Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal

I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulera

Hur hamna du här? : Samtalsstarten, topiker och multimodal uppbackning i första samtal

Tämän tutkielman tavoitteena on tutkia ja vertailla, miten suomen- ja ruotsinkieliset keskustelevat tavatessaan keskustelukumppaninsa ensimmäistä kertaa. Analyysi keskittyy keskustelunaloitukseen, keskustelunaiheisiin sekä multimodaaliseen keskustelupalautteeseen. Multimodaalinen kommunikaatio on verbaalisen sekä ei-verbaalisen yhtäaikaista käyttöä ja tähän tutkielmaan olen valinnut analysoida nyökkäysten ja dialogipartikkelien yhtäaikaista esiintymistä. Tutkin syvemmin muun muassa sitä, millä tervehdyksillä keskustelijat aloittavat keskustelun, miten he esittelevät itsensä sekä sitä, onko keskustelunaiheilla tietty esiintymisjärjestys. Tutkimukseni taustalla on mielenkiinto kartoittaa tarkemmin ensimmäisiä keskusteluita vuorovaikutteisena ilmiönä. Tutkielmani aineisto koostuu yhteensä 24 videoidusta järjestetystä keskustelusta, joista 12 on suomen- ja 12 ruotsinkielisiä. Analyysini perustuu näiden keskusteluiden viiteen ensimmäiseen minuuttiin. Suomenkieliset keskustelut nauhoitettiin Tampereella ja ruotsinkieliset Göteborgissa, Ruotsissa. Aineisto kerättiin alun perin pohjoismaisen NOMCO-projektin aikana, jonka tavoitteena oli kehittää ja analysoida multimodaalisen kommunikaation korpus sekä vertailla erilaisia kommunikatiivisia toimintoja suomalaisissa, ruotsalaisissa sekä tanskalaisissa keskusteluissa. Metodini perustuu keskustelunanalyysiin, tarkemmin sanottuna vuorovaikutteiseen lingvistiikkaan (engl. interactional linguistics), jonka mukaan tärkeintä keskusteluissa on se, miten vuorovaikutus ja kieli vaikuttavat toisiinsa. Keskustelupalautteita analysoin kvantitatiivisesti laskemalla nyökkäysten, dialogipartikkeleiden ja näiden yhteisen käytön frekvenssit. Analyysistä käy ilmi, että vaikka suomen- ja ruotsinkieliset keskustelut rakentuvat suurimmilta osin samalla tavalla, niistä löytyy myös selkeitä eroja. Kiinnostavimpia löytöjä on se, että ruotsinkieliset keskustelijat kyselevät enemmän keskustelukumppaneiltaan heidän asuinpaikastaan ja alkuperästään. Suomenkieliset keskustelijat ottavat kyseiset aiheet esille vain kahdessa keskustelussa, kun taas ruotsalaiset tekevät niin jopa kuudessa keskustelussa. Toinen mielenkiintoinen havainto on se, että ruotsalaisille keskustelijoille on tavanomaista päättää keskustelun alussa tapahtuva esittelysekvenssi joko toistamalla keskustelukumppanin nimen tai lausumalla trevligt, jonka oletan olevan lyhennys fraasista trevligt att träffas (suomenkielinen vastine hauska tutustua). Suomenkielisissä esittelysekvensseistä ei löydy vastaavaa lopetusvuoroa. Edellä mainittujen lisäksi eroja löytyy suomalaisten ja ruotsalaisten keskustelijoiden palautteenannossa. Ruotsalaiset antavat enemmän multimodaalista palautetta, kun taas suomalaiset nyökkäilevät useammin sekä käyttävät enemmän dialogipartikkeleita (esim. joo, nii(n) tai okei). Kielten välisten erojen lisäksi myös puhujakohtaiset erot ovat ajoittain merkittäviä: osa antaa jatkuvasti palautetta kun taas osa tekee sitä huomattavasti harvemmin

Konkurrerande "frames": Förhandlingarna om EU:s tjänstedirektiv

This paper concerns the question of how one can frame a political message. I investigate how a political frame is bound both to the line of argumentation connected with a certain discourse and to the audience closely related to that discourse. I have chosen to study a single case where the policy process was characterized by a framing contest. The case shows how negotiating the new Services Directive is affected by framing efforts made by the parties negotiating. My conclusions are that the question of a Services Directive lent itself to a definition in terms of "either/or"-arguments. Thus the Directive could be considered either a threat or a possibility. It was the very nature of the matter - the development of the internal market on services - that made possible a debate along the lines of a "left/right"-struggle and where a frame that drew from the European Social Model offered the better explanation thereby succeding in defining the new Directive as a threat. Faced with the choice of either letting go of the thought of a new directive or conceding to the winning frame the European Commission chose the latter

Topikövergång i textbaserade gruppsamtal

Topic transitions in text-based group discussions This study examines how Finnish university students learning Swedish perform text-based group discussion tasks in their target language. The focus is on the participants interaction at the transitions between different contentually defined parts of the discussions, i.e., topic transitions. The material consists of five group discussions with a total length of 128 minutes, based on three different tasks given by the groups teachers. The discussions were video-recorded on different occasions over more than one year and then transcribed, taking account of both the oral and visual features in them. The topic initiations are divided into three categories on the basis of how the initiation contentually relates to what was previously said. The main method used in the analysis of interaction is conversation analysis, in particular the conversation analysis of classroom interaction, and Goffman s (1981) theory on footing is also applied. Visual resources such as gestures, posture and gaze were taken taken into account in the analysis. The recycling of both contentual aspects and participant roles as well as the participants development in the processing of contentual matters have been analysed so as to describe the joint meaning-making in the group discussions. The results indicate that the written semiotic fields (Goodwin 2000), that is, the teacher s instructions and the text material to be discussed, significantly influence the students topic choices and content processing and their interaction in topic transitions. The analysis shows how the participant roles are distributed and how they influence topic initiations and the progress of the joint meaning-making. A model of how a topic transition takes place and what kind of stages (I V) it consists of was developed. This model explains and systematizes the participants activity. For instance, silence during a topic transition is not meaningless. On the contrary, during the occasionally long pauses the participants turn their attention to different kinds of semiotic resources and give turns to each other. When initiating a topic, the speaker can make use of different footings, and by means of these she can emphasize the meaning of the instructions and the text to be discussed, as well as her own attitude. Often the speaker assumes the role of an animator, that is to say, she quotes the instructions or a passage in the text, thus diminishing her responsibility for what she is saying. In this way she also animates the voices of the teacher and the text in the interaction. Over the year the students gradually learned to initiate topics more independently. Topic initiations by means of expressing an opinion became more frequent. The number of topic initiations with no contentual relation to what was said earlier decreased. This fact indicates that the students became more skilled in relating the topics to each other when discussing in Swedish. Keywords: Swedish as a second language, classroom interaction, oral group discussions, second language conversation, footing, topic initiation, topic transition, non-verbal actionSiirtymät tekstipohjaisissa ryhmäkeskusteluissa Väitöskirjassa tutkitaan, miten suomenkieliset yliopisto-opiskelijat tekevät ruotsiksi suullisia ryhmätöitä, joissa keskustellaan teksteistä. Tutkimus kohdistuu vuorovaikutukseen sisällöllisissä siirtymissä eli topiikinvaihtotilanteissa, toisin sanoen sellaisissa tilanteissa, joissa ryhmä siirtyy puheenaiheesta toiseen. Väitöskirjassa on laadittu siirtymämalli, jossa on viisi mahdollista vuorovaikutuksen vaihetta. Siirtymät on analysoitu tämän mallin avulla. Visuaaliset ilmiöt kuten eleet, asento ja katseet on otettu huomioon analyysissa. Siirtymien tutkiminen on antanut tietoa siitä, miten vierasta kieltä puhuvat opiskelijat ohjaavat keskusteluaan, miten he tulkitsevat saamaansa ohjeistusta, minkälaisen roolin he uuden puheenaiheen aloittaessaan ottavat ja miten jo käsitellyt sisällölliset asiat vaikuttavat keskustelun myöhempiin vaiheisiin. Tutkimustulosten mukaan keskusteluissa käytettävät tekstilähteet vaikuttavat suuressa määrin puheenaiheisiin, sisällön käsittelyyn ja vuorovaikutuksen rakentumiseen siirtymätilanteissa. Keskustelun tauot, jotka voivat olla pitkiäkin, eivät ole merkityksettömiä vaan niiden aikana opiskelijat organisoivat toimintaansa. Tulosten valossa näyttää siltä, että opiskelijoista tulee itsenäisempiä puheenaiheen aloittajia ensimmäisen opiskeluvuotensa aikana.I avhandlingen studeras hur finskspråkiga universitetsstudenter genomför muntliga textbaserade gruppövningar på svenska. Undersökningen fokuserar på interaktionen vid övergångar mellan olika innehållsliga aspekter i övningarna, dvs. vid topikövergångar. En övergångsmodell med fem möjliga interaktiva faser genom vilka topikövergångarna analyseras har sammanställts. Också det visuella, dvs. gester, kroppsställning och blickar har beaktats i analysen. Att studera övergångar har gett kunskap om hur studenter som samtalar på ett främmande språk styr sitt samtal, tolkar instruktionerna och hurdan roll de tar vid topikinitieringarna samt hur de redan behandlade innehållsliga aspekterna senare påverkar samtalet. Resultaten visar, att de texter som används i samtalet i stor utsträckning påverkar topikvalet, behandlingen av innehållet och interaktionen vid övergången. De ibland långa pauserna i samtalet är inte betydelselösa utan då organiserar studenterna sin verksamhet. Undersökningen visar att studenterna lär sig att självständigare initiera topiker under sitt första studieår

Att tala eller inte tala dialekt : Samtalsanalys av mötet mellan dialekttalare och icke-dialekttalare

Syftet med avhandlingen är att analysera vad som språkligt sker i mötet mellan dialekttalare och icke-dialekttalare, samt jämföra det med ett samtal med bara dialekttalare. Mitt material består av två 30 minuter långa samtal. I det första samtalet deltar tre informanter från Österbotten och en informant från Helsingfors, och i det andra samtalet deltar endast de tre samma informanterna från Österbotten. De känner varandra bra och har umgåtts mycket tidigare. Mitt mål är att inspelningssituationen ska vara så naturlig och äkta som möjligt. De talar om allt mellan himmel och jord, och överlag är båda samtalen väldigt avslappnade. Min metod är baserad på CA-metoden och är dessutom induktiv, vilket betyder att jag först efter att spelat in materialet väljer inriktning. Med utgångspunkt i materialet väljer jag att fokusera på tre olika forskningsfrågor. Den första lyder: På vilket sätt markeras (eller markeras inte) dialekten i samtalet med en icke-dialekttalande person närvarande? Markeras kodväxlingen alls i det andra samtalet? På vilket sätt i så fall? Jag vill ställa dessa frågor eftersom de visar om de dialekttalande informanterna på något sätt vill varna den icke-dialekttalande personen om att de kommer att tala dialekt. Resultatet visar att kodväxlingen inte markeras alls, med tvekan, skratt, pauser eller förekommer i samband med upprepning i det första samtalet, och på samma sätt i det andra samtalet med tillägget att dialekten ibland också markeras med snabbare tal. Överlag markeras kodväxlingen väldigt lite i båda samtalen, eftersom som det är den överlägset vanligaste kategorin i båda samtalen. Den andra forskningsfrågan som jag ställer är: I vilka situationer talar deltagarna dialekt? Genom att undersöka i vilka situationer deltagarna talar dialekt kan man se vad det är som får deltagarna att tala mera dialekt, också fast den icke-dialekttalande personen är närvarande. För att besvara denna fråga delar jag in samtalen i olika långa topiker. Resultaten visar att de topiker med flest dialektförekomster är negativt inriktade. Det kan handla om att någon klagar över något eller på något annat sätt uttrycker negativa åsikter. Det tyder alltså på att tendens till att dialekt och negativitet hänger ihop. När man låter det negativa skina igenom, kommer också det genuina, i det här fallet dialekten, fram. Ett annat resultat som denna avhandling visar är att det ofta förekommer mera dialekt då någon är mitt uppe i att berätta en (gärna rolig) historia. Man kommer upp i varv och glömmer att man inte ”ska” tala dialekt. Den tredje och sista forskningsfrågan lyder: I vilketdera samtal förekommer det mera dialekt? Svaret på frågan är enkel: i det andra samtalet, då den icke-dialekttalande informanten inte är närvarande. Det visar att hans närvaro faktiskt verkar ha en skillnad i hur mycket de andra talar dialekt

Chefredaktörens invit : en analys av genren veckotidningsledare

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter