Inhemskt i trädgården

Många insekter är utvecklade tillsammans med den lokala floran och bidrar med viktiga ekosystemtjänster såsom pollinering. Fjärilarnas larver är utvecklade till att äta från vissa inhemska växter även om de fullvuxna fjärilarna kan ta nektar från ett större antal arter, däribland exotiska växter. Flera arter inom växt- och djurriket är idag hotade till utrotning. Genom att ta in det inhemska materialet i trädgården kan fler insekter och andra organismer gynnas och därmed bidra med deras ekosystemtjänster som vi alla är beroende av. 'Inhemskt i trädgården' undersöker möjligheterna att använda den inhemska floran i trädgårdsmiljö för att gynna lokala arter i växt- och djurriket. Arbetet går igenom begrepp som är kopplade till inhemsk flora, de positiva effekterna med svenska vilda växter, men även den problematik som kan uppstå och brist på information och tillgång till inhemskt material i handeln. Exempelvis om fröer från olika delar i landet sås på nya platser kan det leda till försämrade genetiska variationer. Sista delen av arbetet är utformad till ett trädgårdsförslag baserat på inhemska växter utifrån deras behov och egenskaper som ska ge ett maximalt attraktionsvärde för såväl människan som insekter under en lång säsong. Genom att använda inhemska växter minskas utbudet, framförallt bland lignoser och vintergrönt material.Many insects are developed together with the local flora, and are contributing with vital ecosystemic services such as pollination. The butterfly caterpillars are developed to eat from certain domestic plants even though the adult butterflies can extract nectar from a higher number of species, amongst them exotic plants. Several species within the plant and animal kingdom are currently threatened to extinction. By incorporating the domestic material in the garden, more insects and other organisms thrive, and thereby contribute with their ecosystem services on which we all depend on. 'Domestic plants in garden contexts' aims to research the possibilities of usage of domestic flora in the garden environment, in order to support local species in the plant and animal kingdom. This thesis explains terms that are connected to domestic flora, the positive effects of Swedish wild plants, and moreover the problems that can arise, and lack of information and access to new domestic material in trading. For example, if seeds from different parts of the county are sowed in new places it can lead to less suitable genetic variations. The last section of this thesis offers a garden design based on domestic plants and their particular characteristics that will give different attraction values/maximum attraction value for people as well as insects during the long season. By using native plants, the supply decreases and especially among lignoses and evergreen elements, where the perennial list is longer

Successful park maintenance : inspiring guideline from small municipalities with big ambitions

Parkförvaltningar i Sverige kämpar ofta i motvind på grund av allt lägre resurser, minskat inflytande i den kommunala verksamheten, ökad privatisering av parkmark och ansvar, samt brist på kunnig personal. Trots detta har flera kommuner kunnat utveckla sina parker på ett enastående sätt. Enköping, Laholm, Sävsjö och Sölvesborg har satsat på sina grönytor och blivit föregångare för framgångsrik kommunal parkförvaltning. Deras vilja att utvecklas, ställa om till ökad användning av perenner, ta in designers utifrån för samarbeten och att skapa sig ett namn i trädgårdssammanhang är något av det som kan definiera dem som framgångsrika. Syftet med detta arbete är att utforma en vägledning, baserad på framgångsfaktorer från parkförvaltningarna i Enköping, Sävsjö, Laholm och Sölvesborg, som beskriver hur mindre kommuner med parkförvaltning i egen regi kan arbeta för att utveckla sina grönytor. Vi hoppas med det här arbetet kunna inspirera svenska kommunala parkförvaltningar till nya förhållningssätt kring arbetsmetoder och satsningar. Genom kvalitativa intervjuer med parkförvaltningarna i Enköping, Sävsjö, Laholm och Sölvesborg, kombinerat med litteraturstudier, har de områden kommunerna själva framhåller som viktigast för ett framgångsrikt resultat tagits fram. Dessa är “Gröna utvecklingsfaser”; Små ytor stora värden, Gestaltning, Anläggning, Skötsel och “Fem hörnstenar”; Engagemang, Roller & Mål, Kommunikation, Kompetens och Marknadsföring. De faktorer som benämns som “Gröna utvecklingsfaser” har lyfts fram och fördjupats med hjälp av en litteraturstudie. De faktorer som finns under “Fem hörnstenar” baseras endast på intervjumaterialet. Faktorernas viktigaste budskap har sammanfattats i en vägledning. För att exemplifiera de delar av vägledningen som kretsar kring de “Gröna utvecklingsfaserna” har Vänersborg använts som underlag. Avslutningsvis betonas vikten av att framhålla parkförvaltningens roll och möjligheter för en stads grönyteutveckling. Betydelsen av att utvecklingen sker i balans mellan befintlig erfarenhet och nya idéer lyfts fram. Potentialen i de små ytorna understryks som en av nycklarna till god grönyteutveckling. Arbetet med att förstärka upplevelsen av dessa betonas som en av de tydligaste strategierna i kommunernas synliga satsningar på grönytor. En diskussion förs även kring vikten av att angripa framgångsfaktorerna bakom kommunal parkförvaltning med ett helhetsgrepp. Uppsatsen visar att många faktorer på flera nivåer måste samverka för ett lyckat resultat. En checklista eller strategi, applicerbar på alla mindre kommuner, beskrivs vara svår att sätta samman. Därför resoneras det kring hur arbetet resulterat i en vägledning med inspiration och stöd till en parkverksamhets utvecklingsarbete, snarare än en mall för framgångsrik parkförvaltning. SMÅ YTOR STORA VÄRDEN. De intervjuade beskriver hur satsningar på de små ytorna i staden blir en effektiv strategi i utvecklingen av dess övergripande grönstruktur. GESTALTNING. För att skapa goda utemiljöer måste de gestaltas på ett inbjudande, användbart och skötseleffektivt sätt och parkförvaltningarna ger förslag på aspekter att ta i beaktande. ANLÄGGNING. Många förutsättningar för parkens framtid avgörs i anläggningsarbetet och de intervjuade beskriver flera aspekter att tänka på för ett lyckat resultat. SKÖTSEL. För att upprätthålla en god standard och positiv utveckling av grönytorna krävs en genomtänkt skötsel. Parkförvaltningarna ger flera exempel på innovativa lösningar för detta. ENGAGEMANG. För en positiv utveckling av en parkförvaltnings arbete menar samtliga intervjuade att ett engagemang hos parkförvaltningens personal och stadens politiker är nödvändigt. ROLLER & MÅL. De intervjuade förklarar att en tydlig rollfördelning och välformulerad målsättning driver arbetet i rätt riktning, kontrollerar utvecklingen och förbättrar parkförvaltningens effektivitet. KOMMUNIKATION. Som ett sätt att undvika misstag, lära av erfarenheter och informera om arbetssätt och strategier lägger de intervjuade stor vikt vid god kommunikation inom parkförvaltningen och utåt. KOMPETENS. Att värna om parkförvaltningens befintliga kompetens men också aktivt arbeta för att förbättra den lyfts fram som nödvändiga aspekter för långsiktigt goda resultat. MARKNADSFÖRING. De intervjuade använder alla marknadsföring för att sprida parkförvaltningens arbete utåt, göra sig ett namn i trädgårdssammanhang, locka turister och hitta gynnsamma samarbeten.Many park administrations in Sweden struggle with lower resources, reduced GRÖNA UTVECKLINGSFASER FEM HÖRNSTENAR influence in municipal operations, increased privatization of park land and responsibilities, as well as difficulties to find qualified staff. Despite this, several municipalities have been able to develop their parkland in a unique way. Enköping, Laholm, Sävsjö and Sölvesborg have invested in their green space and become pioneers for successful municipal park management. The willingness to develop, increase the use of perennials, bring in garden designers for collaborations and becoming famous in the garden field of Sweden are aspects which can define them as being successful. The purpose of this master thesis is to find out what makes these park administrations successful. The work intends to research their priorities and what methods they have used in order to develop their green spaces. With this thesis we hope to inspire Swedish municipal park administrations to new attitudes about working methods and initiatives. Through qualitative interviews with park administrations in Enköping, Sävsjö, Laholm and Sölvesborg, combined with literature studies, the aspects that the municipalities themselves emphasize as being most important for a successful outcome have been discovered. These are “Gröna utvecklingsfaser”; Små ytor stora värden, Gestaltning, Anläggning, Skötsel and “Fem hörnstenar”; Engagemang, Roller & Mål, Kommunikation, Kompetens och Marknadsföring. The factors referred to as “Gröna utvecklingsfaser” are highlighted and deepened by literature. The factors under “Fem hörnstenar” are based on interview material only. The most important factors of success are summarized in a guideline. In order to exemplify the parts of the guideline concerning “Gröna utvecklingsfaser” Vänersborg is used as a case. Finally, the park administration’s role and possibilities of developing the green areas in the city is being emphasized. The importance of development taking place in the balance of existing experience and new ideas is also underlined. The potential of the small areas of the city is pointed out as one of the keys to green development. The effort to enhance the experience of these areas is highlighted as one of the clearest strategies in the municipal’s visible investments in green space. The importance of addressing the factors of success behind the municipal park management with a holistic approach is discussed. The thesis shows that many factors at multiple levels work together for a successful result. A checklist or strategy, applicable to all small municipalities is being proved difficult to assemble. Therefore, it is discussed how the work resulted in a guideline of inspiration and support for a park development activity, rather than a template for successful park management. SMÅ YTOR STORA VÄRDEN. The park administrations describe how the effort of improving the small areas of the city becomes an effective strategy in the development of its overall green structure. GESTALTNING. When creating good outdoor environments they must be designed in an inviting, useful and management effective way and the participants suggest aspects to take into consideration. ANLÄGGNING. Many of the conditions for the future of the park are decided in the construction work and the park administrations describe aspects to consider for a successful result. SKÖTSEL. To keep a good standard and a positive development of the green areas, a well thought out maintenance is required. The park administrations provide several examples of innovative solutions for this. ENGAGEMANG. All participants describe that in order to get a positive development of the park administration, a commitment from its staff and the city’s politicians is necessary. ROLLER & MÅL. The park administrations explain that a clear role and goal distribution is necessary to lead the work in the right direction, control the development and improve the park management efficiency. KOMMUNIKATION. As a way to avoid mistakes, learn from experience and inform about working methods as well as strategies, the park administrations put great emphasis on a good communication within the park management and outwards to the citizens. KOMPETENS. Protecting the existing skills of the park administration, but also actively working on improving them, are being highlighted as essential aspects of long-term results. MARKNADSFÖRING. The park administrations all use marketing to spread knowledge of the park administration’s work, to become known in the garden sector, attract tourists and find beneficial partnerships

Barriärer för elbilsintroduktionen i Sverige - Attityder, ekonomi och teknik

The aim of this study has been to investigate the technical, economical and psychological barriers for the market introduction of battery electric vehicles (BEV) in Sweden. The current situation as well as future possibilities for battery electric vehicles in Sweden has also been central to this study. The study is of a qualitative nature, and is largely based on interviews with experts from the branch as well as on a literature review. The introduction of electric vehicles could be an important means to reduce the carbon dioxide emissions from the transport sector in countries with low carbon dioxide emissions from the electricity production. There are several different barriers for the introduction of electric vehicles, the most important are the high purchase price, uncertainty about second-hand value, the short range, knowledge about electric vehicles among potential customers, and the lack of both quick charging and normal charging infrastructure. Sweden is not among the leading countries when it comes to the introduction of electric vehicles. In neighboring country Norway, high subsidies from the government together with practical benefits for electric vehicle owners have made the sales skyrocket compared to the rest of the world. In Sweden, there have been several initiatives to increase the sales of electric vehicles. The time-tables for the initiatives have been too short however, which has led to uncertainty among potential customers and to suppressed investments from the local business life. It is unlikely that Sweden will go the same route as Norway, since the subsidies are expensive for the government. However, with the quick technological development of electric vehicles, an electric vehicle can already be an attractive alternative for certain customer groups. Therefore it is important to provide the infrastructure to make such purchases possible.Hur går elbilsintroduktionen i Sverige? Det talas allt mer om elbilar i media och bland politiker. Elon Musk, Tesla:s VD är numera en världskänd visionär, men än ser man inte speciellt många elbilar på vägarna. Så hur går elbilsintroduktionen egentligen i Sverige? I denna uppsats ges en bakgrund till möjligheter och barriärer för introduktionen av elbilar i Sverige, samt var vi är idag. Den svenska regeringen har i klimat- och energiproposition 2008/09:162 uttalat att år 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. En väg att nå dit kan vara genom introduktionen av elbilar. Elektriciteten i Sverige produceras främst genom vatten- eller kärnkraft, oavsett åsikt om kärnkraften så har den relativt annan elproduktion små utsläpp av växthusgaser. Därtill har elbilar en mycket hög verkningsgrad från källa till hjul vilket ger en lägre energiförbrukning än för en bil med förbränningsmotor. Tillsammans gör dessa faktorer elbilen till en attraktiv teknisk lösning på koldioxidutsläppen i transportsektorn för det svenska fallet. Vilka hinder finns det för elbilar? Det finns flera olika barriärer för elbilar, de viktigaste är inköpspris, andrahandsvärde, räckvidd, kunskap och infrastruktur för laddning, både snabbladdning och publik normalladdning. Bilproducenter och andra intressenter jobbar nu för att minska dessa barriärer och göra elbilen attraktivare för konsumenterna. I vårt grannland Norge är elbilsförsäljningen betydligt högre än i Sverige, det beror främst på ett stort antal styrmedel från den norska staten vilka har stimulerat marknaden. Styrmedlen som funnits under en längre tid hade dock ingen större påverkan på elbilsförsäljningen innan 2010. Man anser att detta berodde på att elbilarna innan dess var för tekniskt oattraktiva för konsumenterna, räckvidd, bekvämlighet, säkerhet och hastighet skiljde sig för mycket gentemot vanliga bilar. Styrmedlen som minskat kostnaden för elbilar samt gett vissa användarfördelar har dock nu gjort elbilen attraktiv för många norska konsumenter. Tekniskt sett är elbilen fortfarande underlägsen en vanlig bil när det kommer till räckvidd. Om man bortser från de dyra Tesla bilarna har de flesta elbilar en räckvidd upp till 250 km. När batteriet är slut är det heller inte möjligt att ”tanka” lika fort som med en vanlig bil utan man måste vänta då batterierna laddas. Detta gör att en elbil inte är ett praktiskt möjligt alternativ för många konsumenter i nuläget. Trots detta finns det ett stort antal bilanvändare som skulle klara sig alldeles utmärkt med de tekniska förutsättningar som en elbil erbjuder, som om inte annat bevisas av den höga försäljningen i Norge. En del av räckvidds-problematiken kan byggas bort med hjälp av publika laddningsstationer. Med en snabbladdare kan en elbil laddas till 80 procent på 20-30 min. Ett utbyggt nät av snabbladdare skulle troligen öka elbilens attraktivitet hos konsumenter om inte annat än av anledningen att man känner att elbilen då kan erbjuda samma frihet som en vanlig bil när det kommer till att köra långt. I Norge har man jobbat med att minska kostnaderna för elbilar. I dagsläget har en elbil ett betydligt högre inköpspris än motsvarande modell med förbränningsmotor. Till detta kommer en hög osäkerhet om andrahandsvärdet. Tillsammans ger dessa faktorer en negativ förutsättning för elbilar vid ett inköpsbeslut. Osäkerheten för andrahandsvärdet beror främst på två orsaker, dels en mycket liten andrahandsmarknad vilket ger mycket lite historisk information om elbilars andrahandsvärde samt en osäkerhet angående teknikens hållbarhet. Båda dessa faktorer anses minska med tiden och med mer erfarenhet av elbilar. Inköpspriset är till stor del beroende av batterikostnaderna. Utvecklingen av batterier har gått mycket snabbt under senare år vilket gett en prisminskning av elbilar samt längre räckvidder. Denna utveckling bedöms fortsätta och en del experter tror att elbilar kan vara ekonomiskt konkurrenskraftiga gentemot vanliga bilar så tidigt som år 2020. Styrmedel i Sverige Det har funnits och finns styrmedel även i Sverige som ska minska kostnaderna för elbilar. Dock påverkar de inte kostnaderna i samma höga grad som de styrmedel som finns i Norge. Det finns dock en kraftig kritik mot styrmedlen i Sverige, kritiken kommer av att konsumenter och potentiella konsumenter upplever en osäkerhet kring styrmedlen. För supermiljöbilspremien som är en nedsättning på 40 000 kr på inköpspriset har pengarna upprepade gånger tagit slut, vilket gett en osäkerhet om alla som sökt premien ska få den och även gjort att andra kan ha avstått från att köpa en bil som uppfyller kraven för premien och istället valt en billigare bil. För tjänstebilar finns även ett styrmedel i form av nedsatt förmånsvärde, denna nedsättning är dock inte beslutad för tillräckligt lång tid framåt att det motsvarar en leasingperiod, vilket ger en osäkerhet om kostnaderna under slutet på nyttjandeperioden. Dessa osäkerheter är onödiga och det hade gagnat alla intressenter om förutsättningarna var fastlagda. Något där det kan krävas stöd från myndigheter är i utbyggnaden av laddningsinfrastruktur. I dagsläget byggs det flera snabbladdningskorridorer med främst EU-pengar i Sverige. Denna infrastruktur är tillsammans med en publik normalladdningsinfrastruktur viktig för att möjliggöra för fler konsumenter att ersätta sina bilar med elbilar. Att vänta på att marknaden själv tar hand om utbyggnaden när det blir ekonomiskt lönsamt är att försätta sig i ett moment 22, där näringsidkarna väntar på lönsamhet för att tillhandahålla laddning och potentiella elbilskonsumenter väntar på publik laddning för att köpa elbil. Elbilsutvecklingen framöver Elbilarna bedöms minska i inköpspris, få ett stabilare andrahandsvärde och bli tekniskt bättre under de kommande åren. Kan en god laddningsinfrastruktur byggas upp bör elbilen kunna bli ett alternativ för många konsumenter framöver, om de inte redan är det. Elbilen erbjuder en lägre bränslekostnad än en fossildriven bil, går att ladda hemma, går tystare och bör attrahera miljömedvetna människor. Tidigare bedömdes osäkerheterna kring andrahandsvärde och teknik som för stora för att elbilar skulle erbjudas som leasingbilar. I dagsläget finns flera elbilar tillgängliga för leasing och detta bedöms leda till en ökad försäljning av elbilar till företag då en ny form av marknad har öppnats. Kvar återstår dock en kunskapslucka om elbilar. Många människor har inte uppdaterats på hur snabbt den tekniska utvecklingen inom segmentet skett och vilka möjligheter en elbil idag erbjuder. Information kan vara en av de viktigaste faktorerna för en god elbilsintroduktion. Examensarbete för magisterexamen i miljövetenskap 15 hp, Lunds universitet Handledare: Jamil Khan, Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola Per Svenningsson, Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskol

Webbapplikation för kartläggning av skadliga ämnen och labbanalys

Examensarbetet handlar om utvecklingen av en webbapplikation, vars syfte är att underlätta och effektivera arbetet vid kartläggning av skadliga ämnen. Webbapplikationen gör det möjligt för kartläggare att skapa och färdigställa kartläggningsprojekt. Ett projekt innehåller information så som bottenplan, prover, analyssvar och mängdförteckning. Projektdata läggs till i olika skeden av kartläggningsprocessen. Slutligen kan kartläggaren generera en rapport över kartläggningen som skickas till kunden. En mobilapplikation har även utvecklats i samband med webbapplikationen. Mobilapplikationen tillåter kartläggare att mata in information om tagna prover ute på fältet. Webbapplikationens frontend och backend är uppdelad i två olika ramverk. Backend hanteras av SilverStripe som är ett CMS system med ett PHP ramverk. Frontend hanteras av AngularJS som är ett JavaScript ramverk. Implementering av ett REST gränssnitt har utvecklats för att möjliggöra kommunikation mellan mobilapplikationen, frontend och backend. REST-gränssnittet erbjuder CRUD funktionalitet och har utvecklats med hjälp av två SilverStripe moduler. I arbetet beskrivs alla utvecklingsfaser av webbapplikationen, design, teknikval och implementering. Därtill beskrivs webbapplikationens funktion i praktiken och utmaningar som uppstod i samband med utvecklingen och respektive lösningar.This thesis covers the development of a web application which purpose is to facilitate and streamline the work with mapping of harmful substances. The web application offers the possibility for mappers to create and complete mapping projects. A project contains information such as floor image, samples, analyses and a variety list. Project data is inserted at different stages of the mapping process. The mapper can generate reports for finished projects, which then can be sent to the customers. A mobile application was also developed alongside the web application. The mobile application enables the mappers to insert data regarding samples out on the field. The web application’s frontend and backend are separated in two different frameworks. Backend is handled by SilverStripe which is a CMS system with a PHP framework. Frontend is handled by AngularJS which is a JavaScript framework. REST API enables communication between the mobile application, frontend and backend. The REST interface offers CRUD functionality and is developed with the help of two SilverStripe modules. All development phases of the web application, design, choice of technologies and implementation are described. The web application’s use in practice and challenges that arose during the development as well as the solutions, are also described

Akutvårdarens etiska profil : en undersökning om hur akutvårdare fattar beslut

Avsikten med denna studie var att kartlägga den etiska profilen hos akutvårdare i syfte att djupare förstå vilka värdeuppsättningar som styr en akutvårdares beslutsfattande. Studien var en del av en internationell undersökning som fokuserar på analys av akutvårdarens moraliska kompetens och hur den påverkar etiskt beslutsfattande. Delstudier av undersökningen har redan gjorts i Australien, England, Spanien och Sverige. I Finland gjordes studien på tre räddningsverk i södra Finland. Som enkätens bas använde skribenterna analysinstrumentet The Managerial Values Profile, som utvecklats i avsikt att analysera etiskt beslutsfattande. Enkäten bestod av 12 par av påståenden, dvs. totalt 24 påståenden. Skribenterna valde att modifiera enkäten med att tillsätta en sex stegs Likert-skala, enligt vilken informanterna valde påståenden. Syftet med MVP var att undersöka hur olika värdeuppsättningar påverkar individens handlingssätt. I MVP används tre värdeuppsättningar, Utilitarism (A), Individuella Rättigheter (B) och Social Rättvisa (C). I studien användes MVP med avsikt att få svar på frågeställningarna. Centrala frågeställningar för studien var: Huvudfråga: Vilken är akutvårdarens etiska profil? Underfråga: Vilka värdeuppsättningar styr akutvårdarens beslutsfattande samt hur påverkar akutvårdarens arbetserfarenhet och val av värdeuppsättning den etiska profilen? Resultaten påvisade att Individuella Rättigheter (B) och Social Rättvisa (C) var de vär- deuppsättningar som mest påverkade informanternas beslutsfattandet. 90% (54/60) av informanterna höll individuella rättigheter, social rättvisa eller en kombination av dessa som viktigaste värdeuppsättningen som bakgrund för beslutsfattandet. Enligt resultaten utvidgade mängden arbetserfarenhet individens förmåga att kombinera värdeuppsättningar. Resultaten påvisade dessutom att om individen innehade någon annan akademisk utbildning, var det mer sannolikt att individen kombinerade värdeuppsättningar. Enligt skribenterna kunde ämnet vidare undersökas för att djupare förstå motiven bakom besluten och val av värdeuppsättningarna. Således kunde man få ett holistiskt perspektiv på svaren och se om besluten påverkats av inre eller yttre etik.The purpose of this study was to survey the ethical profile of a paramedic and to understand how a paramedic makes decisions. This study was a part of an international research project which aims to analyse the moral competence of a paramedic and how it affects ethical decision making. The study has already been piloted in Australia, England, Spain and Sweden. In Finland the study was done with 3 Emergency Medical Services in Southern Finland. A ready-made tool (The Managerial Values Profile, MVP) was used as a base for the questionnaire. The questionnaire consists of 12 pairs of statements, 24 statements all together. The writers chose to modify the questionnaire by adding a six-step Likert-scale. The purpose of the MVP was to analyse which value sets influence an individuals’ decision-making. The MVP used three value sets for the analysis, Utilitarianism (A), Individ- ual Rights (B) and Social Justice (C). The MVP was used to answer the central question of the study: Primary question: What is the ethical profile of a paramedic? Secondary question: Which value sets guide the decision-making of a paramedic and how does work experience influence decision-making? The results showed that Individual Rights (B) and Social Justice (C) were the value sets most used by paramedics to help guide decision-making. 90% (54/60) of the informants viewed Individual Rights, Social Justice or their combination as the most important value set guiding their decision-making. The results also showed that work experience and extra academic education increased the probability of an individual to be capable of using multiple value sets to guide their decision-making. To understand the motives behind the decision-making of a paramedic, the writers recommended further research on the subject. This would lead to a more holistic perspective to the answers and if the answers of a paramedic are influenced by internal or external ethics.Tutkimuksen tarkoitus oli kartoittaa ensihoitajan eettistä profiilia, päämääränä ymmärtää mitkä arvojoukot ohjaavat ensihoitajan päätöksentekoa. Tutkimus oli osa kansainvälistä tutkimusta, joka keskittyy ensihoitajan moraaliseen pätevyyteen ja kuinka se vaikuttaa eettiseen päätöksentekoon. Tutkimus oli jo tehty Australiassa, Englannissa, Espanjassa ja Ruotsissa. Suomessa tutkimus tehtiin kolmessa pelastuslaitoksessa Etelä-Suomessa. Tutkimuksessa käytetyn kyselyn pohjana käytettiin alunperin eettisen päätöksenteon analysointiin kehitettyä työkalua, The Managerial Values Profile (MVP). Kysely koostui 12:sta väittämäparista, eli yhteensä 24 väittämää. Tekijät muokkasivat kyselyä siten, että siihen lisättiin 6-portainen Likert-asteikko jonka mukaan tutkittavat vastasivat väittämiin. MVP:n tarkoitus tässä tutkimuksessa on analysoida miten eri arvojoukot vai- kuttavat yksilön toimintaan. MVP tekee sen suhteessa kolmeen arvojoukkoon, Utilitarismi (A), Yksilön Oikeudet (B) ja Sosiaalinen Oikeudenmukaisuus (C). Tutkimuksessa MVP:llä etsitään vastauksia keskeisiin kysymyksiin : Pääkysymys: Mikä on ensihoitajan eettinen profiili? Alakysymys: Mitkä arvojoukot ohjaavat ensihoitajan päätöksentekoa ja miten työkokemus ja arvojoukkojen valinta vaikuttavat eettiseen profiiliin? Tulokset kertovat, että Yksilön Oikeudet (B) ja Sosiaalinen Oikeudenmukaisuus (C) olivat arvojoukoista niitä, jotka vaikuttivat eniten vastaajien päätöksentekoon. 90%(54/60) vastaajista pitivät yksilön oikeuksia, sosiaalista oikeudenmukaisuutta, tai näiden kombinaatiota tärkeimpänä arvojoukkona päätöksentekonsa taustalla. Tulokset kertoivat myös, että työkokemus sekä akateeminen lisäkoulutus lisäsi yksilön kykyä yhdistellä arvojoukkoja päätöksenteossaan. Tekijöiden mukaan aihetta voisi tutkia jatkossa jotta syvemmin voisi ymmärtää motiivit päätösten ja arvojoukkojen valinnan takana. Täten voisi saada holistisen näkökulman vastauksille ja nähdä jos päätöksiin on vaikuttanut sisäinen vai ulkoinen etiikka

Proaktiv bed\uf6mning av kognitiva och mentala arbetsbelastningskrav och resurser i manuell montering - PreKo-modellen

Projektet ”Modell f\uf6r prediktiv bed\uf6mning av kognitiv belastning” (”PreKo”, dnr. 170018)\ua0genomf\uf6rdes 2018-2021 och syftade till att sammanst\ue4lla vetenskaplig och empirisk kunskap\ua0om kognitiv och mental belastning i sammanhanget taktad industriell montering av komplexa\ua0produkter. M\ue5let var att skapa underlag f\uf6r r\ue5dgivning kring utformning av s\ue5v\ue4l\ua0monteringsuppgifter och instruktioner som av monterbara komponenter.F\uf6religgande rapport ger \uf6versiktliga resultat av projektet ”Modell f\uf6r prediktiv bed\uf6mning av kognitiv\ua0belastning - PreKo”. Detaljerade resultat \ue5terges i separata vetenskapliga publikationer. Det praktiska\ua0slutresultatet av projektet \ue4r en fram\ue5tsyftande, holistisk och systemorienterad ”bed\uf6mningschecklista” som\ua0vi kallar PreKo-modellen. Denna modell st\uf6ttar olika roller i tillverkande f\uf6retag i att kartl\ue4gga m\uf6jliga\ua0kognitiva/mentala\ua0sund och lagom utmanande belastning, som fr\ue4mjar mont\uf6rernas trivsel och motivation i arbetet samt h\uf6g\ua0monteringskvalitet. Modellen och det tillh\uf6rande verktyget ”PRECO I” \ue4r t\ue4nkt att hj\ue4lpa f\uf6retag att\ua0analysera f\uf6ruts\ue4ttningarna f\uf6r mont\uf6rers v\ue4lm\ue5ende och prestation samt identifiera krav och resurser fr\ue5n\ua0ett flertal systemniv\ue5er (konstruktionen, monteringsstationen, produktionsfl\uf6det, inl\ue4rning och\ua0instruktioner, arbetslaget och \uf6vriga krav/resurser). F\uf6r att f\ue5 insikt i alla dessa aspekter, som ibland \ue4r\ua0organisatoriskt och geografiskt separerade p\ue5 vissa f\uf6retag, f\uf6respr\ue5kar modellen att ett flertal bed\uf6mare\ua0som representerar olika roller (erfaren mont\uf6r, oerfaren mont\uf6r, konstrukt\uf6r, produktionsberedare och\ua0ergonom/arbetsmilj\uf6ansvarig) f\uf6r att genomf\uf6ra bed\uf6mningen. Eftersom checklistan bygger p\ue5\ua0litteraturstudier och en intervjustudie s\ue5 syftar modellen i nul\ue4get inte till att kvantifiera och m\ue4takognitiv/mental belastning; i st\ue4llet b\uf6r modellen anv\ue4ndas som ett praktiskt orienterande scanningverktyg.Projektet utf\uf6rdes av ett k\ue4rnteam av forskare kopplade till Chalmers Tekniska H\uf6gskola i G\uf6teborg.\ua0Projektet omfattade en informell litteraturstudie; en intervjustudie med tre industriella f\uf6retag;\ua0medverkande i ett flertal forum d\ue4r f\uf6retagen och andra intressenter delgavs prelimin\ue4ra resultat l\uf6pande\ua0under projektet; samt ett antal konferenspresentationer och vetenskapliga publikationer.Covid 19-pandemin under v\ue5ren 2020 till h\uf6sten 2021 p\ue5verkade delvis projektets genomf\uf6rande, dock\ua0endast till lindrig grad. N\ue5gra planerade intervjustudier beh\uf6vde st\ue4llas in pga. utbrottet, som begr\ue4nsade\ua0m\uf6jligheten att kunna ta nya intervjupersoners tid i anspr\ue5k. Dock gjorde forskarlaget bed\uf6mningen att det\ua0insamlade antalet intervjuer (75 totalt, varav 50 med mont\uf6rer och resten med konstrukt\uf6rer och beredare)\ua0totalt sett \ue4r tillr\ue4ckligt f\uf6r att underst\uf6dja v\ue5ra resultat och slutsatser, med givna f\uf6rbeh\ue5ll om att studien \ue4r\ua0i huvudsak kvalitativ och att fokuset h\ue5lls p\ue5 kognitiv och mental belastning hos mont\uf6rer p\ue5 industriella\ua0monteringsf\uf6retag. Vissa personalrelaterade omst\ue4ndigheter och ett internt ekonomiskt sparbeting p\ue5\ua0Chalmers Tekniska H\uf6gskola under 2019-2021 p\ue5verkade ocks\ue5 delvis projektets bemanning och\ua0genomf\uf6rande, men anst\ue4llning s\ue4krades f\uf6r kritiska projektmedlemmar fram till projektets\ua0verksamhetsslut

Syskons behov när ett barn i familjen drabbas av cancer.

Bakgrund: Syskon påverkas negativt i samband med att ett barn i familjen drabbas av cancer. Syskonen blir ofta åsidosatta och deras behov identifieras och tillgodoses inte. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka och sammanställa syskons behov och vilka åtgärder som tillgodoser dessa. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem huvudsakliga behov identifierades hos syskonen och dessa var uppmärksamhet, information, delaktighet, normala rutiner och psykosocialt stöd. För att tillgodose dessa visade sig gruppaktiviteter av olika slag vara effektivt. Slutsats: Syskonen är viktiga att involvera i vården av sin sjuka bror eller syster. Ytterligare kunskap behövs för att syskonens behov ska kunna identifieras och tillgodoses i ett tidigare skede för att undvika att syskonen själva blir i behov av vård

Interaktion mellan Rhizoctonia solani och rotsårsnematoder i ärt

Ärt är en av de viktigaste baljväxtgrödorna i Sverige. Ärtplantorna kan drabbas av flera olika patogener, däribland svampen Rhizoctonia solani och rotsårsnematoder Pratylenchus spp. Rhizoctonia solani är en växtpatogen svamp som är indelad i flera så kallade anastomosgrupper, AG. Den anastomosgrupp som är mest känd för att orsaka skada i ärt är AG 4, men även AG 5 är rapporterad som patogen. Rotsårsnematoder, Pratylenchus spp., är rapporterade att orsaka skada hos många olika växter, däribland ärt. Interaktioner mellan R. solani och nematoder är studerade i bland annat potatisodling, men ej i ärt. Syftet med denna rapport var att undersöka om interaktioner mellan R. solani och Pratylenchus spp. förekommer i ärtodling. För att besvara frågeställningen har dels ett växthusförsök utförts, dels har en litteraturstudie gjorts. Isolat som valdes ut till växthustestet var av R. solani AG 3, AG 4 och AG 5. För att infektera ärterna med nematoder användes en jord med naturlig förekomst av rotsårsnematoder. Hälften av jorden steriliserades för att användas som kontroll. Jorden inokulerades med renkulturer av de olika AG. Undersökningen visade att AG 4 är en mycket stark patogen på ärter som orsakar groddbränna, missfärgning på epikotylen eller att plantorna dör. AG 5 visade sig vara en svagare patogen som orsakar något försämrad uppkomst och missfärgning av epikotylen. AG 3 var inte patogen alls på ärt. Rotsårsnematoderna orsakade mycket stor skada på hela rotsystemet. Inga synergistiska interaktioner mellan R. solani och rotsårsnematoder kunde påvisas. Däremot verkade det som att det fanns antagonistiska interaktioner mellan R. solani AG 3 och Pratylenchus spp. Denna effekt är mycket intressant och liknande resultat kan inte hittas i litteraturen, och bör därför studeras vidare.Pea is one of the most important legume crops in Sweden. The pea plants can be affected by several different pathogens, including the fungus Rhizoctonia solani and root lesion nematodes Pratylenchus spp. Rhizoctonia solani is a plant pathogenic fungus that is divided into several anastomosis groups, AG´s. The anastomosis group that is best known for causing damage to peas is AG 4, but AG 5 is also reported as pathogenic. Root lesion nematodes, Pratylenchus spp., are reported to cause damage to many different plants, including peas. Interactions between R. solani and nematodes have been studied in for instance potato cultivation, but not in peas. The purpose of this report was to investigate whether interactions between R. solani and Pratylenchus spp. occur in peas. To answer the question, a greenhouse trial has been performed and a literature study has been done. Isolates selected for the greenhouse test were R. solani AG 3, AG 4 and AG 5. To infect the peas with nematodes, a soil with a natural occurrence of root lesion nematodes was used. Half of the soil was sterilized for use as a control. Pure cultures of the various AG´s were inoculated into the soil. The study showed that AG 4 is a very strong pathogen on peas that causes plant death and discoloration of the epicotyl. AG 5 was found to be a weaker pathogen causing some decrease in the emergence and discoloration of the epicotyl. AG 3 was not pathogenic at all on peas. The root lesion nematodes caused very great damage to the entire root system. No synergistic interactions between R. solani and root lesion nematodes could be detected. However, it appeared that there were antagonistic interactions between R. solani AG 3 and Pratylenchus spp. This effect is very interesting and similar results can not be found in the literature, and should therefore be studied further

Medborgardeltagande från retorik till handling

Dagens system kring delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan både förhindra och möjliggöra handlande vid arbetet kring hållbar stadsutveckling. Många städer runt om i världen lägger stor vikt vid att städernas utveckling ska ske inom ramen för vad som anses vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Därför är förståelse för de existerade processerna avgörande när man arbeta praktiskt med ett förändringsarbete lokalt men även nationellt och globalt. Ämnet medborgardeltagande i stadsplanering handlar om konflikter, makt och intresse. De inblandade aktörerna försöker i många fall påverka handlingarna utifrån deras syn och intresse. Ämnet är ett konkret exempel som gör att pressen på de som deltar och arbetar med planerings- och utvecklingsfrågor är enormt stor. Eftersom vi kan värdesätta saker på olika sätt kommer vi också att tolka en viss förändring på olika sätt. Vems tolkning som leder till beslut beror på en kamp om makt och maktfördelning. På många områden finns känsla av att det är ett uppifrånperspektiv på hållbar stadsutveckling. Det är naturligtvis delvis sant då staten ställer krav på kommuner och städer att jobba på och redovisa sitt framsteg. Men våra städer måste planeras ur ett hållbart perspektiv. Vid planering av olika slag i våra städer tar politiker och planerare dagligen betydelsefulla beslut för våra städers utveckling. Här ska man därför fundera över hur delaktiga är medborgarna i dessa beslut som påverkar deras framtid? En intressant fråga att ställa här också är hur medborgardeltagandet fungerar och vilken roll har medborgarna i sådana processer. Därför är det viktigt att avgöra; vem bestämmer vad och vem bär skulden och ansvaret? Vem skall beskriva och formulera behovet av utvecklingen? Vilka roller har man i processen egentligen? Det är klart att medborgare har rätt att framföra sina önskemål och förväntningar i den fysiska planeringen. Men för att medborgare ska kunna medverka, måste politiker och planerare backa lite och ge medborgarna den möjligheten eftersom medborgardeltagande i den fysiska planeringen handlar mest om en fråga om makt och inflytande. Nu är medborgarnas tid här och den fysiska planeringen ska ske på medborgarnas villkor. Alla medborgare har rätt till inflytande och detta ska betraktas som en viktig nyckel till hållbar stadsutveckling eftersom hållbart samhällsbyggande är ett uppdrag som berör alla i samhället oavsett kön, etnicitet, klass eller ålder. Studien bygger på textanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har gjorts med flera medborgare i området samt med personer som har en viss roll i utvecklingen. Målet för studien är att förbättra medborgarinflytande och deltagande i den fysiska planeringen för bättre effektivitet och engagemang i planprocessen. Det som framkommer i undersökningen är att medborgarna har svårt att delta i planeringsprocessen. Det finns också vissa svårigheter för ansvariga att tillgodose deras behov och det framkom även att det var svårt för vissa grupper i samhället att delta. Vissa grupper har mindre möjligheter att påverka den fysiska planeringen. Förutsättningar skiljer sig stort mellan olika medborgargrupper såsom ungdomar, kvinnor, fattiga, lågutbildade och personer med utländsk bakgrund som har svårt att framföra sina önskemål och idéer. Den professionella och kulturella kunskapen hos processledarna är en viktig aspekt som bör förbättras. Projektet Ekostaden Augustenborg är ett konkret fall som kan belysa problematiken och den sociala 4 kontexten med medborgardeltagande vid planeringssammanhang. Om projektets ändamål är att minska gapet mellan beslutsfattarna och medborgarna så ska man jobba för att lyfta fram medborgarnas röster och önskemål. Metoden som bör används för att uppfylla det är att enskilda medborgares röster kartläggs på kompetent och effektivt sätt. Ansvariga i processen bör sträva efter större påverkan och delaktighet av medborgarna i stadsplaneringen. De bör bestämma helt att bryta upp traditionella planeringsmönster genom att öka samspelet med medborgarna för att uppnå en hållbar stadsutveckling som gynnar alla aktörer i staden. Arbetet med Ekostaden Augustenborg visar framgång med några intressanta processer som har varit på gång för att ge medborgarna inflytande över utformning av bostadsområdet men kvarstår ganska mycket för att det ska vara dugligt. Dagens samhälle och det hållbara samhällsbyggandet skapar behov för att föra upp ämnet medborgardeltagande inom hållbar stadsutveckling på agendan. Tidigare forskning inom ämnet behöver utvidgas och kompletteras med nya kunskaper. De teoretiska och praktiska kunskaperna skapar nya förutsättningar för deltagande. Det är viktigt att man urskiljer mellan retorik och handling när det gäller medborgardeltagande i staden. Det kräver att flera villkor är uppfyllda för att kunskap så småningom sker från ord till handling. I många fall har medborgarna haft otillräckligt med kunskap för att kunna vara med och fatta rätt beslut i planeringssammanhang. Detta skapar behov till en ny syn på olika roller vid bearbetning av utvecklingsfrågor inom hållbar stadsutveckling. Analysen visar tydliga tecken på att det finns ett betydande gap mellan retoriken om medborgardeltagande och dess praktiska tillämpning. Det finns fortfarande mycket att utveckla för att nå upp till ett effektivt medborgardeltagande