781 research outputs found

    Modets makt pÄ gatan - en studie av Hypebeast och Refinery29

    Get PDF
    Denna studie analyserar tvÄ Internetbaserade livsstilsmagasin som bland annat portrÀtterar streetmode; mode pÄ och frÄn gatan. Placerat i en konsumtionssamhÀllelig kontext fokuserar jag pÄ hur det estetiskt tilltalande, sÄ som mode, blir ett sÀtt att positionera sig socialt. Inspirerad av Pierre Bourdieus teorier om smaken som distinktion diskuterar jag kring hur insikt om hur man bör komponera sin livsstil och image har blivit en ovÀrderlig och livsnödig kunskapskÀlla i detta samhÀlle som drivs av trender. Jag kommer fram till att magasinen erbjuder denna kunskap, och dÀrför kan vem som helst se ut att tillhöra en maktelit, men det Àr bara pÄ lÄtsas. Makteliten har nÀmligen konstruerat sin makt att definiera rÀtt smak sÄ finurligt att det Àr omöjligt att nÄ fram till makten om man inte redan Àr en del av modeeliten. Detta eftersom eliten stÀndigt förÀndrar smakdistinktionen; vad som Àr den rÄdande trenden och vilka ting eller vilken livsstil man ska omge sig med

    Gerillastickning : garn som politiskt vapen

    Get PDF

    Den förÀnderliga nyhetskonsumtionen och Cyperns ekonomiska kris

    Get PDF
    Uppsatsen bygger pÄ en egenkonstruerad enkÀtundersökning som har utförts pÄ studenter frÄn tre olika universitetsutbildningar. Med hjÀlp av den insamlade datan frÄn enkÀtsvaren försöker uppsatsen besvara frÄgestÀllningarna om hur medvetna studenterna i undersökningen anser sig var om vem som har producerat nyheterna de vardagligen konsumerar och i vilken utstrÀckning detta pÄverkar studenternas egna uppfattning om den ekonomiska krisen pÄ Cypern, med bakgrund i medierapporteringen kring denna pÄgÄende kris. Resultatet av enkÀten undersöks utifrÄn tesen att den vÀxande nyhetskonsumtionen genom sociala medier och tekniska lösningar i stil med RSS- lÀsare gör det svÄrare att tydligt avgöra vilken kÀlla som ligger har producerat den aktuella texten. Studien tacklar den hÀr problematiken genom att analysera svaren pÄ frÄgor om studenternas vardagliga nyhetskonsumtionsmönster, jÀmföra detta med respondenternas uppfattning om den egna medvetenheten kring nyheternas ursprungskÀllor och sedan sÀtta detta i relation till de undersökta uppfattningarna om medierapporteringen kring cypernkrisen, samt uppfattningarna om mediernas ton i skildringen av krisen

    Vad fÄr det lov att vara : skjorta eller tvÄngströja? En kvalitativ textanalys av klÀdannonsers kön- och genusportrÀttering i Veckorevyn

    Get PDF
    Vad fĂ„r det lov att vara - skjorta eller tvĂ„ngströja? Ă€r en kvalitativ textanalys som undersöker hur annonser i kvinnomagasinet Veckorevyn portrĂ€tterat kön och genus. Uppsatsen Ă€r pĂ„ B-nivĂ„ och Ă€r skriven av Victoria Dahlström och Sasha Naess i Ă€mnet Medie- och kommunikationsvetenskap vid Instutionen för kommunikation och medier vid Lunds Universitet. Syftet med studien har varit att blottlĂ€gga underliggande strukturer och normer som kommit till uttryck i de utvalda annonserna frĂ„n Ă„r 1980, Ă„r 1990, Ă„r 2000 och Ă„r 2010. Ur ett genus- och historiskt perspektiv har annonserna analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ textanalys, Yvonne Hirdmans teori om “genuskontraktet” och i synnerhet begrepp sĂ„som stereotyper och manlig hegemoni. Resultatet av analysen visar att rĂ„dande stereotyper och den manliga hegemonin existerar och manifesteras pĂ„ otaliga nivĂ„er i annonserna. Slutsatsen av vĂ„r analys Ă€r att stereotyper och anvĂ€ndningen av dikotomin manligt/kvinnligt inte slutar att anvĂ€ndas dĂ„ mĂ€nniskor behöver dessa motsĂ€ttningar för att strukturera och förstĂ„ vĂ€rlden. Problematiken ligger i hur man vĂ€ljer att anvĂ€nda, utforma och förmedla stereotyper i annonsering som i sin tur formar vĂ„r uppfattning av kön och genus

    En studie om identitet och presentation pÄ Facebook ur ett genusperspektiv

    Get PDF
    Följande uppsats studerar hur mÀn respektive kvinnor anvÀnder sig av det sociala mediet Facebook för att framstÀlla ett visst upptrÀdande samt möjliga bakomliggande faktorer till beteendet. Facebook Àr ett populÀrt nÀtverk som hjÀlper mÀnniskor att integrera med varandra bÄde nationellt och internationellt. Genom de olika funktionerna kan individer presentera sin personlighet och styra sitt framtrÀdande. PÄ grund av den nya offentligheten har nya möjligheter att kommunicera och integrera framkommit. Det Àr genom integration med andra som individer skapar sin identitet, dÀrför har Facebook blivit ett offentligt rum dÀr bÄde jaget skapas, omformas och visas upp. I forskningen framkom det att kvinnor och mÀn anvÀnde internetfenomenet i olika syften. Resultatet som framkom var att bÄde kvinnor och mÀn har en vilja att framstÄ pÄ ett mer fördelaktigt sÀtt. Det framkom att de olika könen valde att presentera sig olika dÄ kvinnor frÀmst ville framhÀva deras yttre, medan mÀnnen ville framhÀva en roligare personlighet. Varför kvinnor skulle vara mer angelÀgna om deras utseende kopplade vi till diskursen om den vackra kvinnan som i sin tur medierna mÄlat upp och gjort till en sjÀlvklar sanning. För att genomföra denna forskning har en kvalitativ undersökning utförts i form av fokusgruppsintervjuer. Informanterna har bestÄtt av 16 studenter frÄn olika institutioner vid Lunds Universitet. Respondenterna kommer i följande uppsats presenteras i namn och Älder. De mest relevanta teorierna som anvÀnts i studien Àr Goffmans dramaturgiska perspektiv, genusperspektivet samt identitetsbildning

    Trust for sale : en studie om influencers arbete och inflytande pÄ sociala medier

    Get PDF

    Fallet Norrtimmer : En organisations mediehantering vid kris

    Get PDF
    Problem: Mediestrategier ingĂ„r som en del av en organisations kriskommunikation och massmedier spelar en viktig roll för organisationer bĂ„de i tider vid kris och i tider utan kris. Norrtimmer Ă€r ett företag som under 90-talet gick igenom en stor kris. Företaget saknade vid detta tillfĂ€lle mediestrategier. Uppsatsens syfte var att genom utredning av Norrtimmers mediehantering under krisen fĂ„ förstĂ„else för mediestrategiers relevans för organisationer som befinner sig i en krissituation. FrĂ„gestĂ€llningarna var 1) Hur agerade Norrtimmer gentemot massmedier i krissituationen?; 2) Varför agerade företaget som de gjorde?; 3) Vilka möjligheter respektive risker finner vi med deras agerande? Slutligen avsĂ„g vi att utifrĂ„n ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar ge förslag pĂ„ vad Norrtimmer kunde göra och kan göra inför framtida kriser gĂ€llande mediehantering. Metod: Den undersökningsmetod som anvĂ€ndes för att insamla empiriskt material för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun, hĂ€r i form av enskild intervju. Vi har i vĂ„r undersökning utgĂ„tt frĂ„n en teoribaserad urvalsstrategi. Personer som befunnit sig pĂ„ nyckelpositioner vid tiden för krisen var av intresse att intervjua. Nyckelpositioner innebĂ€r i detta fall att personerna i samband med krisen varit kontaktade av medier eller suttit med i ledningen/krisgruppen. För den hĂ€r uppsatsen gör vi en analytisk generalisering av vĂ„rt kvalitativa material. Vi baserar vĂ„ra slutsatser pĂ„ vĂ„r fallundersökning. Andra företag liknande Norrtimmer som finner sig ha en snarlik avsaknad av förberedelse inför krissituationer kan med fördel ta del av detta material vid en översyn av sitt mediestrategiska tĂ€nkande. Resultat: Företaget agerade passivt gentemot massmedier och arbetade inte aktivt med sina medierelationer, vilket medförde stora problem som pĂ„ sikt ledde till att de slutligen tappade viktiga leverantörer. Anledningen till att företaget agerade som det gjorde var antingen avsaknad av medieintresse eller att fokus lĂ„g pĂ„ arbetet med den juridiska aspekten av krisen. En möjlig teori Ă€r att de heller inte kunde agera annorlunda under krisen dĂ„ deras organisatoriska rutiner inte tillĂ€t det. Vi ser det som orovĂ€ckande att Norrtimmer Ă€n idag för ett bristande mediestrategiskt resonemang. Vi rekommenderar företaget att visa ett större initiativtagande gentemot massmedier vid en krissituation. Teori menar och vĂ„rt företagsexempel visar pĂ„ att det Ă€r av vikt att organisationer som inte har nĂ„got att dölja inte ska inta ett passivt förhĂ„llningssĂ€tt, utan agerar snabbt och tar egna initiativ till att informera sin omvĂ€rld. Överambitiös extern kommunikation kan dock förvĂ€rra situationen och framkalla en kris som Ă€r svĂ„rare Ă€n den ursprungliga hĂ€ndelsen. Utmaningen för organisationen ligger i att finna den rĂ€tta balansen i informationsmĂ€ngd. Mediestrategiers relevans mĂ€rks pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de bidrar till att organisationens mediearbete flyter smidigare genom att det finns tydliga riktlinjer för vilket arbete som skall bedrivas gentemot medier. PĂ„ sĂ„ vis kan organisationen i tidskrĂ€vande situationer lĂ€gga viktiga resurser och tid pĂ„ sĂ„dant som för organisationen Ă€r betydelsefullt att hantera gĂ€llande sjĂ€lva krisen som sĂ„dan. Mediestrategier i sig inrymmer tanken om lĂ„ngsiktighet, en lĂ„ngsiktighet som underlĂ€ttar och genererar för organisationen goda medierelationer. I en krissituation kommer denna lĂ„ngsiktighet att betala sig i form av att organisationen har större möjlighet att genom sina kontakter med medier att pĂ„verka den mediala bilden av krisen. Denna bild Ă€r central, dĂ„ organisationens trovĂ€rdighet hĂ€nger pĂ„ denna ? den mediala bilden spelar en avgörande roll för hur bland andra organisationens leverantörer, kunder och anstĂ€llda betraktar företaget

    Att frÀmja Sverige : Kommunikationen i Sveriges platsmarknadsföring

    Get PDF
    Hur platser marknadsför sig, det vill sÀga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bÀst förutsÀttningar samt kommunicerar detta pÄ rÀtt sÀtt fÄr en konkurrensfördel. RÀtt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehÄlla företag samt investeringar, locka nya resenÀrer, invÄnare samt utöka platsens exportmarknad. Det Àr dÀrför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehÄlla denna konkurrensfördel. Att ha en god utveckling Àr ingenting som Àr konstant och sjÀlvklart, utan det krÀvs aktiva insatser. Det rÄder ett hÄrt darwinistisk klimat- dÀr det kommer att finnas bÄde vinnare och förlorare, de platser som behÀrskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas Àn de platser som vÀntar och avvaktar pÄ bÀttre tider

    Magiken i tekniken : En frÄga om tillit nÀr tingen börjar tala

    Get PDF
    This study is about our approach to new technology in general and the Internet of things in particular. What does it require regarding trust from our side, in order for Internet of Things (IoT) to work? What risks are associated with the use of IoT? How should we handle the fact that mindless objects will talk to each other about all we do and then mediate this? In order to get answers to the reasoning about these issues, the study examines thoughts, attitudes and approaches to technology through qualitative interviews with a total of 19 people. Using theories of societal development and change, as well as literature on the Internet of things and the risks of the Internet, the study analyzes what thoughts are present and how these are important to gain an understanding of how the IoT will affect society. The interview study reveals some clear dimensions, according to which the thesis is divided. These are “security, trust and risk”, “private or public”, “control without control” and “magic in technology”. The result shows that the Internet of things requires far-reaching trust, which respondents do not think about in everyday life. Even more of our intimate behaviour are also mediated in a way that it has never been before. The study also shows that there is both an automatic, unconscious use and an addiction in the utilize of the technical gadgets, as well as a clear magic element.Denna studie handlar om vĂ„rt förhĂ„llningssĂ€tt till ny teknik i allmĂ€nhet och Internet of things i synnerhet. Vad stĂ€ller det för krav pĂ„ tillit frĂ„n vĂ„r sida, för att Internet of things (IoT) ska fungera? Vilka risker Ă€r förenade med anvĂ€ndning av IoT? Hur ska vi hantera det faktum att sjĂ€llösa föremĂ„l kommer att prata med varandra om allt vi företar oss och sedan mediera detta? För att fĂ„r svar pĂ„ hur mĂ€nniskor resonerar kring dessa frĂ„gor undersöks i studien tankar, attityder och förhĂ„llningssĂ€tt till tekniken, genom kvalitativa intervjuer med totalt 19 personer. Med hjĂ€lp av teorier om samhĂ€llets utveckling och förĂ€ndring, samt litteratur bĂ„de om Internet of things och riskerna med internet, analyseras vilka tankesĂ€tt som finns och hur dessa Ă€r viktiga för att fĂ„ en förstĂ„else för hur IoT kommer att pĂ„verka samhĂ€llet. I intervju-studien framkommer nĂ„gra tydliga dimensioner, utefter vilka uppsatsen Ă€r uppdelad. Dessa Ă€r ”trygghet, tillit och risk”, ”privat eller offentligt”, ”kontroll utan kontroll” samt ”magiken i tekniken”. Resultatet visar att Internet of things krĂ€ver en lĂ„ngtgĂ„ende tillit, som respondenterna inte tĂ€nker pĂ„ i vardagen. Allt mer av vĂ„ra intima göromĂ„l medieras ocksĂ„ pĂ„ ett sĂ€tt som aldrig tidigare har förekommit. Studien visar dessutom att det finns bĂ„de en automatik och ett beroende i anvĂ€ndningen av de tekniska prylarna, liksom Ă€ven ett tydligt inslag av magi

    "Ingenting Àr heligt lÀngre" Svenska anvÀndare om företaget och sökmotorn Google

    Get PDF
    Wallby, Karin (2014) ”Ingenting Ă€r heligt lĂ€ngre”. Magisteruppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap. Författad vid Instutitionen för kommunikation och medier, Lunds universitet. I takt med att internet vuxit och blivit en större del av samhĂ€llet och av mĂ€nniskors vardag, har sökmotorer blivit allt viktigare för att navigera bland informationen pĂ„ nĂ€tet. Idag har företaget Google i princip monopol pĂ„ sökningar pĂ„ internet, i Sverige och i vĂ€rlden. Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka kunskap och instĂ€llning till Google bland svenska internetanvĂ€ndare, samt att ta reda pĂ„ hur anvĂ€ndarna förhĂ„ller sig till resultatet av sina sökningar pĂ„ Google. Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv Ă€r det angelĂ€get att förstĂ„ hur och var samhĂ€llets medborgare tillĂ€gnar sig information. Kunskap om hur svenska internetanvĂ€ndare nyttjar Google, ger en indikation pĂ„ företagets inflytande över vilken information som svenskar konsumerar pĂ„ internet. Kvalitativ metod i form av intervjuer med personer som regelbundet anvĂ€nder Google genomfördes och tolkades utifrĂ„n dagens digitala kontext och teorier kring uppmĂ€rksamhet och informationskontroll pĂ„ internet. Studiens resultat innehĂ„ller flera paradoxer. Kunskapen om Google visade sig vara liten bland anvĂ€ndarna, men vaga bilder av företaget desto fler. MĂ„nga uppvisade en nyfikenhet och respekt för Google som företag och stor tilltro till att sökmotorn genererar relevant information. Samtidigt var mĂ„nga kritiska till Googles sĂ€tt att hantera anvĂ€ndarinformation och till den monopollika stĂ€llning de har för sökningar pĂ„ nĂ€tet. Kritiken kom emellertid ofta att handla lika mycket om hur kommersiella intressen och storföretag dominerar internet i stort, som om just Google. Den blandade instĂ€llningen till Google som företag pĂ„verkade till viss del hur man söker och förhĂ„ller sig till sökningar pĂ„ Google, men inte hur ofta man anvĂ€nder sökmotorn. En slutsats Ă€r att den effektivitet som anvĂ€ndarna upplever att Google erbjuder till stor del förklarar varför man anvĂ€nder Google istĂ€llet för alternativa sökmotorer
    • 

    corecore