Redovisning av användningen av NSHU - medel för det ämnesdidaktiska nätverket

Seven groups regarding different subjects taught at fourteen different teacher education programs in Sweden have had the opportunity to meet with the aim to discuss and compare courses, organization of the different programs and learning outcomes. Focus for all the groups have been directed towards pedagogical content knowledge for/in mathematics, natural science, civics, art and craft, religious science and sport science. One meeting highlighted the degree projects in teacher education

Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning - Attityder och erfarenheter hos prefekter, kursansvariga och studenter

Denna rapport är en del i arbetet med att utvärdera studentnyttan med Nätuniversitetet, på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Uppdraget utförs av UCER, Umeå Center for Evaluation Research vid Umeå universitet och huvudförfattare till rapporten är Pernilla Westerberg. Syftet med denna delstudie är att synliggöra olika intressenters attityder till och erfarenheter av IT-stödda distanskurser och Nätuniversitetet. Intressenterna är i det här fallet prefekter, kursansvariga för IT-stödda distanskurser och studenter som läser dessa kurser. En uppföljning av denna rapport är planerad år 2006

Monitoring the Employment Contract in Alaska

Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgångsrik kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Det är en litteraturstudie av tidigare forskning inom området. Syftet med studien är att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgångsrik kompetensutveckling och sammanställa dem för att visa på överlappningar och särskiljande drag mellan dem. Metoden som använts är sammanställning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom området.   Resultaten visar på sex olika framgångsrika metoder för kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framträder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgångsrik kompetensutveckling. Dessa är, utan inbördes ordning: Deltagarnas inställning, antal timmar avsatta för kompetensutveckling, möjlighet till reflektion, möjlighet till kollegialt lärande samt anpassning efter faktiska behov. Resultaten diskuteras sedan ur ett kritiskt perspektiv i relation till ämnet, det ges även förslag till vidare forskning inom området. Studiens slutsats är att huruvida kompetensutveckling blir framgångsrik till stor del beror på i vilken mån de fem faktorerna uppfyllts. Av dessa fem är reflektion den faktor som har störst påverkan, men det återstår att undersöka reflektionens inre liv och de olika processer som uppstår

Samverkan mellan skola och lantbruk

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka erfarenheter av samver-kan mellan lantbruk och skolor som i första hand finns vetenskapligt publicerade. Hur har samarbetet bedrivits och vad blev resultatet? Vilka är argumenten för ett sådant samarbete? I Sverige finns idag inga mål i läroplanen som direkt pekar på behovet av att lära om lantbruk och livsmedelsproduktion. Kravet på att barn skul-le odla i skolan försvann på 60-talet i samband med den ökade välfärden. Intresset för utomhuspedagogik och erfarenhetsbaserat lärande är dock stort, framförallt med tanke på lärande om hållbar utveckling. Forskning visar att vuxna som är vil-liga att ta miljöhänsyn ofta hade mycket kontakt med natur som barn. För att en person ska vara beredd att ta miljöhänsyn krävs kunskap, engagemang och känslan av att kunna påverka. Forskare anser att skolbarn bör arbeta med lokala miljöfrå-gor som går att överblicka, påverka och ger egna erfarenheter. Odling under längre tid ger barn insikter om sin roll och delaktighet i naturen och naturen blir därmed något som berör och går att påverka. Odling ger också övning i samarbete, långsik-tighet, förståelse för årstidsväxlingar och kretslopp samt ett ökat intresse för att äta grönsaker. Kontakt med djur tränar empati, kommunikation, ansvar, tålamod och ger personen en känsla av att betyda något för en annan varelse. Maten är central, alla äter och maten och vår livsmedelsproduktion påverkar miljön. Ett lantbruk kan erbjuda en plats för utomhuspedagogik med kontakt med djur och växter samt praktiska ämnesövergripande uppgifter. Matematik, språk, naturvetenskap och historia är några exempel på ämnen vars lärandemål kan uppnås genom återkom-mande besök på en gård via praktiskt arbete i en verklig miljö. Därutöver tillkom-mer också många allmänna mål i läroplanen som kan vara svåra att uppnå i en klassrumssituation. På gården lär eleverna av egna erfarenheter och med alla sin-nen. Utomhuspedagogik startar ofta för att lära ämneskunskaper, medan stor vinst i form av social utveckling blir tydlig i efterhand. Gården som pedagogisk resurs (GSPR) startades i Norge som en följd av en ny läroplan med krav på erfarenhetsbaserat lärande 1995. Ursprungstanken var "hur kan man skapa hopp och färdigheter hos barn så att de kan delta på ett produktivt och konstruktivt sätt i utvecklingen av sin omgivning". Som en följd av detta ut-vecklades samarbeten mellan skolor och lantbruk. Elever besöker gården vid flera tillfällen under sin skoltid. Det kan vara hela klasser eller enstaka elever. Lantbru-ket får nya affärsmöjligheter, men också en viktigare roll i lokalsamhället. Elever-na får lära i en verklig miljö där större sammanhang kan tydliggöras och barn med svårigheter i klassrumssituationen får ökade möjligheter. Studien visar att den norska modellen är unik. Samarbeten mellan skolor och lantbruk förekommer på andra håll, men oftast inte med samma helhetsperspektiv. Många anser att dagens barn behöver mer kunskap om livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvänd-ning. Lantbruksorganisationer erbjuder studiebesök på gårdar och skolmaterial. I USA och England satsas pengar på skola/lantbrukssamarbeten med elevhälsa i fokus genom bättre och närproducerad skolmat. Att utveckla en svensk variant av "Gården som pedagogisk resurs", med den nors-ka modellen som förlaga känns angeläget ur flera olika aktörers perspektiv, den enskilde elevens, samhällets, skolans, samt lantbrukets. Alla skulle vara långsikti-ga vinnare i ett sådant scenario. Det optimala vore att utöver att låta eleverna delta i arbetet på en gård också koppla samman skolmaten och skolrestaurangen med pedagogiken och med producenter i närområdet. Genom att erbjuda närodlad mat i skolrestaurangen och låta elever och skolpersonal uppleva produktionen, skulle diskussioner om mat, hälsa, djuromsorg och livsmedelsproduktion på ett naturligt sätt kunna genomsyra skolans vardag. Det skulle också kunna ge incitament för eleverna att äta nyttigare, i större utsträckning laga mat från grunden samt se vär-det av att äta tillsammans. Ökat samarbete mellan skola och lantbruk skulle ge lantbruk, stora som små, möj-lighet att utveckla en ny verksamhetsgren, få större kontaktyta i närområdet, möj-lighet till dialog och förankring i närsamhället samt öka möjligheterna att utveckla kunskap och förståelse för livsmedelsproduktion hos morgondagens beslutsfattare och konsumenter. Om skolor satsade på att köpa närodlat skulle nya möjligheter för många lantbrukare öppnas. Genom ett aktivt deltagande i arbetet att fostra kommande generationer skulle det svenska lantbruket kunna återta sin tydliga och viktiga roll i samhället, som delvis gått förlorad i diskussioner kring EU-stöd, djur-fabriker och miljöpåverkan. Lantbruket och livsmedelsproduktionen skulle åter kunna fungera som den stomme den är i vårt gemensamma arbete för en hållbar samhällsutveckling

Nätuniversitetet läsåret 2003/2004 - ekonomiskt stöd, kursutbud och antal sökande

Föreliggande arbetsrapport är ett led i arbetet med utvärderingen av Nätuniversitetets studentnytta. Utvärderingen genomförs vid UCER, Umeå Center for Evaluation Research, Umeå universitet. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till de problem och utmaningar som Nätuniversitetet står inför och att ur ett studentperspektiv få en bild av de utbildningar som erbjuds genom den utbildningsportal som finns på Nätuniversitetets hemsida, www.netuniversity.se. Resultatet av en sökning kan variera från en dag till en annan. Samtidigt är detta är också den verklighet som möter de studenter som söker en utbildning (kurs eller program) via denna portal. Det område som står i fokus under utvärderingens första år är utbildningar inom medicin och vård. Därför är det också dessa utbildningar som står i fokus i denna arbetsrapport. En enkät som riktar sig till de studenter som läser en utbildning (kurs eller program) inom medicin och vård genomförs också under läsåret 2003/2004. Parallellt genomförs dessutom en enkätstudie av anställdas och studenters attityder till och erfarenheter av Nätuniversitetet. Denna sist nämnda studie vänder sig till samtliga ämnesområden och inte enbart till medicin och vård

Förskollärares tal om fysik i förskolan

Through the revised curriculum (Swedish National Agency for Education, 2010), science was emphasised, and chemical processes and physical phenomena added as specific content for preschool. However, reviews by the Swedish Schools Inspectorate (2018) show that preschool teachers are still uncertain about the science content and what it should mean in a preschool context. Therefore, it is of interest to study what happens during planning sessions where preschool teachers plan an object of learning in physics. This article presents the qualitatively different ways as the preschool teachers' statements connected to physics and how the teaching of physics changes during four work team planning sessions. The analysis of video transcripts of the planning sessions shows that the preschool teachers' discussions reflect both uncertainty and certainty about the physics content and the physics teaching. The preschool teachers' talk connected to the content change over time from everyday language to the use of scientific concepts. Over time preschool teachers identify new potential starting points for the object of learning. The object of learning is discussed as a construction process and related to time and to what happens during planning sessions and teaching activities. Finally, the implications for practice are put forward