Att observera, mäta och räkna : Blickar på den matematisk-naturvetenskapliga forskningens historia i Finland

”Att mäta är att veta” är ett provokativt uttalande av den tyske industrialisten Werner von Siemens. Det är beskrivande för den teknisk-vetenskapliga kunskapsuppfattningen: vad man inte kan mäta, kan man inte veta något om. I Finlands första universitet, Kungliga Akademien i Åbo, var ett sådant tänkesätt högst ovanligt. Både matematik och fysik fanns från början med bland läroämnena, men sambandet mellan dem var avlägset. Fysik var naturfilosofi enligt aristotelisk modell, matematiken var praktiska räknesätt och geometrins grunder. Det var först efter stora ofreden som 1600-talets stora naturvetenskapliga upptäckter fick genomslag i Åbo och som kopplingen mellan matematik och fysik blev märkbar. Marken bereddes av naturvetar-biskoparna Browallius och Mennander, som i samhällsnyttans namn legitimerade den experimentella naturvetenskapliga forskningen. Följden var en sannskyldig uppblomstring i universitetets historia. Vid ingången till 1800-talet avmattades vurmen för naturvetenskapens omedelbara nytta, och den rena nyfikenheten blev vetenskapens främsta drivkraft. Internationella kontakter slöts nu både österut och västerut, och det med stor framgång. I denna bok gör vi nedslag i den finländska matematisk-naturvetenskapliga forskningen. I ljuset av böcker, artiklar och akademiska examensarbeten följer vi upp hur fysiken och matematiken utvecklades i det gamla lärdomssätet Åbo och sedermera i Helsingfors. Särskilda ämnesområden tonar fram under århundradens lopp: meteorologi, klimatforskning och kampen mot nattfrosterna, landhöjning och istid, bestämningen av jordens form och solens parallax, samt geomagnetism och norrskensforskning. Förutom celest mekanik framträder i den finländska matematiken under 1800-talet nya branscher: variationsräkning, abstrakt algebra och komplex analys. Dessa utgjorde de första stegen på Finlands väg till vetenskapligt och teknologiskt kunnande av världsklass.Peer reviewe

Aktivera rummen mellan rummen

Folkhälsan är ett högst relevant ämne att studera då den är av en eskalerande och nedåtgående trend i Sverige idag, både gällande fysisk och psykisk ohälsa. Detta hälsoproblem är utbrett hos stora delar av befolkningen samt det mest kostsamma samhällsproblemet idag. Dock är det konstaterat att detta går att råda bot på genom den byggda miljön. Forskning visar på att mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande är nyckeln till ett hälsosammare liv och att det har klara samband mellan hur den byggda miljön är utformad. Denna studie syftar till att få en bättre förståelse för hur den byggda miljön möjliggör för människan att vara fysiskt aktiv i staden. Detta har gjorts genom att undersöka och utveckla designverktyg som förbättrar de rumsliga förhållandena på de offentliga ytorna för fysisk aktivitet, detta för att bidra med hälsofrämjande miljöer i människors närområden. Målet med studien har varit att visa hur den byggda miljön kan stödja fysisk aktivitet baserat på teoretisk forskning och undersökande platsanalys för att sedan redovisa detta genom ett gestaltningsförslag. Förslaget kommer att diskutera hur behovet av mer rörelse i vårt vardagsliv kan tillgodoses av stödjande design och arkitektur i närmiljö. Det syftar även till att visa hur platser kan understödja varandra och ge upphov till mer spontan aktivitet i stadsrummet och främja folkhälsan. En viktig aspekt är hur de så kallade friytorna i staden kan brukas. För att förstå vilka miljöer som stödjer människan till att vara fysiskt aktiv i den byggda miljön har samtida teorier studerats. Litteraturstudien visar på att faktorerna närhet, tillgänglighet och användbarhet är de tre faktorer som mest stödjer människor till rörelse, men även faktorerna trygghet och estetik, så som bland annat grönska. Desto högre grad av dessa faktorer, ju mer fysisk aktivitet sker. Samt att ett dos- responsförhållande är rådande, vilket innebär att desto fler stöttande miljöer som omger människan desto större chans är det att människan är fysiskt aktiv. Platsstudie har utförts av tre befintliga miljöer i Lunds östra innerstad, korsningen SkolgatanÖstra Vallgatan, Södra entrén till Östra kyrkogården samt Kapellvägen. De valda platserna har gemensamt att de utgör tre sargade friytor i staden som är i stort behov av upprustning, samt att det är platser där lite fysisk aktivitet sker idag. Platsstudierna utgör egna observationer och analys genom verktyg. Genom platsstudierna identifierades platsernas karaktärer, kvaliteter och förutsättningar samt kontext. Några lika problem som identifierades på platserna var: - Avsaknaden av rumslighet - Avsaknaden av trygghet - Avsaknaden av vistelsemöjlighet - Avsaknaden av fysisk aktivitet Gestaltningsförslaget utgick ifrån resultatet av platsstudien samt litteraturstudien. Konceptet till gestaltningsförslaget har varit att binda ihop för att först nå de strukturella förändringarna på plats för att skapa en mer sammanhållen och attraktiva kopplingar mellan platserna som ska skapa mer gynnsamma förutsättningar för rörelse. Sedan togs koncept fram för att nå detaljer och rumslighet genom nyckelorden: God vistelse, goda snitt, aktivera, rumsindelning och sammanfoga på platserna så att programpunkterna på varje plats kunde uppnås för att stödja den fysiska aktiviteten. Målet med gestaltningen har varit att utnyttja platsernas egna karaktärer och försöka förstärka dessa för att locka till mer rörelse. Avslutningsvis diskuteras hur viktigt det är att det skapas närmiljöer med en bättre tillgång med ytor till fysisk aktivitet. För att tillgodose människors olika behov är det viktigt att dessa ytor är flexibla för att skapa vida möjligheter för brukaren. Det är även av hög relevans att skapa en design som utgår från platsens egen karaktär och inte applicera en färdig design. Strukturen som följer i arbetet är att i den indelande delen av arbetet presenters en litteraturgenomgång av samtida teorier kring ämnet byggd miljö och folkhälsa. Därefter följs en presentation av platserna. Gestaltningsförslaget presenteras därefter samt följt av en sammanfattande diskussion om förslaget och arbetsprocessen.Public health is a highly relevant subject to study as it is of an escalating and downward trend in Sweden today, both regarding to physical and mental health. This problem is also widespread among large parts of the population and the most costly social problem today. However, it has been established that this can be corrected through the built environment. Research shows that more physical activity is the key to a healthier life and that it has clear connection between how the built environment is designed. This study examines how to gain a better understanding of how the built environment affects and enables us to be physically active in the city. It also intends to investigate and develop design principles that improve the spatial conditions on the public spaces for physical activity, in order to contribute with health promoting environments in people’s neighbourhoods. The aim of the thesis has been to show how the built environment can support physical activity based on theoretical research and site analyzes. The result will be presented in a design proposal that will discuss how everyday activity can be added and supportive in the local area. It also aims to show how places for physicla activity can support each other. An important aspect is how the free spaces in the city can be used. In order to understand what affects and enables people to be physically active in the built environment has contemporary development theories been studied. The literature study shows that proximity, accessibility and usability are the three factors that affect people to movement. It also aims to show how places can support each other and give rise to more spontaneous activity in the urban space and promote public health. An important aspect is how the so-called free spaces in the city can be used but also factors such as safety and aesthetics, such as greenery. The higher the degree of these factors, the more physical activity occurs. And that a dose-response relationship prevails, which means that the more supportive environments that surround people, the greater the chance it is for people to be physically active. Observations have been made of three existing environments in Lund´s eastern inner city, the intersection of Skolgatan – Östra Vallgatan, the southern entrance to Östra Kyrkogården and Kapellvägen. The chosen places have in common that they constitute three lined free areas in the city that are in great need of renovation and that there are little physical activity today. Through the site studies the places character´s, qualities, conditions and also the context were identified. Some similar problems that was identified at the sites where: - The lack of spatiality - The lack of security - The lack of opportunity to stay - The lack of physical activity The design proposal was based on the results of the site study and the literature study. The concept of the design proposal has been to tie together to first achieve the structural changes in place to create a more cohesive and attractive links between the sites that will create a more favorable conditions for movement. Then concepts were developed to reach details and spatiality through the keywords: Good stay, good cuts, activating, room division and joining in places so that the program points in each location could be achieved to support the physical activity. The aim of the design has been to utilize the site´s own characters and try to strengthen them to attract more movement. Finally, it is discussed how important it is to create local environments with better access with areas for physical activity. In order to meet people´s different needs, it is important that these surfaces are flexible, in order to create wide opportunities for the user. It is also of high relevance to create a design that is based on the site´s own character and not a finished design. The structure that follows in the work is that in the dividing part of the work a literature review of contemporary theories on the topic of built environment and public health is presented. Then a presentation of the sites is followed. The design proposal is then presented and followed by a summary discussion of the proposal and the work process

Kotoklubi Kaneli : menestyksellisen kotouttamistoiminnan edellytykset Helsingin kaupungin leikkipuistotoiminnassa

Tämä pro gradu -tutkielma käsittelee menestyksellisen kotouttamistoiminnan edellytyksiä. Tutkielmassani tarkastelen Helsingin kaupungin järjestämää Kotoklubi Kaneli -toimintaa osana maahanmuuttajanaisten kotoutumista. Kotoklubi Kanelin tarkoituksena on tarjota suomen kielen alkeiden toiminnallista oppimista aikuisille ja lapsille Helsingin leikkipuistoissa ja perhetaloissa. Työssäni tarkastelen leikkipuistotoiminnan merkitystä maahanmuuttajanaisten kotoutumisessa osallistujien ja työntekijöiden näkökulmasta. Tutkimuskysymykseni on: Millaisia ovat menestyksellisen kotouttamistoiminnan edellytykset Helsingin kaupungin leikkipuistotoiminnassa? Suomen nykyinen kotouttamispolitiikka on murroksessa, ja sen nähdään kaipaavan uudistamista. Suomen valtiolle osoitettujen huomautusten mukaan suomalaisessa kotouttamispolitiikassa tulisi kiinnittää entistä parempaa huomiota erityisesti naisten ja lasten kotouttamiseen. Keskusteluja ja päätöksiä niin maahanmuutosta kuin kotoutumisesta käydään usein ilman asianomaisten läsnäoloa tai puheenvuoroa, mikä tekee asetelmasta syrjivän ja valta-asemallisesti ongelmallisen. Tutkimukseni käsittelee siksi palvelua sen kohderyhmän kokemusten kautta. Tarkoituksena on tuottaa tietoa kotouttamispalveluiden kehittämiseksi erityisesti Helsingissä ja Suomessa, mutta myös muualla. Tutkielma on kaupunkisosiologinen ja alallaan pioneeritutkimus, sillä tutkimusta maahan muuttaneiden naisten kotoutumisprosesseista ja sosiaalisten verkostojen merkityksistä siinä on verrattain vähän. Koska tutkimus on naisen tekemä tutkimus naisista (naisvaltaisesta asiakaskunnasta) naisille (naisten kotoutumisen sujuvoittamiseksi), voi sitä kutsua myös feministiseksi tutkimukseksi. Aineisto koostuu Kotoklubi Kaneli -toiminnan työntekijöiden ja osallistujien teemahaastatteluista (n=15). Tutkimuksen naisnäkökulma perustuu sille, että suurin osa palvelun käyttäjistä on naisia, kuten myös kaikki haastatellut kävijät. Aineistoa on analysoitu ankkuroidun aineiston (grounded theory) perinnettä mukaillen luokittelemalla aineisto sisällönanalyysin menetelmin merkityksiksi ja merkityskokonaisuuksiksi, jotka kuvaavat tutkittavaa kokonaisilmiötä. Analyysin tukena toimii teoreettinen viitekehys, joka nojaa suurimmaksi osaksi Mark Granovetterin (1973) teorioihin heikoista siteistä ja luottamuksesta, Judith Lynamin (1985) tutkimukseen maahan muuttaneiden naisten tukiverkostoista sekä Nannestad ym. (2008) malliin sosiaalisen pääoman muodoista (BR, BO+ ja BO–). Teoreettinen viitekehys käsittelee myös toiseutta, uudelleensosiaalistumista ja kotouttamispalveluiden rakenteita. Tutkimukseni tärkein tulos on, että menestyksellisen kotouttamistoiminnan perusehto on kotoutumisen epävirallisen, sosiaaliseen vuorovaikutukseen liittyvän puolen onnistunut rakentuminen. Kun palvelun käyttäjä kokee tulevansa kohdatuksi omana itsenään ja hyväksytyksi ennakkoluulottomasti sellaisena, kuin on, syntyy oppimiselle ja kotoutumiselle suotuisa ilmapiiri luottamukseen perustuvan sosiaalisen vuorovaikutuksen kautta. Maahan muuttaneet henkilöt ovat kuin kuka tahansa uudessa ympäristössä oleva ihminen, jonka avun tarve koskee laajasti elämän erilaisia osa-alueita, mutta erityisesti sosiaalista vuorovaikutusta kontaktivajeen ja vierauden keskellä. Tutkimustulokseni vahvistavat aiempien tutkimusten tuloksia sosiaalisten verkostojen merkityksestä kotoutumisprosesseissa. Jos palvelun laatu, eli toteutus, vastaa kohderyhmän tarpeita, on sille olemassa käyttäjänsä, jotka osaltaan mahdollistavat menestyksellisen toiminnan yhdessä palvelun toteuttajien eli työntekijöiden kanssa. Työntekijöiden joustavuus on merkittävässä roolissa palvelun mahdollistamisessa, mutta heidän työnsä näyttää kärsivän, mikäli toimintaa pyritään hallinnoimaan ja mittaamaan kuulematta työntekijöiden asiantuntemusta palvelusta. Tutkimustuloksia voidaan hyödyntää sekä kotoutumistoimien että varhaisen tuen palveluiden kehittämisessä.This Master’s thesis examines the prerequisites of successful integration services. In my thesis I examine the Kotoklubi Kaneli integration service organized by the city of Helsinki as part of the integration of immigrant women. The purpose of Kotoklubi Kaneli is to offer experiential learning of the Finnish language for adults and children in the playgrounds and family houses of Helsinki. In my thesis I study the significance of playground services for the integration of immigrant women through the perspective of participants as well as employees (instructors). My research question is: What prerequisites of successful integration services are there in the City of Helsinki’s playground services? Finnish integration politics have reached a turning point and are considered to need reform. According to remarks given to the state of Finland, Finnish integration politics should focus more on better integrating women and children. Discussions and decision making concerning integration often occurs without the participation of target groups. This renders decision making dynamics discriminatory and leads to an imbalance of power. Therefore, my research examines the service through the experiences of its participants. The purpose is to provide information in order to improve the integration services specifically in Helsinki and Finland, but also elsewhere. This thesis represents the field of urban sociology and pioneer research, since research on the integration processes and the significance of social networks for immigrant women is scarce. This thesis also represents a piece of feminist research, as it is research conducted by a woman about women (a predominantly female clientele) and for women (to improve their integration processes). The research data consists of interviews with participants and instructors (n=15). The focus on women is based on the fact that a large proportion of the participants are women, as are all of the interviewed participants in this study. The data has been analysed through content analysis and is based on grounded theory. The analysis groups excerpts from the interviews as significations and entities of significations that describe the studied phenomenon. The theoretical framework that supports the analysis is based mainly on the theories of Mark Granovetter (1973) on weak ties, Judith Lynam’s (1985) research on support networks of immigrant women and the model of different forms of social capital (BR, BO+ and BO–) by Nannestad et al. (2008). The theoretical framework also discusses Otherness, resocialisation and the structure of integration services. The core finding emerging from research is that the prerequisite of successful integration services is the successful realization of an unofficial integration process that is connected to social interaction, wherein a participant or user of a service feels that they are met and accepted without prejudice as their true self. This creates a crucially important atmosphere suitable for learning and integration through the social interaction that is based on trust. Immigrant people are just like anyone who finds themselves in a new environment and whose need for help is ample, but specifically concerns social interaction amidst a lack of relations in a strange environment. My results complement those of earlier studies on the significance of social networks in the integration processes. If the realised quality of the service corresponds with the needs of its target group, people will wish to participate. These participants in turn enable a successful service together with its executors, that is, the employees. The flexibility of the employees is significant in enabling the service, but their work seems to suffer if the service is governed and measured with disregard to the expertise of the employees. The results can be applied in improving integration processes and services for early support.Denna pro gradu-avhandling behandlar förutsättningarna för en framgångsrik integrationsverksamhet. I avhandlingen granskar jag vilken roll Helsingfors stads verksamhet Kotoklubi Kaneli har för invandrarkvinnors integrationsprocesser. Verksamheten i Kotoklubi Kaneli erbjuder funktionell inlärning av det finska språket för vuxna och barn i Helsingfors stads lekparker och familjehus. I avhandlingen granskar jag lekparksverksamhetens betydelse för invandrarkvinnors integration ur både deltagarnas och de anställdas perspektiv. Min forskningsfråga är: Hurdana är förutsättningarna för framgångsrika integrationstjänster i Helsingfors stads lekparksverksamhet? Den finländska integrationspolitiken står inför förändringar och anses vara i behov av reformer. Enligt anmärkningar till den finska staten borde den finländska integrationspolitiken bättre beakta hur speciellt kvinnor och barn integreras. Diskussioner om invandring och integration förs ofta utan att de berörda är närvarande, och beslut tas likaså utan att man hör dem besluten gäller. Detta gör upplägget diskriminerande och maktpositionerna problematiska. Min studie granskar därför integrationsverksamheten genom att fråga hur målgruppen upplever tjänsten som erbjuds. Syftet är att producera information för utvecklingen av integrationstjänster specifikt i Helsingfors och Finland, men även annanstans. Studien är stadssociologisk och banbrytande i och med att det finns relativt lite forskning om invandrarkvinnors integrationsprocesser och betydelsen av sociala nätverk i dessa. Eftersom denna studie är gjord av en kvinna om kvinnor (kvinnodominerat klientel) för kvinnor (för förbättrad integration för kvinnor) kan den även kallas feministisk. Avhandlingens forskning bygger på tematiska intervjuer med deltagare och anställda (n=15) i Kotoklubi Kaneli-verksamheten. Avhandlingens kvinnoperspektiv baserar sig på att de intervjuade deltagarna samt största delen av dem som använder tjänsterna är kvinnor. Materialanalysen bygger på grundad teori (grounded theory). Med hjälp av innehållsanalys intervjusvaren har klassificerats i betydelser och betydelsehelheter som beskriver det helhetsfenomen som forskats i. Analysen speglas mot en teoretisk referensram som i huvudsak baserar sig på Mark Granovetters (1973) teorier om svaga band och tillit, Judith Lynams (1985) forskning om invandrarkvinnors stödnätverk samt Nannestad m. fl. (2008) modell för olika former av socialt kapital (BR, BO+ och BO–). Den teoretiska referensramen behandlar även teorier om Den Andre och De Andra, resocialisation samt integrationstjänsters strukturer. Studiens viktigaste resultat är att en framgångsrik integrationsverksamhet förutsätter en lyckad uppbyggnad av den del av integrationsprocessen som är kopplad till inofficiell social interaktion. När den som använder en tjänst känner sig fördomsfritt bemött och accepterad som hen är, skapar det en gynnsam atmosfär för inlärning. Denna integration möjliggörs genom social interaktion som grundar sig på tillit. Inflyttade personer är som vem som helst som befinner sig i en ny omgivning och är i behov av mångsidigt stöd, men särskilt social interaktion i en omgivning som är främmande och i brist på sociala kontakter. Min studie stöder tidigare forskningsresultat om betydelsen av sociala nätverk i integrationsprocesser. Ifall de tjänster som erbjuds tillfredsställer målgruppens behov har verksamheten också deltagare som i sin tur möjliggör en framgångsrik verksamhet tillsammans med de anställda som förverkligar tjänsten. De anställdas flexibilitet har väsentlig betydelse för hur tjänsterna förverkligas, men samtidigt verkar deras arbete lida ifall verksamheten administreras och kontrolleras eller mäts utan att de själva hörs i frågan. Avhandlingens resultat kan utnyttjas för att utveckla både integrationsverksamhet och tjänster för tidigt stöd

ATMOSPHERE CREATING LIGHT IN MUSEUM AND ART GALLERY SPACES : A study about the interplay between light and spatiality

A lot of research on the experience of atmosphere uses physical measurements. However, a recognised idea among lighting designers is that these physical values and the experience of light is not always the same, which makes it relevant to work more with visual observations to understand and analyse spatiality and the effects of light. The purpose of the study was to investigate how spaciousness and atmosphere in museum and art gallery environments can be linked to their lighting and art. This is to provide an increased understanding of how light affects spatiality and how it relates to the room’s atmosphere, and to be able to see how the atmosphere is experienced in connection with the exhibits. The study was conducted through visual observations during site visits, for each evaluated room at each museum and art gallery. The rooms were analyzed using the PERCIFAL and Branzell methods, but the values of illuminance, color temperature, color rendering index, and spectral power distribution were also documented. Additionally, an online survey was sent out to collect further data concerning the experience of atmosphere. Part 1 was quantitative and focused on atmosphere words and was judged on a 7-point scale, while Part 2 was qualitative and focused on the connection between the exhibited object and the room. Here, the respondents responded in text form. The result of the study shows that the experience of atmosphere is affected by the interplay between light and spatiality, and that it is not one lone parameter that is decisive. The respondents thought that an interplay between atmosphere and the exhibited object could elevate the experience of art, and that light was a big part of how the room and its atmosphere was experienced. This shows that there are opportunities to work more with lighting in gallery spaces to create an atmosphere that connect more with exhibitions and objects. The study was limited to art-related exhibitions in Sweden. Due to the study was conducted in a very specific context it can not be said with certainty to be generally valid, though parts of the result pertaining to the atmosphere affecting parameters are likely able to use in other situations.Mycket forskning om atmosfärsupplevelse använder sig av fysikaliska mätningar. En vedertagen idé bland ljusdesigners är dock att fysikaliska värden och det upplevda ljuset inte alltid är detsamma, vilket gör att det blir relevant att arbeta mer med visuella observationer för att förstå och analysera rumslighet och ljusets påverkan. Syftet med studien var att undersöka hur rumslighet och atmosfär i musei- och konsthallsmiljöer kan kopplas till deras belysning och konst. Detta för att ge en ökad förståelse kring hur ljuset påverkar rumsligheten och hur det anknyter till rumsatmosfären, samt att kunna se hur atmosfären upplevs i anknytning till utställningsföremålen. Studien utfördes genom visuella observationer under platsbesök i respektive rum för varje museum och konsthall. Rummen analyserades genom metoderna PERCIFAL och Branzellmetoden, men även fysikaliska värden som belysningsstyrka, färgtemperatur, färgåtergivning och spektralfördelning dokumenterades. Slutligen skickades en digital enkät i två delar ut. Del 1 var kvantitativ och fokuserade på atmosfärsord och bedömdes på en 7-gradig skala, medan Del 2 var kvalitativ och fokuserade på kopplingen mellan utställningsföremålet och rummet. Här hade respondenterna möjligheten att svara i textform. Resultatet i studien visar att atmosfärsupplevelsen påverkas av samspelet mellan ljus och rum, och att det inte är en enskild parameter som avgör. Respondenterna ansåg att ett samspel mellan atmosfär och utställningsföremål kunde förhöja upplevelsen av konst och att ljus hade en tydlig påverkan för hur rummet och dess atmosfär uppfattades. Detta visar på att det finns möjligheter att arbeta mer med ljus i utställningslokaler för att skapa en atmosfär som samspelar mer med utställningar och utställningsföremål. Studien har begränsats till enbart konstutställningar på museer och konsthallar i Sverige. Utifrån att detta arbete genomfördes i denna specifika kontext kan det inte med säkerhet sägas vara generellt giltigt, men vissa delar av resultatet kring de atmosfärspåverkande parametrarna är sannolikt möjliga att överföra i andra situationer

Arbetsgivarens roll för motionsfrämjande och hälsopromotion

I diskussioner kring hur människor kan bli mer fysiskt aktiva för att gynna den allmänna folkhälsan fokuseras helt naturligt ofta på interventioner som rör fritidsaktiviteter och vardagsmotion. Dock finns det ytterligare en arena att ta hänsyn till, nämligen arbets- platsen. Vi tillbringar som bekant förhållandevis mycket tid på arbetet och en krävande arbetsmiljö kan i många fall ge upphov till ohälsa. I en annan vinkling av arbetsplatsen kan dock istället positiva möjlig- heter skönjas, möjligheter till att främja hälsa. Vi påverkas förstås av den atmosfär som råder på arbetet och sociala faktorer påverkar både attityder och beteendemönster, inte minst hälsorelaterade sådana. Omkring hälften av Sveriges befolkning har en arbetsförmån som innebär att de får motionera med arbetsgivarens stöd och av dem som får sådan kompensation av arbetsgivaren nyttjar drygt hälften av männen och mer än två tredjedelar av kvinnorna förmånen (Mark- lund, 2005). Det finns alltså stora möjligheter till hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen och goda utsikter för arbetsgivare att skapa en stödjande miljö för regelbunden fysisk aktivitet

En vård fri från diskriminering : En litteraturstudie om sjuksköterskors bemötande av hbtq-personer

Bakgrund: Diskriminering inom vården har alltid existerat, trots att det finns riktlinjer som syftar till att motverka detta. Hbtq-personer beskriver bemötandet som en viktig del för att uppleva trygghet under vårdtiden. Bemötandet har även betydelse för om patienten kommer vilja söka vård i framtiden. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper kring normer och stigmatisering för att förstå patientens livsvärld och för att få en mer jämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta hbtq-personer inom vården. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Friberg (2017).  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter visar på att det saknas förståelse, där bristande kunskap, bristande utbildning och osäkerhet tas upp. Det förklaras att attityder påverkar bemötandet. Sjuksköterskor beskriver att fördomar, förförståelse och diskriminerande handlingar förekommer, men att öppen atmosfär eftersträvas.  Slutsats: Diskriminering av hbtq-personer är något som fortfarande existerar trots att sjuksköterskor generellt har en vilja att bedriva en jämlik vård. Det behövs mer kunskap för att sjuksköterskor ska kunna tillhandahålla en god och kompetent vård

Ecosystem services deriving from sugar kelp cultivation in Skagerrak

This Paper will focus on identifying, and look at potential ways of quantifying and valuing ecosystem services surrounding the cultivation of macroalgae. More specifically, the kelp species Saccharina latissima in the sea of Skagerrak at the Seafarm project. This paper is based on a literature review and case studies. Many ecosystem services have been identified and they were divided into the same four categories as in the Millennium Ecosystem Assessment report: provisioning, regulating, supporting and cultural services. To maintain a reasonable scope of this paper the most important ecosystem services were chosen. These ecosystem services were: All the provisioning services, climate and atmospheric regulation, regulation and mitigation of eutrophication and recreation and tourism. All the provisioning services, except reproduction of fish, are related to the amount of harvested kelp. The biomass can be quantified as dry weight (DW) with a relationship between DW and wet weight (WW). The method of quantifying climate and atmospheric regulation is in direct relation to the DW of the biomass. The study shows that the carbon sequestration on a cultivation site can be neglected and carbon stored in kelp used as food, fodder and fertilizer is released back into the atmosphere. Biomass used as biofuel prevents fossil fuel usage and should therefore be quantified. Provisioning ecosystem services are best valuated with the onsite valuation method. The carbon fixation value in climate and atmospheric regulation can be estimated with carbon credits and the oxygen production value can be estimated either with the assumption that it equals the carbon fixation value or with the replacement cost method. The value of mitigation of eutrophication can be estimated with CV and the value of recreation and tourism can also be estimated with CV but also with travel cost. Den här rapporten kommer att fokusera på att identifiera, och titta på potentiella sätt att kvantifiera och värdera ekosystemtjänster kring odling av makroalger. Närmare bestämt kelparten Saccharina latissima i Skagerrak på Seafarm projektet. Många ekosystemtjänster har identifierats och de delades in i fyra kategorier: Försörjande, reglerande, stödjande och kulturella tjänster. För att upprätthålla en rimlig omfattning på projektet valdes de viktigast ekosystemtjänster ut. Dessa ekosystemtjänster var: Alla försörjande tjänster, klimat och atmosfärs reglering, reglering och begränsning av övergödning och rekreation och turism. Samtliga försörjande tjänster utom reproduktion av fisk, är relaterade till mängden skördade kelp. Biomassan kan kvantifieras som torrvikt (DW) med ett förhållande mellan DW och våt vikt (WW). Metoden för att kvantifiera klimat och atmosfär reglering är i direkt förhållande till DW av biomassan. Studien visar att kolbindning på en odlingsplats kan försummas och kol som lagras i kelp och används som livsmedel, foder och gödningsmedel släpps tillbaka ut i atmosfären. Biomassa används som biobränsle förhindrar dock fossil bränsleförbrukningen och bör därför kvantifieras. Försörjande ekosystemtjänster värderas bäst med direkta metoder som “on site valuation”. Kolet lagringens värde i klimat och atmosfär reglering kan uppskattas med utsläppsrätter och syre produktionsvärdet kan uppskattas antingen med antagandet att det är lika mycket värt som koldioxidlagringen eller med ersättningskostnadsmetoden. Värdet av begränsning av övergödning kan uppskattas med CV och värdet för rekreation och turism kan också uppskattas med CV, men också med resekostnadsmetoden.

Gynnsam måltidsmiljö för personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt utifrån vårdpersonalens perspektiv på särskilt boende

Bakgrund: Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar hjärnan, med tiden försämras kognitiva förmågor såsom amnesi, afasi, apraxi samt dysfagi. Förlust av kognitiva förmågor påverkar dagliga funktioner hos personer med demenssjukdom. Dessa faktorer bidrar till utmaningar i måltidsmiljön och risken för malnutrition är vanligt förekommande. Personcentrerad vård i måltidsmiljön är av betydelse att lyfta. Det innebär att fokusera på personen bakom demenssjukdomen, se personen som unik och inte endast rikta fokus mot demenssjukdomen. Syfte: Att översiktligt beskriva hur måltidsmiljön kan gynnas för personer med demenssjukdom utifrån vårdpersonalens perspektiv på särskilt boende. Metod: En litteraturöversikt där nio artiklar var av kvalitativ ansats och tre artiklar av mixad metod som ansats. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analyssteg. Resultat: Fyra teman identifierades: atmosfär, fysisk miljö, personcentrerat arbetssätt och social interaktion. Dessa fyra teman visades vara betydelsefulla för personer med demenssjukdom i måltidsmiljön. Slutsats: Måltidsmiljön har betydelsefulla komponenter såsom atmosfär och fysisk miljö som sågs vara gynnsam för hur måltidsmiljön upplevdes genom att anpassa färger, måltidsredskap, ljus och ljudstimuli. Genom att anpassa komponenter minskade risken för stress och oro för personer med demenssjukdom i samband med måltiderna. Personcentrerat arbetssätt ansågs vara en komponent som bidrog till upprätthållande av autonomi och skapande av sociala interaktioner.  Nyckelord: demenssjukdom, litteraturöversikt, måltidsmiljö, särskilt boende, vårdpersonal. Background: Dementia is a disease that affects the brain, over time cognitive abilities such as amnesia, aphasia, apraxia and dysphagia deteriorate. Loss of these cognitive abilities affects daily functioning in people with dementia. These factors contribute to challenges in the mealtime environment and the risk of malnutrition is common. Person-centered care in the meal environment is important to inform. It means focusing on the person behind the dementia disease, seeing the person as unique and not just focusing on the dementia disease. Aim: To provide an overview of how the mealtime environment can benefit people with dementia from the perspective of carers’ in nursing homes. Method: A literature review in which nine articles were of qualitative approach and three articles of mixed method approach. The articles were analyzed using Friberg's analysis steps. Results: Four themes were identified: atmosphere, physical environment, person-centered approach and social interaction. These four themes were shown to be important for people with dementia in the mealtime environment. Conclusion: The meal environment has important components such as atmosphere and physical environment that were seen to be conducive to how the meal environment was experienced by adapting colors, meal utensils, light and sound stimuli. Adapting these components reduced the risk of stress and anxiety for people with dementia at mealtimes. The person-centered approach was seen as a component that contributed to the maintenance of autonomy and the creation of social interactions.  Keywords: dementia, literature review, meal environment, nursing homes, nursing staff.

Gynnsam måltidsmiljö för personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt utifrån vårdpersonalens perspektiv på särskilt boende

Bakgrund: Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar hjärnan, med tiden försämras kognitiva förmågor såsom amnesi, afasi, apraxi samt dysfagi. Förlust av kognitiva förmågor påverkar dagliga funktioner hos personer med demenssjukdom. Dessa faktorer bidrar till utmaningar i måltidsmiljön och risken för malnutrition är vanligt förekommande. Personcentrerad vård i måltidsmiljön är av betydelse att lyfta. Det innebär att fokusera på personen bakom demenssjukdomen, se personen som unik och inte endast rikta fokus mot demenssjukdomen. Syfte: Att översiktligt beskriva hur måltidsmiljön kan gynnas för personer med demenssjukdom utifrån vårdpersonalens perspektiv på särskilt boende. Metod: En litteraturöversikt där nio artiklar var av kvalitativ ansats och tre artiklar av mixad metod som ansats. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analyssteg. Resultat: Fyra teman identifierades: atmosfär, fysisk miljö, personcentrerat arbetssätt och social interaktion. Dessa fyra teman visades vara betydelsefulla för personer med demenssjukdom i måltidsmiljön. Slutsats: Måltidsmiljön har betydelsefulla komponenter såsom atmosfär och fysisk miljö som sågs vara gynnsam för hur måltidsmiljön upplevdes genom att anpassa färger, måltidsredskap, ljus och ljudstimuli. Genom att anpassa komponenter minskade risken för stress och oro för personer med demenssjukdom i samband med måltiderna. Personcentrerat arbetssätt ansågs vara en komponent som bidrog till upprätthållande av autonomi och skapande av sociala interaktioner.  Nyckelord: demenssjukdom, litteraturöversikt, måltidsmiljö, särskilt boende, vårdpersonal. Background: Dementia is a disease that affects the brain, over time cognitive abilities such as amnesia, aphasia, apraxia and dysphagia deteriorate. Loss of these cognitive abilities affects daily functioning in people with dementia. These factors contribute to challenges in the mealtime environment and the risk of malnutrition is common. Person-centered care in the meal environment is important to inform. It means focusing on the person behind the dementia disease, seeing the person as unique and not just focusing on the dementia disease. Aim: To provide an overview of how the mealtime environment can benefit people with dementia from the perspective of carers’ in nursing homes. Method: A literature review in which nine articles were of qualitative approach and three articles of mixed method approach. The articles were analyzed using Friberg's analysis steps. Results: Four themes were identified: atmosphere, physical environment, person-centered approach and social interaction. These four themes were shown to be important for people with dementia in the mealtime environment. Conclusion: The meal environment has important components such as atmosphere and physical environment that were seen to be conducive to how the meal environment was experienced by adapting colors, meal utensils, light and sound stimuli. Adapting these components reduced the risk of stress and anxiety for people with dementia at mealtimes. The person-centered approach was seen as a component that contributed to the maintenance of autonomy and the creation of social interactions.  Keywords: dementia, literature review, meal environment, nursing homes, nursing staff.