”Vill de ens ha kvar en med psykisk ohälsa...” : en kvalitativ studie om psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Abstrakt Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa förståelse för och kunskap om hur det är att drabbas av psykisk ohälsa i arbetslivet. I studien undersöks också hur man kunde förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Studien utfördes med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Informanterna i studien bestod av sex personer som alla var i arbetslivet när de drabbades av psykisk ohälsa. Som teoretisk utgångspunkt användes Kaufmans, (1996) teori om skam. I resultatet framkom att psykisk ohälsa ofta är förknippad med stress, skam och rädsla. På arbetsplatsen är det viktigt att den som drabbas får tillräckligt med stöd. Att man får professionell hjälp från hälsovården har stor betydelse för tillfrisknandet. En slutsats är att arbetsplatserna borde vidta förebyggande åtgärder mot stress för att minska på psykisk ohälsa. Mera information och kunskap om psykisk ohälsa på arbetsplatsen förebygger stigmatisering och gör det lättare att söka hjälp.Abstract The purpose of this qualitative study is to create understanding and knowledge about how it is to suffer from mental illness in the working life. The study also examines how to prevent mental illness in the workplace. The study was performed with semi structured interviews as a collection method and analyzed by qualitative content analysis. The informants in the study consisted of six people who all were in the working life when they suffered from mental illness. As a theoretical framework Kaufman's (1996) theory of shame was used. In the result it came out that mental illness often is associated with stress, shame and fear. At the workplace, it is important that the suffering person get enough support. Getting professional help from health care is important for the recovery. A conclusion is that workplaces should make preventive measures against stress, to reduce mental illness. More information and knowledge about mental illness in the workplace, prevents stigmatization and makes it easier to ask for help

”ETT ENKELT LITET TRÄD” Arbetsterapeuters upplevelser av The Tree Theme Method® som behandlingsmetod vid stressrelaterad psykisk ohälsa.

Bakgrund En grundläggande princip inom arbetsterapi är behovet av balans i aktivitetslivet för en god hälsa. Stress är en bidragande faktor till psykisk ohälsa i dagens samhälle. Det finns en tydlig koppling mellan en obalans i vardagliga aktiviteter och ökad stress. En metod som har visat sig användbar vid behandling av stressrelaterad ohälsa är kreativa aktiviteter. En arbetsterapeutisk kreativ behandlingsmetod är The Tree Theme Method (TTM) där fokus ligger på att patienten får måla träd för att symbolisera aktivitetslivet. Ett fåtal studier har genomförts gällande TTM metoden, men ingen som tidigare fokuserat på arbetsterapeuters upplevelse av metodens effekter hos personer med stressrelaterad ohälsa. Syfte Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av TTM som behandlingsmetod för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod Studien är utförd enligt kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Urvalsgruppen utgjordes av legitimerade arbetsterapeuter som använder TTM metoden i sitt dagliga arbete samt hade arbetat med personer som lider av stressymptom. Urvalet utgjordes av fem arbetsterapeuter och studien genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer via Skype eller telefon. Datan analyserades enligt metoden för systematisk textkondensering. Resultat Resultatet delades upp i huvudkategorierna Metodens användbarhet, Effekter under behandling, Påverkan i vardagen samt Det professionella förhållningssättet. TTM metoden ansågs lämplig för att stödja personer med stressrelaterad psykisk ohälsa då den upplevdes ge arbetsterapeuten mycket information om personen. Bildskapandet sågs kunna vara lugnande och öppna upp för känslor samt leda till insikt i vad som är orsakerna till stressen utifrån personens aktivitetsliv, roller och relationer genom livet. Metoden ansågs även kunna resultera i starka känslor hos personen som arbetsterapeuten var tvungen att klara av att bemöta. I vissa fall upplevde arbetsterapeuterna att kompetensen inte räckte till för att bemöta detta och i de fallen efterfrågades stöd från andra yrkesgrupper. Slutsats Trots att TTM metoden upplevdes innebära en del negativa aspekter för personer med stressrelaterad ohälsa, såsom ökad stress och prestationskrav i skapandet, så framgick det tydligt i resultatet att arbetsterapeuterna ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna. TTM metoden kan sägas utgöra ett relevant arbetsterapeutiskt behandlingsalternativ vid stressrelaterad psykisk ohälsa. För att bekräfta resultat krävs ytterligare studier

Lantbrukets ledare

Ledarskapet inom svenskt lantbruk kopplat till psykisk ohälsa är ett dåligt utforskat område. Att som lantbrukare ha ansvar för ekonomi, anställda, djurproduktion och familj kan vara betungande. Syftet med studien är alltså att undersöka hur lantbrukare mår i sin ledarroll. Utöver det utreds också deras inställning till att gå ledarskapsutbildningar samt att utvecklas i sin roll som ledare. Det teoretiska ramverk som använts är contingency theory för att utreda vilka omvärldsfaktorer som bidrar till och påverkar lantbrukarnas ledarskap och mående. Utöver detta kommer behavioral theory att utreda hur lantbrukarna, genom sitt beteende, har formats till ledare. Till sist används de tre ledarskapsstilarna för att identifiera vilken kategori av ledare våra respondenter faller under. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där tre lantbrukare har intervjuats per telefon. De slutsatser som kan dras är att man i det valda forskningsområdet kan se ett stort behov av insatser som är kopplade till psykisk ohälsa inom ledarroller. Denna teori bygger på kunskapsgapet och de få studier som finns att tillgå, tillsammans med den empiri som denna studie har samlat in från respondenterna. I intervjuerna framkommer även att lantbrukarna ser ett behov av ledarskapsutbildningar för lantbrukare och därmed har en positiv inställning till dessa.Leadership in agriculture linked to mental illness is a relatively unexplored area. As a farmer, having responsibility for finances, employees, animal production and family can be burdensome. The aim of the study is therefore to examine how farmers feel in their leadership role. In addition, we want to investigate their attitude towards attending leadership training and developing in their role as a leader. The theoretical framework used is contingency theory to investigate which environmental factors contribute to and influence the farmers' leadership and well-being. In addition to this, behavioral theory will investigate how the farmers, through their behavior, have been shaped into leaders. Finally, the three leadership styles are used to identify which category of leader our respondents fall under. The empirical findings have been collected through semi structured interviews where three farmers have been interviewed by telephone. The conclusions that can be drawn through the empirical evidence are that we have chosen a research area where we see a great need for efforts linked to mental illness within leadership roles. This theory is built on the research gap and the few studies that can be found, but also through the answers received from the respondents of this study. The interviews also reveal that the farmers see a need for leadership training for farmers and thus have a positive attitude towards these

Lack of veterinarians or inadequate work situation? : a study of Swedish veterinarians’ work situation and mental well-being

Branchorganisationen för svensk djursjukvård har under det senaste året larmat om en brist på legitimerade veterinärer. Samtidigt visar studier att veterinärer på många håll har en hög arbetsbelastning och upplever mycket stress i arbetet. Svenska veterinärer har även en hög sjukfrånvaro såväl generellt som för psykiatriska diagnoser. De närmaste åren väntas två stora utmaningar för veterinärkåren vara att öka antalet utbildningsplatser på djursjukskötar- och veterinärprogrammet samt psykisk ohälsa. Denna studie syftar till att bidra med en ökad förståelse för hur kliniskt verksamma svenska veterinärer ser på sin arbetssituation och på sitt psykiska välbefinnande. Förhoppningen är att detta skall leda till en ökad medvetenhet och kunskap kring yrkesgruppens arbetssituation. På så sätt kan arbetet på sikt medverka till att förbättra veterinärers arbetsrelaterade psykiska hälsa. För att studera detta utformades en webbenkät riktad till kliniskt verksamma veterinärer. Enkäten innefattar frågor kring hur respondenten upplever sin arbetssituation samt sitt psykiska välbefinnande. Frågeformuläret består av 13 frågor varav tre med flera delfrågor. Under hösten 2020 mailades enkäten ut till Svenska Veterinärförbundets medlemmar, lades upp på Distriktsveterinärernas medarbetarwebb och spreds på Veterinärmagazinets hemsida samt i Facebookgrupper vars medlemmar uteslutande består av veterinärer. Webbenkäten var öppen i 19 dagar och besvarades fullständigt av 503 personer. Svarsresultatet visar bland annat att tre fjärdedelar av respondenterna arbetar övertid varje vecka (76 %), vilket tyder på mycket hög arbetsbelastning inom gruppen. Bland veterinärer inom smådjurspraktik och blandad praktik uppgav en hög andel (55–64 %) att de upplever att arbetssituationen påverkar deras psykiska hälsa negativt. Förvånande är att 70 % av samtliga respondenter samtidigt svarade att de trivs bra eller mycket bra med sitt arbete. En självskattning av de svarandes psykiska välbefinnande ger en medelpoäng som talar för att veterinärer som arbetar inom smådjurspraktik har ett lägre genomsnittligt psykiskt välbefinnande än den svenska befolkningen i stort. Anmärkningsvärt är att veterinärer inom smådjurspraktik både upplever att deras arbetssituation påverkar dem negativt i en högre utsträckning, samt skattar sitt psykiska välbefinnande lägre än andra veterinärer. Övriga yrkesgrupper uppger att arbetssituationen påverkar dem negativt i en lägre grad, samt skattar sitt psykiska välbefinnande högre i en större utsträckning. Studiens resultat talar för att stöd från kollegor samt kontakt med djurägare är områden i arbetet som fungerar bra eller mycket bra för majoriteten av studiens deltagare. Undersökningen visar även flera områden med förbättringspotential inom veterinärers arbetsmiljö. Exempel på sådana är tillräcklig tid för varje patient, balanserad arbetsbelastning och tillräcklig lön för sin arbetsinsats. Detta kan vara bidragande faktorer till att veterinärer har en hög andel sjukskrivningar. Kanske är det också omständigheter som medverkar till att en betydande andel av studiens deltagare skattar sitt psykiska välbefinnande lågt. Även om resultatet från denna undersökning ej kan förväntas beskriva situationen för samtliga kliniskt verksamma veterinärer, visar det på tydliga tendenser bland en betydande andel av dem. Resultatet indikerar att en bristande arbetssituation kan vara en bidragande orsak till den eventuella veterinärbristen.During the last year, The Swedish Federation of Green Employers have warned about a shortage of licensed veterinarians. Concurrent studies show that many veterinarians have a heavy workload and experience a high level of stress at work. In addition, Swedish veterinarians have an increased risk of sick leave both in general and in psychiatric diagnoses. In the upcoming years, the veterinary field will face two major challenges; mental illness as well as an increased number of students in the veterinary nursing and veterinary program. This study aims to contribute to an increased understanding of how clinically active Swedish veterinarians view their work situation and their mental health. The aspiration of this study is to shine a light on the working conditions of the veterinary clinicians and hopefully contribute to improving the mental health for veterinarians in the future. The study was conducted as an online survey that was designed specifically for clinically active veterinarians. The questionnaire includes questions about how the respondent experiences his or her work situation and mental well-being. The online survey consists of 13 questions, three of those have several sub-questions. During the autumn of 2020 the questionnaire was emailed to the Swedish Veterinary Association's members, posted on the District Veterinarians' employee website and distributed on Veterinärmagazinet's website and in Facebook groups whose members consist exclusively of veterinarians. The questionnaire was open for 19 days and was answered completely by 503 participants. The results show that three quarters of the respondents work overtime every week (76%), which indicates a high workload within the group. Among veterinarians in small animal practice and mixed practice 55-64% feel that their work situation has a negative effect on their mental health. Surprisingly enough 70% of all the respondents at the same time enjoy their work well or very well. A selfassessment of the respondents' mental well-being gives an average score that indicates that veterinarians in small animal practice have an average mental well-being that is low compared to the Swedish population as a whole. It is notable that veterinarians in small animal practice both experience that their work situation has a negative effect on them to a greater extent, and value their mental well-being lower than other veterinarians. Remaining groups state that the work situation has a less negative effect on them, and value their mental well-being higher. The results indicate that support from colleagues and contact with animal owners are areas in work that works well according to a majority of the study participants. The survey also shows several areas with potential for improvement within veterinarians' work environment. For example, enough time for each patient, balanced workload and sufficient salary for your work effort. This may contribute to veterinarians’ high proportion of sick leave, and perhaps also to the fact that many of the participants in this study consider their mental well-being low. Although the results from the study cannot be considered to describe the situation for all Swedish clinical veterinarians, it shows clear trends among a significant proportion of them. The results of this study indicashortage of veterinarians

A content analysis about youth experiences of choice of education

Bakgrunden till denna studie är att det behövs mer kunskap om hur olika kulturmönster relateras till unga vuxnas livsvillkor och hälsa. Syftet med analysen är att ur ett genus- och sociokulturellt perspektiv skapa förståelse och synliggöra effekterna av utbildningsval på unga vuxnas psykiska hälsa. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med unga som befinner sig i utbildningsnivå med gymnasiet och är i åldrarna 17-29 år. Intervjuerna är gjorda genom öppna frågor och materialet är analyserat genom innehållsanalys. Som resultat från analysen framkom tre teman Att välja, Normering och Stress. och deras respektive subkategorier, möjlighet/tvång, inkluderande/exkluderande, genererande/förlamande. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att a) utbildningsvalet kan påverka unga vuxnas psykiska hälsa genom att identitet och normer hos vissa elever upplevs avvikande för gymnasieskolans struktur och kan i sin tur upplevas som ett utanförskap av eleven, b)genus- och kulturmönster som eleven identifierar sig med kan påverka utbildningsvalet och elevens upplevelse av sitt val, c)framtida folkhälsovetenskapliga studier bör uppmärksamma de elever som inte går den direkta vägen utan gör utbildningsval genom omvägar eller genom andra än de föregivna.Folkhälsovetenskapligt progra

”Jag är ledsen men du får tyvärr hjälpa dig själv” : personer med Emotionellt instabil personlighetsstörning upplevelser av bemötande i vården

Background: Mental illness is one of our major public health problem and has for a long time increased both internationally and in Sweden (Socialstyrelsen, 2015). A need for knowledge of how to treat these patients adequately is needed for all professional nurses, not just in psychiatry. According to a report from Socialstyrelsen (2010), the mentally ill receive inferior care than others and the need for increased knowledge about the treatment of these patients, their behaviors and care needs is great among professional nurses (Socialstyrelsen, 2015). A large proportion of the patients who seek help in emergency departments and somatic care after they have self-harmed or tried to take their own life are people suffering from emotionally unstable personality disorder (Lamph, 2011). Aim: To highlight obstacle and success factors for a healthy caring relation between a nurse and a person with emotionally unstable personality disorder. Method: A general literature review in which 10 articles were studied to see the connection of attitudes in health care towards people with emotionally unstable personality disorder. Results: People with EIPS is facing negative attitudes when seeking care and they experience difficulties in caring relationship with the nurses. It is a complex situation where both the diagnosis itself and the nurses' lack of knowledge about the diagnosis and how the treatment of these patients should be, that together create this problem. However, there are factors that can help in developing a good health care relationship. Conclusions: Based on the results we can see that if you treat people with emotionally unstable personality disorder with respect, as adults, give them time, listening to them and see them, a care relationship can occur that is both person-centered, equitable and caring.Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett av våra största folkhälsoproblem och har under en lång period ökat både internationellt och inom Sverige (Socialstyrelsen, 2015). Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2010) får psykiskt sjuka sämre vård än andra och behovet av ökad kunskap om bemötande av dessa patienter, deras beteenden och omvårdnadsbehov hos sjuksköterskor är stort (Socialstyrelsen, 2015). Många vårdsökande inom både akutsjukvård och somatisk vård som behöver vård efter att de självskadat eller försökt ta sitt liv, lider av Emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS) (Lamph, 2011). Syfte: Belysa hinder och framgångsfaktorer för en lyckad vårdrelation mellan sjuksköterska och personer med Emotionellt Instabil Personlighetsstörning (EIPS). Metod: En allmän litteraturstudie där 10 artiklar studerades föratt se samband av bemötande och attityder inom vården emot personer med Emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS). Resultat: Personer med EIPS bemöts av negativa attityder när de söker vård och de upplever svårigheter i vårdrelationen med sjuksköterskor. Det är en komplex situation där både diagnosen i sig och sjuksköterskornas okunskap om diagnosen och hur bemötandet av dessa patienter bör vara som tillsammans skapar denna problematik. Dock finns det faktorer som kan främja att en god vårdrelation kan utvecklas. Diskussion: Utifrån resultatet kan vi se att om man behandlar människor med EIPS med respekt, som vuxna, ge dem tid, lyssnar på och ser dem kan en vårdrelation uppstå som både är personcentrerad, jämlik och vårdande

Ensam är stark? Det sociala nätverkets samband med psykisk ohälsa bland österbottningar

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Det övergripande syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för det sociala nätverkets samband med psykisk ohälsa i Österbotten. Avhandlingen utgår från respondenters svar i en enkätundersökning gällande psykisk hälsa gjord i Österbotten år 2008. Avsikten med undersökningen är att på ett lättfattligt sätt lyfta fram det sociala stödet som sociala nätverk förmedlar och dess samband med uppsökt psykiatrisk hjälp. Som ett mått på socialt nätverk har antal nära vänner använts. Tidigare forskning har visat att det är främst kvaliteten på det sociala nätverket som inverkar på mental hälsa. Denna avhandling fokuserar på psykisk ohälsa, dvs. psykiskt illamående, som tidigare varit relativt ouppmärksammad inom dylik forskning. Forskning har även visat att begreppet psykisk ohälsa främst utgår från självrapporterade psykiska symptom. Det empiriska materialet i avhandlingen består av 5109 enkätsvar. Respondenterna har begränsats till 18-65 år. Forskningsmetoden är både kvantitativ och kvalitativ till sin natur. Sambanden mellan nära vänner och uppsökt psykiatrisk hjälp analyseras med hjälp av effektmåttet Cramer’s V. Även samband mellan ensamhet och psykisk ohälsa analyseras. Psykisk ohälsa operationaliseras utgående från en skala, vars syfte är att mäta psykisk belastning. Studien visar att det sociala nätverket har ett samband med uppsökandet av hjälp för psykiska besvär samt att ensamhet har ett starkt samband med psykisk ohälsa. Brist på vänner är vanligare hos de som sökt hjälp pga. psykiska svårigheter jämfört med de som inte sökt hjälp. Den kvalitativa delen av studien fokuserar på respondenternas egna tankar om andra människors inverkan på psykiskt välbefinnande. Många respondenter valde att hellre berätta om personliga erfarenheter av psykisk sjukdom istället för att dela med sig av personliga upplevelser angående vänners betydelse för psykiskt välmående

Epidemiological register studies on pain - etiology, treatment, and mental health

Pain is common in life and can be caused by trauma or underlying disease and is mostly temporary, but for some the pain can develop into a chronic pain condition. Pain leads to individual suffering as well as negative impact on the wider society. Especially since pain can start early in life and affect large parts of it. The aim of this thesis was to identify potential risk factors for chronic and widespread pain, and to study associated comorbidities and prescription drug use. This was done by using the extensive electronic health records and registers available in Sweden to perform four population-based cohort studies. Study I: We investigated the effect of rheumatoid arthritis, endometriosis, and inflammatory bowel disease, three diseases with recurrent pain as a common feature, on the risk of developing chronic pain. We showed that all three diseases were risk factors for widespread pain. Study II: We investigated the temporal relationship between pain and mental illness and found a bidirectional relationship where the two conditions increase the risk for each other. Study III: We investigated risk factors for prolonged opioid use after distal radius fracture. We found that previous opioid use, mental illness, and surgery acted as risk factors whereas occupational/physical therapy decreased the risk. Study IV: We studied trends in yearly prevalence of diagnoses for pain and mental health conditions and associated prescription drug use in adolescents and young adults. We found decreasing prevalence of pain diagnoses but a steep increase in mental health conditions and associated prescription drugs. Our results propose early identification and treatment for chronic diseases where recurrent pain is a common symptom to decrease the risk of chronic pain. Moreover, since pain and mental illness act as risk factors for each other monitoring both conditions among individuals affected by either could be beneficial to improve patient wellbeing. This is especially important since our studies also show that both pain and mental illness and associated prescription drugs are common in young people. Finally, screening for previous regular opioid use could be considered when initiating treatment for distal radius fracture

Patients' experience of coercive measures in psychiatric inpatient care : a literature study

Background: Psychiatric inpatient care and coercion measures are stigmatized areas which represent a special part of the healthcare, since it’s in conflict with the principle of the right to voluntary care and treatment. This creates complicated ethical dilemmas and challenges the integrity of the individual. Purpose: To investigate the patients' experience of coercion measures in psychiatric inpatient care. Method: The design of the study is a literature study. The literature were examined and analyzed and resulted in an overview of the research question. Results: To be exposed to a coercion measure can have both positive and negative impact on health. The most important factors for the experience of the coercion measure are information, treatment, communication, participation and the relation to the staff. Discussion: The patients do not in general seem to disapprove to the usage of the coercion measures and can understand that it´s for their own best in certain situations, although the clinical practice can be improved. The patients want a better communication, participation and relation to the staff.Bakgrund: Tvångsvård och tvångsåtgärder är ett stigmatiserat område som utgör en speciell del av hälso- och sjukvården eftersom det går emot principen om rätt till frivillig vård och behandling. Denna typ av vård skapar komplicerade etiska dilemman och kan ses som kränkande av individens integritet. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studiens design är en allmän litteraturstudie. Den utvalda litteraturen kvalitetsgranskades och analyserades vilket resulterade i en översikt av forskningsfrågan. Resultat: Att bli utsatt för en tvångsåtgärd kan ha både positiva och negativa effekter på måendet. De viktigaste faktorerna för hur tvångsåtgärden upplevs är information, bemötande, kommunikation, delaktighet och relation till personalen. Diskussion: Patienterna verkar i grunden inte vara emot att tvångsåtgärder förekommer och kan förstå att det i vissa situationer är för deras eget bästa. Tillämpandet i praktiken kan dock förbättras för att ge bästa effekt och önskat utfall. Patienterna efterfrågar mer kommunikation, en högre grad av delaktighet och en bättre relation med personalen

Room for restoration

I en allt mer stressad värld minskar tid och rum för mental återhämtning, vilket skapar ett ohälsosamt samhälle. Stress och mental utmattning är tyvärr ett allvarligt problem då pressen på människan fortsätter att öka. Därför är det betydande att förstå vikten av återhämtning, den behövs varje dag för att människans ska kunna återhämta sig från en lång arbetsdag eller bara efter en timmas läsning. Brist på återhämtning kan leda till psykisk ohälsa, därför är det viktigt för samhället att skapa en förståelse för att planera och ge rum för återhämtning. Målet och syftet med uppsatsen har varit att samla kunskap genom litteraturstudier och analyser för att få kunskap om hur man kan gestalta med återhämtning i åtanke. Det har varit tydligt under litteraturstudien att naturnära miljöer kan förebygga stress och gynna återhämtningsförmågan hos människan. Jag har därför velat skapa ett underlag med kunskap för att lättare förstå och hantera restorativa miljöer, som landskapsarkitekt ville jag få en förståelse och argument för vikten av närhet till naturen och hur man kan gestalta rum för andrum. Arbetet har handlat om vad restorativa miljöer är – var tid och rum för återhämtning finns, hur miljöns egenskaper och kvaliteter kan vara utformade och hur gestaltning av en restorativ miljö kan se ut. Jag har även velat öppna upp för diskussionen kring samarbetet mellan de olika arkitekturdisciplinerna och hur viktigt det är med naturmiljöer. Genom att försöka få ett större samspel mellan inomhus- och utomhusmiljöer kan vi skapa möjlighet till en mer påtaglig närhet till naturmiljöer, vilket kan ge människans en effektivare återhämtningsförmåga.In an increasingly stressed world, time and space for mental recovery are reduced, creating an unhealthy society. Unfortunately, stress and mental fatigue are a serious problem as the pressure on human beings continues to increase. The human being is overloaded and yet the time and space for recovery in her everyday life is reduced. Therefore, it is crucial to understand the importance of recovery. Recovery is needed every day for the human being to be able to recover from a long work day or just after an hour's reading. Lack of recovery can lead to mental fatigue, so it is important for society to create an understanding of planning and providing room for recovery. The aim and purpose of this thesis has been to gather knowledge through literature studies and analyses in order to gain knowledge on how to plan environments with recovery in mind. It has been clear how natural environments can prevent stress and promote human recovery. I have wanted to create a foundation with knowledge to more easily manage environments with recovery, to understand how I as a landscape architect can design room for recovery and also to provide a strong argument for the importance of proximity to nature and good architecture. A study has been done on the bases of what restorative environments are - where time and space for recovery exist, how the properties and qualities of the environment are designed and what the design of a restorative environment can look like. I also wanted to open up the discussion about the collaboration between the different architectural disciplines and how important it is with nature. By trying to have a greater interaction between the inside and the outside, we can create the opportunity for a more tangible closeness to natural environments, which can give man a more effective recovery ability