatment, indicating that stand density only had minor effects on growth of the largest trees (II). When allocation patterns were analysed after six years, the only significant between-treatment differences found for Scots pine trees of various size classes were among the smallest trees (with a diameter at breast height, DBH, 9 000 stems ha-1. Further, the trees that died (and hence were most severely affected by competition) were the smallest trees (DBH<5 cm), and timing of PCT had only marginal effects on the risk of mortality (V). The main conclusion from the results is that substantial amounts of biofuel can be harvested from pine-dominated young stands at appropriate times, if conventional PCT is omitted, while still retaining appropriate numbers of crop trees for subsequent main harvests. Key words: Allocation patterns, Betula spp., biomass functions, branch characteristics, mortality, Picea abies (L. Karst), Pinus sylvestris (L.), production, young dense mixed stand

”Reklamiskjournalistik, finns det?” Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap 2015-05-29 Institutionen för journalistik, medier och kommunikation www.jmg.gu.se En kvalitativ studie om uppfattningar kring textreklam

Titel “Reklamiskjournalistik, finns det?” En kvalitativ studie om uppfattningar kring textreklam. Författare Maria Ahnlund & Sussi Elhajj Kurs Examensarbete i medie- & kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin VT 2015 Handledare Britt Börjesson Uppdragsgivare JMG, Göteborgs universitet Sidantal 33 sidor (exklusive referenser och bilagor) Antal ord 14 915 ord Syfte Att beskriva och förklara hur textreklam kan uppfattas av unga vuxna i Göteborg Metod och material En kvalitativ studie med 10 samtalsintervjuer Huvudresultat Uppfattningen om textreklam i tryckt dagspress skiljer sig mycket åt utifrån personliga förkunskaper och intressen. Faktorer som ligger till grund för hur man tolkar och definierar textreklam är samverkan mellan attityder kring mediekanalen, reklam i allmänhet, intresse för ämnet och läsvana . Vi fick många motsägelsefulla svar vilket tyder på att ämnet textreklam och dess plats i dagspressen är ett problematiskt ämne. Vi kan dock konstatera att våra respondenter är medvetna om att textreklam förekommer och att de är vana vid inslag av den typen när de läser tidningen