93 research outputs found
Nanofiltration of ultrafiltration permeate fom chemical wastewater
The aim of this report was to investigate the possibility of further cleaning of the wastewater at Dow in Landskrona. Dow produces water based adhesives from acrylic monomers. The wastewater contains different metal ions, surfactants, residual monomers and polymers. The wastewater at Dow is treated with ultrafiltration (UF) which produces a permeate that is sent to the municipal waste water treatment plant (WWTP). The municipal WWTP is heavily burdened and it might not be long until they start refusing to treat the wastewater from Dow. This study is a proactive investigation of nanofiltration (NF) as a method to produce a permeate clean enough to be reused in the process at Dow. Being proactive in wastewater treatment is getting more and more important, especially with the current water shortage in Sweden and many other places in the world. Five NF and reverse osmosis (RO) membranes were investigated in the initial screening of flat sheet membranes: NF99HF from Alfa Laval, AP from GE, NF270, NF90 and XLE from Dow Filmtec. The UF permeate from Dow was used as feed for the NF. The total organic carbon (TOC) and conductivity was measured in the feed, the UF permeate, and the NF permeates to determine the retention of the membranes. The influence of transmembrane pressure (TMP) and crossflow velocity (CFV) was studied for all membranes to determine the optimal operation conditions. From the studied membranes, NF90 was chosen for further studying in a spiral wound membrane due to the good retention and common use in industrial wastewater treatment. The contents of the UF permeate varies a lot due to the varying production schedule at Dow. That means that the NF membranes must be equipped to handle the worst-case scenario at Dow, if all the NF permeate is to be reused in the process. Despite the varying content of the UF permeate a NF permeate with concentrations of TOC and conductivity lower than that of the city water in Landskrona has been produced on several occasions. This is proof that NF membranes are capable of producing a permeate clean enough to be reused in the process. However, on two occasions the UF permeate from Dow contained high concentrations of TOC, conductivity and inorganic carbon (IC). The concentrations of the produced NF permeate were nowhere near the low concentrations of the city water. Further investigations should be made if this can be avoided if Dow wants to proceed with the NF system. The fouling issue could not be resolved as it seemed that no combinations and concentrations of cleaning detergent could remove the fouling caused by the filtration. The fouling should be of focus in further studies. NF seems to be a promising method to further clean the wastewater but further studies in a larger scale need to be done before deciding on implementing it at Dow.MÄlet med den hÀr rapporten var att undersöka möjligheten att vidare rena spillvattnet pÄ Dows anlÀggning i Landskrona. Dow tillverkar vattenbaserade bindemedel frÄn akryl monomerer. Spillvattnet innehÄller metalliska joner, sÄpor, restmonomerer och restpolymerer. Idag sÄ renas spillvattnet med ultrafiltrering (UF) dÀr permeatet slÀpps ivÀg till det kommunala reningsverket för vidare rening. Eftersom reningsverket Àr hÄrt belastat sÄ Àr Dow intresserade av att undersöka möjligheten att rena sitt processvatten pÄ anlÀggningen. Den hÀr studien har undersökt om nanofiltrering (NF) kan anvÀndas för att producera ett permeat som Àr rent nog att ÄteranvÀnda i processen. PÄ grund av rÄdande vattenbrist i Sverige och runtom i vÀrlden sÄ Àr det viktigt att vara proaktiv inom reningen av spillvatten. Fem olika NF och omvÀnd osmos (RO) membran undersöktes vid en första screening av plattmembran: NF99HF frÄn Alfa Laval, AP frÄn GE, NF270, NF90 och XLE frÄn Dow Filmtec. UF-permeatet frÄn Dow i Landskrona anvÀndes som feed till NF. InnehÄllet i UF och NF-permeaten undersöktes genom att mÀta total organic carbon (TOC) och konduktiviteten. Skillnaden i TOC och konduktivitet bestÀmde retentionen för de olika membranen. PÄverkan av transmembrantryck (TMP) och tvÀrströmshastigheten (CFV) studerades för att bestÀmma de optimala driftsförhÄllandena. FrÄn de studerade membranen sÄ valdes NF90 för vidare studie med ett spiralmembran pÄ grund av dess goda retention och vanliga förekomst inom industrin för rening av industriellt spillvatten. PÄ grund av att Dow varierar vilka produkter de producerar sÄ varierar innehÄllet UF-permeatet vÀldigt mycket. DÀrför mÄste NF membranen klara av att hantera det UF-permeat med högst koncentration av TOC och konduktivitet om allt NF-permeat ska gÄ att ÄteranvÀnda i processen. Trots det varierande innehÄllet i UF-permeatet sÄ lyckades NF producera ett permeat med lÀgre koncentrationer av TOC och konduktivitet Àn stadsvattnet vid flera tillfÀllen. Det bevisar att NF-membranen Àr kapabla att producera ett NF-permeat som kan ÄteranvÀndas i processen. Vid tvÄ tillfÀllen sÄ innehöll UF-permeatet mycket höga koncentrationer av TOC, konduktivitet och oorganiskt kol (IC). Detta fick till följd att koncentrationerna Àven var höga i NF-permeatet och inte lÄg nÀra de lÄga koncentrationerna i stadsvattnet. Vidare studier bör göras om detta gÄr att undvika om Dow vill gÄ vidare med NF. Problemet med fouling gick inte att lösa under studiens gÄng dÄ olika koncentrationer och olika tvÀttmedel inte hade nÄgon pÄverkan pÄ foulingen som uppstod av filtreringen. Foulingen borde vara i fokus i en framtida studie. NF verkar vara en lovande metod för att rena Dows processvatten men vidare studier mÄste göras i en större skala innan Dow bestÀmmer sig för om de ska investera i NF.Kan nanofiltrering vara en möjlighet för Dows processvattenrening? DÄ reningsverket redan idag Àr hÄrt belastat sÄ vill Dow undersöka möjligheten att sköta sin processvattenrening internt pÄ anlÀggningen. Den hÀr studien har undersökt om nanofiltrering Àr en möjlighet för att Ästadkomma detta
Radioactivity Exploration from the Arctic to the Antarctic. Part 1: Introduction
This book is dedicated to professor emeritus Bengt Forkman (Nuclear Physics, Lund University) who in 1979 took the initiative to arrange an environmental radioactivity research program for the Ymer-80 expedition. He engaged his old friend Bertil Persson whom he during the 1960th inspired to university studies in Lund who just been promoted to professor of Radioecology at the Swedish University of Agricultural Sciences in Uppsala. Bertil Persson was tutor for Elis Holm at Lund University, who for his thesis was engaged in radiochemical analysis of plutonium isotopes in the environment. Elis Holm became deeply involved in management of Ymer-80 and all the following expeditions as well. We found a superior talent for the logistics in Kjell-Ă
ke Carlsson (who was mechanical engineer at the department of radiation physics at Lund University). Without him, we would not have been able to solve all the thousands of practical issues and contacts with authorities and sponsors. He also contributed with the diaries extensive photographic and video documentation of all the expeditions. We have together compiled this book although several others were partly engaged in the various expeditions to whom we are deeply thankful for their contributions. They will appear as contributors in the separate parts of this book: 1. Ymer-80 (Bengt Forkman, Boel Forkman, Lars Ahlgren (diseased) 2. Swedarp 1988-1989 (Per Roos, Birgitta Roos) 3. Arctic Ocean 1991 4. Tundra Expedition 5. Arctic Ocean 1996 (Dan Josefsson, Mats Ericsson
AnvÀndning av högupplösta data inom miljöövervakningen : erfarenheter med anvÀndning av en multielektrodsond av typ EXO2 för övervakning av UllfjÀrdarna
Inom miljöövervakningen anvÀnds sonder för registrering av temperatur och syre-halt sedan ett par Är tillbaka. I detta projekt testades om en multielektrodsond av typ EXO2, som utöver syrgas och temperatur Àven registrerar ett stort antal andra analysparametrar, skulle kunna anvÀndas pÄ samma sÀtt. Multielektrodsonden har anvÀnts under sex mÄnader för provtagning i UllfjÀrdarna. Sonden Àr mycket bra lÀmpad för analys av förhÄllanden i sjöar dÀr man inte har tidigare kunskap om de förekommande spatiala variationerna av vattenkemi och olika pigment. Eftersom sonden registrerar vattenkemidata för ett stort antal viktiga parametrar kan den an-vÀndas för att kartlÀgga naturligt förekommande variationer, sÀrskilt i djupled. Re-sultat frÄn sonden Àr tillgÀngliga direkt vilket gör att provtagningen kan anpassas i fÀlt baserat pÄ de observerade signalerna frÄn sonden. Resultat frÄn denna under-sökning bekrÀftar bland annat tidigare resultat frÄn provtagningar i Stora UllfjÀrden dÀr man kunde observera förekomst av cyanobakterier nÀra temperaturskiktningen pÄ nÄgra meters djup. Sonden kunde registrera data som inte Àr tillgÀngliga via den vanliga miljöövervakningen och profilerna ger en stor förstÄelse för de akvatiska processerna. Vid tvÄ tillfÀllen fanns det indikationer att sondens turbiditetsmÀt-ningar ger en sannare bild av sjöns skiktningsförhÄllande Àn turbiditetsresultaten frÄn ordinarie provtagning.Hantering av elektroden i fÀlt var enkel. Datahanteringen var inte krÄngligare Àn den som uppstÄr vid hantering av andra sensordata. OmhÀndertagandet av elektro-den, inklusive kalibrering och annan kvalitetskontroll, krÀver dock utbildad perso-nal. Under projektets gÄng har laboratoriepersonal utfört ett antal provtagningar med sonden. Laboratoriet analyserade inte resultatet och gjorde inte heller nÄgon kvalitetskontroll av sonderna eller erhÄllna resultat. Detta förklarar varför en del avvikelser uppstod med avseende pÄ syrgashalt vid första provtagningen och under nÀstan hela projektet för klorofyll.För att sonden ska kunna anvÀndas med framgÄng i miljöövervakning krÀvs det en större arbetsinsats runt arbetet med kvalitetskontroll och uppföljning. SÄ lÀnge det inte finns ett större antal uppdrag dÀr sonden kan anvÀndas i flera provtagningspro-gram, sÄ kan inte laboratoriet lÀgga den nödvÀndiga tiden som krÀvs för att auto-nomt kunna anvÀnda sonden
Comparative Studies of the Clarification Potentials of Ferric Chloride and Moringa Oleifera Coagulants
The significant treatment costs of drinking water make treated water costly, raising the price of clean and helping make clean water inaccessible to the poor people in rural communities. This compels them to turn to readily available sources which are mainly contaminated. This subjects them to waterborne diseases.In this context, this study was carried out to validate the efficiency and, if feasible, the substitution of Ferric Chloride utilised in the treatment of water using Moringa Oleiferaseeds, a cheap and widely accessible indigenous coagulant. The quality of water was tested on collection compared to those treated with Ferric Chloride and Moringa Seeds. Doses of 5 g, 10 g, 15 g, 20 g, 25 g and 30 g of both coagulants were used to treat 500 ml of water. Control water without Ferric Chloride and Moringa treatments was included. The pH, turbidity, conductivity and COD were measured. From the ANOVA statistical analysis, several factors such as pH were analysed, and there was a wide variation between the two treatments of Moringa and Ferric Chloride.
Human attitudes towards Sweden's large carnivores : attitudes among students at the Swedish University of Agricultural Sciences
With a growing population of Swedenâs large carnivores, brown bear (Ursus arctos), wolf (Canis lupus), lynx (Lynx lynx) and wolverine (Gulo gulo), conflicts may become more frequent, both between human and carnivore, and also human against human. Because of this, it becomes increasingly important to monitor peopleâs attitudes towards large carnivores and get a view over how different factors affect how people value wildlife and management of wildlife. The aim of this study is to compare how different factors affect peopleâs attitudes towards the large carnivores of Sweden. This was done by an investigating survey among the students of the Swedish University of Agricultural Sciences in Uppsala. It was found that students at SLU are generally positive to the conservation of Swedenâs large carnivores. Respondents showed low avoidance of carnivore territory, which can indicate low fear of these species. The higher proportion of respondents would be willing to pay for the conservation of these carnivores. This positive attitude, in combination with SLUâs environmental orientation, can be a positive indication for future conservation management of Swedenâs large carnivores
Fokus pÄ MÀlaren 2021 : sammanfattande resultat frÄn miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och MÀlarens vattenvÄrdsförbund
MĂ€larens vattenvĂ„rdsförbund och Sveriges lantbruksuniversitet fortsĂ€tter att samarbeta med fokus pĂ„ MĂ€laren. Under 2021 pĂ„verkade pandemin möjligheten att ses under Ă„rsstĂ€mman pĂ„ vĂ„ren men MĂ€larseminariet pĂ„ hösten kunde hĂ„llas som hybridmöte med ungefĂ€r 40 deltagare pĂ„ plats pĂ„ SLU i Uppsala och lika mĂ„nga deltog via videolĂ€nk. Digitala MĂ€larinarier hölls vid fyra tillfĂ€llen och var Ă€ven de vĂ€lbesökta. Faruk Djodjic Ă€r ny kontaktperson tillsammans med Stina Drakare frĂ„n SLU. Vid vinterprovtagningen hade alla stationer is vilket Ă€r första gĂ„ngen sedan detta samarbete startade 2017. Nederbördsrika mĂ„nader blev maj och augusti och sommarmĂ„naderna juli och augusti var varma. Statusbedömningen visar att stationer med mĂ„ttlig status dominerar och att det finns flera stationer med otillfredsstĂ€llande (7) och dĂ„lig status (5). Bara tvĂ„ stationer hade god status och ingen hade hög status. Antalet stationer med bra status vĂ€xlar mellan tvĂ„ och fyra stycken mellan Ă„ren vilket beror pĂ„ vilka stationer ingĂ„r just det Ă„ret. Dessa statusbedömningar kopplar frĂ€mst till övergödningsproblematik vilket provtagningsprogrammet Ă€r designat för att följa. Tre doktorander med Ă€mnen som berör MĂ€laren har försvarat sina avhandlingar under perioden. TvĂ„ av dem berör just övergödningsproblematik och behandlade Ă€mnen som bra verktyg för att minska transport av nĂ€ringsĂ€mnen som fosfor frĂ„n land till MĂ€laren och för att inaktivera fosfor pĂ„ sjöbottnar för att minska internbelastning frĂ„n bottensediment. Den tredje avhandlingen gav verktyg för att förbĂ€ttra dricksvattenrening nĂ€r man har problem med organiska miljöföroreningar. Andra vetenskapliga publikationer av intresse för MĂ€laren som presenteras kortfattat Ă€r t.ex. ett verktyg för att identifiera potentiella högrisksubstanser i akvatisk miljö kopplat till pĂ„verkan frĂ„n avloppsreningsverk, att förbruningen av vĂ„ra vatten verkar ha avstannat dĂ€r det finns en tydlig brytpunkt Ă„r 2010. Ytterligare en publikation visar med en första studie att antibiotikaresistensgener Ă€r vanliga och tĂ€cker in flera typer av antibiotika i vatten runt VĂ€sterĂ„s, Uppsala, Eskilstuna och Stockholm. Ă
rets kandidatarbeten gjordes i vÄtmarker med fokus pÄ sÄdana som anvÀnds som fosforfÀllor och i hÀsthagar för att ta reda pÄ om nÀringslÀckage frÄn dessa kan minskas genom att mocka i hagen. PÄ masternivÄ handlade det om att ta reda pÄ vid vilka förhÄllanden kvÀvefixerande cyanobakterier trivs och att mÀta algblomningar med sensorer för högre tids- och djupupplösning
Ekosystemteknik - En berÀttelse om hur ett utbildningsprogram blev till
Civilingenjörsutbildningen i Ekosystemteknik startade höstan 1998 med antagning av 30 studenter. Samtidigt startade Àven Industriell ekonomi. De tvÄ utbildningarna kom till för att möta ett utökat uppdrag frÄn statsmakternas till Lunds universitet avseende utfÀrdade civilingenjörsexamina. Efter ett förhÄllandevis snabbt och intensivt planeringsarbete beslutade LTH:s styrelse i februari 1998 om att styrelsen för Lunds universitet skulle inrÀtta programmet, vilket ocksÄ skedde samma mÄnad. Utbildningsplan och kursplaner för första Ärskurser beslutades i april samma Är, och den första kullen studenter hade upprop 24 augusti 1998.Programmet utformades pÄ de tre pelarna teknik, miljö och samhÀlle. UtifrÄn denna grund kunde studenterna specialisera sig inom exempelvis vattenresurslÀra, VA-teknik, processdesign eller miljösystemanalys. En stor del av kurserna i de tre första Ärskurserna var nykomponerade och visade mÄnga prov pÄ pedagogisk förnyelse och samverkan över ÀmnesgrÀnser. Ekosystemteknik fick mÄnga sökande redan första Äret och studenterna bildade en egen sektion 2001.Programmets grundlÀggande upplÀggning Àr densamma 2022 som 1998. MÄnga civilingenjörer i Ekosystem har anstÀllning i konsultbranchen, inom VA och energi, pÄ myndigheter samt inom idéburen sektor
Avskiljning av uran frÄn dricksvatten med reaktiva filter
Water is our most important provision and its quality is above all dependent on the
geological conditions in the area from where it is extracted. Due to geological
properties there are certain areas with an elevated risk of high uranium levels in the
ground water, which in turn constitutes a risk for human health. Consumption of water
that contains a high concentration of uranium implies a health risk due to the chemical
characteristics of uranium. Livsmedelsverket (The National Food Administration) and
Socialstyrelsen (The National Board of Health and Welfare) therefore recommend that
precautionary measures should be taken when the uranium concentration in ground
water exceeds 15 micrograms per litre. In particular, drinking water collected from
wells in areas with uranium-rich bedrock may have a harmfully high level of uranium.
One of the wells of the Ărla water purification plant, located near Eskilstuna, Sweden,
contains water that exceeds the guideline of 15 micrograms per litre.
One interesting technique for removing uranium from drinking water is adsorption to
reactive filter materials. Reactive filters represent a kind of low-cost technology that is intended to utilise a minimum of energy and chemicals. The filters may have specific
physical and chemical properties that make them suitable for removing unwanted
substances from the water. The aim of this thesis was to investigate the potential of
two different reactive filters for uranium removal, i.e. iron-oxide-coated olivine
(IOCO) and an anion exchange resin (Purolite).
The study included batch experiments with artificial water, from the Ărla water
purification plant, and water from a stream near the Stripa mine, both sites having
uranium levels higher than 15 micrograms per litre. The results that were obtained by
using iron oxide coated olivine filters were further analysed using the chemical
equilibrium model Visual Minteq 2.52. The model used was then optimised for
uranium removal. The study also included a column experiment with the two filter
materials, using water from the Ărla water purification plant. The goal was to provide
a more realistic picture of how efficient the filters really were concerning uranium
removal.
Results from the batch and column experiments showed that the iron oxide coated
olivine filter efficiently removed uranium. The two filter columns showed different
results, but both of them were able to reduce the uranium concentration to less than 11
micrograms per litre, i.e. significantly lower than the guideline mentioned above. The
ion exchange did not work as planned as the filtering efficiency gradually declined
during the latter part of the experiment. Presumably this was due more to technical
problems than to chemical ones. It seems likely that channels may have formed in the
filter material, causing a lower uranium removal efficiency.
In conclusion, it can be established that iron oxide coated olivine is a potentially
interesting filter material for the removal of uranium from drinking water, but further
research and development is needed.Vatten Àr vÄrt viktigaste livsmedel och dess kvalitet Àr framförallt beroende av de
geologiska förutsÀttningarna dÀr det utvinns. PÄ grund av geologiska omstÀndigheter
finns det i vissa omrÄden en förhöjd risk för höga koncentrationer av uran i
grundvattnet, vilket i sin tur utgör en risk för mÀnniskors hÀlsa. Att dricka uranhaltigt
vatten kan vara en hÀlsorisk pÄ grund av uranets kemiska egenskaper.
Livsmedelsverket och Socialstyrelsen rekommenderar dÀrför att ÄtgÀrder vidtas nÀr
dricksvattnet innehÄller en högre koncentration av uran Àn 15 mikrogram per liter.
KartlÀggningar gjorda av SSI och SGU visar att det Àr framförallt bergborrande
brunnar i omrÄden med en uranrik berggrund som kan innebÀra skadliga
koncentrationer uran i dricksvatten. I samhĂ€llet Ărla, utanför Eskilstuna, ligger Ărla
vattenverk dÀr man i en av vattenverkets brunnar har koncentrationer av löst uran som
överstiger riktvÀrdet.
En intressant teknik att utveckla för uranavskiljning i brunnar Àr adsorption till
reaktiva filtermaterial. Ett syfte med reaktiva filter Àr att kunna avskilja Àmnen genom
att anvÀnda ett minimum av energi och kemikalier. Reaktiva filter mÄste ha specifika
fysikalisk-kemiska egenskaper för att kunna avskilja oönskade Àmnen i vatten.
Examensarbetets övergripande syfte var att undersöka tvÄ reaktiva filters potential för
uranavskiljning; en jÀrnoxidtÀckt olivinsand samt en anjonbytarmassa.
Examensarbetet innefattade skakförsök med konstgjorda vatten, vatten frĂ„n Ărla
vattenverk i Eskilstuna och vatten frÄn en bÀck nÀra Stripa Gruva, samtliga med lösta
urankoncentrationer högre Ă€n 15 ÎŒg/l. Resultaten frĂ„n skakförsöken med
jÀrnoxidtÀckt olivinsand som filtermaterial tolkades med hjÀlp av det kemiska
jÀmviktsprogrammet Visual MINTEQ 2.52. Modellen optimerades darefter för
uranavskiljning. Studien innefattade Àven kolonnförsök med de tvÄ reaktiva
filtermaterialen för vattnet i Ărla, detta för att fĂ„ en mer verklig bild av hur effektiva
filtren Àr gÀllande uranavskiljning.
Resultat frÄn skak- och kolonnförsöken visade att den jÀrnoxidtÀckta olivinsanden
avskiljde uran effektivt. Kolonnerna innehÄllande jÀrnoxidtÀckt olivinsand skiljde sig
Ă„t men bĂ„da förmĂ„dde reducera urankoncentrationerna till mindre Ă€n 11 ÎŒg/l, vilket Ă€r
klart lĂ€gre Ă€n grĂ€nsvĂ€rdet pĂ„ 15 ÎŒg/l. Jonbytarmassan fungerade inte som önskat dĂ„
avskiljningseffektiviteten gradvis försÀmrades under den senare delen av försöket.
Förmodligen var problemet mer tekniskt Àn kemiskt dÄ det med stor sannolikhet hade
bildats kanalgÄngar som förorsakade en sÀmre avskiljning.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att de resultat som erhÄllits i min studie visar
att jÀrnoxidtÀckt olivinsand Àr potentiellt intressant som filtermaterial för avskiljning
av uran i dricksvatten men att ytterligare forskning och utveckling krÀvs
- âŠ