Snapchat : jakt på uppmärksamhet eller frigörelse av jaget?

Denna uppsats är skriven vid institutionen för kommunikation och medier vid Lunds Universitet. Den författades av Jakob Lundgren och Adam Mattebo under ämnet media- och kommunikationsvetenskap och den är skriven på en B-nivå. Uppsatsens syfte var att undersöka om användandet av mobilapplikationen Snapchat, som växt väldigt snabbt de senaste åren, skiljde sig åt från andra sociala medier. Uppsatsen ämnade även att undersöka om konstruktionen av jaget skiljer sig i Snapchat från andra sociala medier och i vilken grad användningen drevs av ett behov av uppmärksamhet. För att kunna undersöka detta inom ramarna av uppsatsen valdes fem intervjupersoner ut. Intervjuerna gjordes via telefon eller ansikte-mot-ansikte. Intervjuresultatet analyserades enligt Goffmans teorier om masker och framträdande och Gillbergs teorier om uppmärksamhetssamhället. Studien fann att användningen av Snapchat i lägre grad än andra sociala medier verkade drivas av ett behov av uppmärksamhet och att användarna i högre grad använde sig av applikationen för privata samtal snarare än för att skapa ett personligt varumärke

Representationen av förorten som 'den andre'

Representationen av förorten som ‘den andre’ är en studie av hur förorterna Rosengård och Holma framställs i två informationsfilmer producerade på uppdrag av Malmö kommunala bostadsbolag (MKB). I uppsatsen redogörs för hur den dominerande bilden av förorten ser ut i media och vidare hur förorter inte sällan framställs som annorlunda. Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur medieprodukterna reproducerar bilden av förorten som ’den andre’. De två filmernas olika framställningar ger en mångtydig bild av hur MKB ser på de två områdena, varför de analyseras med postkolonial teori med fokus på annorlundahetsskapande genom en kvalitativ textanalys. Vad som återfinns är att filmernas beskrivningar av områdena inte helt kan ta sig ifrån de dominerende beskrivningarna av förorten, utan tenderar delvis att reproducera dem

Funny mental illness : anti stigma campaign, the risk of reinforcing the stigmatisation with humor

This study aims to investigate the relationship of a campaign video aimed to prevent stigmatisation of mental illness, and the possible risk of reproducing a stigmatising portrayal in using humor to convey the campaigns message. The focus of this study is the anti stigma campaign video called the Stand Up Kid, which is viewable on Youtube. The study uses a method of textual analysis, in combination of the strategies presented as a detailed description and analytical questions directed to the material. The theoretical basis origins from Goffman's definition of stigma, and other theories derived from Goffman are applied, to relate more accurately to the media's role in presenting stigma and mental health. The results indicate that there is a strong connection between the portrayal of stigmatised mental health, and the difficulties that stigma presents to a campaign video. The study also shows how humor can be perceived contribute to the outcome of an anti stigma campaign

“Det jag menar när jag pratar om Tinder” : en kvalitativ analys om dejtingappen Tinder

Svajpa*, matcha, chatta – med dejtingappen Tinder kan du träffa din framtida partner snabbare än någonsin. Appen har funnits sedan år 2012 och är känd över hela världen. I Sverige sker ungefär 40 miljoner svajpningar varje dag där det enda som krävs är en bild på dig själv och tålamod. Kan en se ett beteendemönster bland unga genom ungas användande av denna app? Denna uppsats undersöker hur unga människor i Lund uppför sig på Tinder. Genom intervjuer och observationer från personer i våran omgivning har vi tolkat Tinder utifrån tre teoretiska perspektiv. Begrepp som oro, uppfattning och normer blir centrala genom hela uppsatsen. Internetdejting är något som förändras kontinuerligt och utvecklas raskt och har aldrig varit mer aktuellt än idag. Vi som uppsatsskrivare har funnit det intressant att studera om det finns etablerade normer på Tinder. Finns det likheter mellan unga personers tankar om Tinder

"Kan farbröder sy på maskin?" - En kvalitativ studie av genuskonstruktioner i "Sommar med Ernst"

Det är viktigt att undersöka hur medier, till exempel en tv-serie, konstruerar genus, eftersom det bidrar till att definiera vår bild av män och kvinnor. I vår studie har vi därför valt att studera inredningsserien "Sommar med Ernst". Det finns ingen tidigare forskning som undersöker genus i ett svenskt inredningsprogram, vilket innebär att ytterligare forskning behövs. Vår studie syftar till att bidra till detta område genom att undersöka och jämföra seriens genuskonstruktioner samt ifall könsstereotyper utmanas. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv för att på så vis kunna studera eventuellt dolda genuskonstruktioner i vår text. Våra resultat visar att serien såväl aktivt konstruerar som utmanar rådande stereotyper. Stereotyper som att män inte kan sy eller att kvinnor och män kommunicerar olika utmanas i serien, men familjerna som "Sommar med Ernst" valt ut är enbart stereotypa, heterosexuella kärnfamiljer. Serien visar även på en stereotypt manlig byggbransch, där kvinnor inte får lika stort utrymme som män. Vår studie visar att serien överlag konstruerar män och kvinnor på ett konservativt sätt och således befäster flera rådande genusstereotyper. Vår studie heter "Kan farbröder sy på maskin?" - En kvalitativ studie av genuskonstruktioner i "Sommar med Ernst" och är författad av Sofia Hansen och Erik Nilsson i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier på Lunds Universitet

Cato Christensen. 2013. Religion som samisk identitetsmarkør: fire studier av film

Cato Christensen diskuterar i sin doktorsavhandling Religion som samisk identitetsmarkør: fire studier av film förhållandet mellan populärkulturell film, religion och samisk identitet. Detta görs med utgångspunkt främst i två filmer regisserade av den samiske filmskaparen Nils Gaup, OfelaÅ¡/Veiviseren (1987) och Kautokeino-opprøret (2008). För analyserna används ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i anslutning till de i avhandlingen bärande begreppen âreligionâ, â(samisk) identitetâ och âetnicitetâ. Christensens huvudargument är att de två filmerna både är en avspegling av och en konstruktiv bidragsgivare till den revitaliseringsprocess av samisk identitet som ägt rum under de senaste årtiondena. Enligt författaren främjar filmerna just religion som samisk identitetsmarkör, eller annorlunda uttryckt: det som i filmerna presenteras som samisk religion blir en viktig resurs i revitaliseringsprocessen av samisk identitet. I första hand avser Christensen en särskilt typ av religion som han kallar âurfolksspiritualitetâ, en spiritualitet som hämtar inspiration både från den forna samiska religionen och från senmoderna urfolksdiskurser. De sistnämna diskurserna bygger, menar författaren, på primitivistiska ideologier med rötter i västerländsk idéhistoria och koloniala föreställningar. Med avhandlingen vill han framhäva religionens roll i den samiska revitaliseringsprocessen och peka på de globala trender som detta förhållande ansluter till. Med sitt val av film som studieobjekt vill han också ansluta sig till en pågående trend, i nutida religionsvetenskap, som innebär en utvidgning av religionsvetenskapens typiska empiriska fält till att inkludera även samtida populärkulturella uttryck

Kvinnlig homosexualitet: myt och stereotyp i filmen “Blå är den varmaste färgen”

Syftet med denna uppsats var att, genom en undersökning av en specifik populärkulturell medietext, studera hur denna representerar homosexualitet samt vilka myter och stereotyper som via detta uppehålls alternativt ifrågasätts. Den analyserade filmen, ”Blå är den varmaste färgen” (originaltitel: ”La vie d’Adéle”), skildrar ett lesbiskt förhållande mellan två unga kvinnor. För att genomföra analysen användes dels Roland Barthes mytologibegrepp, som grundar sig i semiologin, dels Geiger, Harwood och Hummerts (2006) ramverk av lesbiska stereotyper. Det faktum att vi som uppsatsförfattare alla har olika referensramar och till följd av detta även kanske tolkar filmen på olika sätt hölls i åtanke under hela analysens gång. Detta var enligt vår mening snarare en styrka än en svaghet. Filmen sågs var och en för sig och diskuterades sedan vid gemensamma möten. Analysens resultat blev att filmen både kan anses upprätthålla och ifrågasätta de i samhället rådande myterna och stereotyperna om lesbiska kvinnor. De två lesbiska karaktärerna som representeras i filmen införlivar vissa stereotypa drag och myter, men kan även ur vissa hänseenden anses vara normbrytande