Jämförelse av finansierings- och servicesystemen för hälso- och sjukvården i de nordiska länderna

Med tanke på nordiska ministerrådets möte 11–12 juni 2007 beställde social- och hälsovårdsministeriet våren 2007 en rapport om finansierings- och servicesystemen för hälso- och sjukvården i de olika nordiska länderna av institutionen för hälsoförvaltning och -ekonomi vid Kuopio universitet. Rapportens skribenter fick stöd av Juha Kinnunen, Johanna Lammintakanen och Sari Rissanen på institutionen för hälsoförvaltning och -ekonomi. Skribenterna vill även tacka medlemmarna i den nordiska social- och hälsopolitiska ämbetsmannakommittén för deras värdefulla bistånd under arbetets gång. Faktamaterialet till rapporten insamlades ur olika källor, däribland nordiska sakkunniga. Rapportens centrala statistiska material utgörs av OECD:s och WHO:s statistik. Rapporten beaktar inte alla betydelsefulla teman, såsom de stigande läkemedelskostnaderna eller tillgången på arbetskraft. I valet av ämnesområden för rapporten har skribenterna beaktat att rapportens syfte är att lyfta fram några centrala frågor och väcka debatt. I rapporten granskas strukturen för och funktionaliteten hos de nordiska ländernas finansierings- och servicesystem för hälso- och sjukvården samt de nya utmaningar som samtliga nordiska länder ställs inför. Målsättningen är att främja debatten om reformering av den nordiska välfärdsstatsmodellen. Hälso- och sjukvården är i huvudsak likadan i de nordiska länderna eftersom servicen mest finansieras med offentliga medel och den erbjuds jämlikt åt alla. De största skillnaderna finns i hur hälso- och sjukvårdsproduktionen är strukturerad i fråga om antalet förvaltningsnivåer, uppgifter, arbetsfördelning och finansiering samt i fråga om medborgarnas valmöjligheter. Det finns också skillnader beträffande centraliseringen/ decentraliseringen av hälso- och sjukvårdsproduktionen samt beträffande antalet organisationer inom kommunerna, landstingen och staten och deras uppgifter och arbetsfördelning. De senaste årens reformer i de nordiska länderna har strävat till att trygga finansieringen av hälso- och sjukvårdstjänsterna bland annat genom att öka kommunstorleken. Medborgarnas ställning har stärkts genom att valfriheten har byggts ut och lagar som tryggar patientens rättigheter har stiftats. Den väsentliga frågan med tanke på hälso- och sjukvårdens framtid är om vi ska kunna svara på den ökande efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster och medborgarnas stigande förväntningar och krav. Stora framtida utmaningar med tanke på serviceproduktionen är såväl finansieringen av servicen och ansvarsfördelningen mellan den lokala och den statliga nivån samt relationen mellan den offentliga och privata sektorn som säkrandet av tillgången på arbetskraft. I framtiden ställs de nordiska länderna inför bland annat följande hälsopolitiska frågor som rapportens skribenter vill lyfta fram som diskussionsteman: 1) Medborgarnas konsumtionsvanor har förändrats och förändras fortfarande – medborgarnas förväntningar och krav på hälso- och sjukvårdstjänsterna är annorlunda än tidigare; 2) den offentliga maktens medel att påverka och styra utvecklingen av hälso- och sjukvården förändras i takt med att medborgarnas kravnivå stiger och den ekonomiska integrationen och globaliseringen går vidare – förändringarna påverkar oundvikligen den nationella hälso- och sjukvårdspolitikens roll och möjligheter; 3) de nordiska hälso- och sjukvårdstjänsterna fungerar i huvudsak bra och kunde i såväl Europa som omvärlden i övrigt bidra till bilden av de nordiska länderna som ”goda samhällen”

Perioperativa specialistsjuksköterskors samarbete och kunskap kring värmebevarande omvårdnadsåtgärder

De perioperativa specialistsjuksköterskorna har ett stort ansvar för att säkerställa patientsäkerhet och förebygga misstag och patientskador. För att kunna ge denna vård krävs det att de har erforderliga kunskaper inom intraoperativ värmebevaring och att de i sitt samarbete för en aktiv dialog. Bristande kommunikation mellan vårdgivare är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och jämföra operations- och anestesisjuksköterskornas upplevelser kring samarbete och kunskap om värmebevarande omvårdnadsåtgärder. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter genomfördes på två sjukhus i södra Sverige. 98 sjuksköterskor deltog från fem olika operationsavdelningar. Resultatet visar att merparten av operationssjuksköterskorna tyckte att samarbetet fungerade väl vilket anestesisjuksköterskorna inte höll med om i samma utsträckning. Anestesisjuksköterskorna ansåg sig också i högre utsträckning ha huvudansvar för värmebevarande omvårdnadsåtgärder. Det ter sig vara av vikt för de olika specialistsjuksköterskegrupperna att ta del av varandras kunskap samt att föra en aktiv dialog kring värmebevaring för att kunna erbjuda en god och säker perioperativ vård

Resurser i forskningsparker - en studie om fördelar för det enskilda företaget.

Resurserna som företag drar nytta av i forskningsparker kan härledas till agglomerationer av företag. CIPM-modellen och Diamant-modellen mäter resurser på nationell och regional nivå, men inte vilka specifika resurser som det enskilda företaget får

Konsten att anpassa sin affärsmodell efter den offentliga sektorn

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur man som leverantör kan agera på en offentlig marknad genom att anpassa sin affärsmodell efter kundens inköpsprocesser. Metod: Genom en kvalitativ studie med inslag av både deduktiv och induktiv karaktär genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personer på olika nivåer i inköpsprocessen i den offentliga sektorn. Urvalsramen för studien är vården i Region Skåne. Det insamlade empiriska materialet analyserades med hjälp av affärsmodellen. Teoretiska perspektiv: Affärsmodellen är en övergripande modell som inkluderar ett företags kunder, konkurrenter med mera för att beskriva hur ett företag skapar, levererar och fångar värde (Teece, 2010). Olika teorier om affärsmodellen har tagits upp men studien utgår från Hedman och Kallings (2002) sju komponenter som deras affärsmodell består av vilka är kunder, konkurrenter, erbjudande, aktiviteter och organisation, resurser och kompetenser, faktormarknad och leverantörer och ledningsprocesser. Empiri: Vårdbranschen är en av de största delarna i den offentliga sektorn och det sker ständigt nya inköp i denna. Olika perspektiv på inköp har inkluderats för att ta reda på hur man som leverantör kan anpassa sig till den offentliga vården. Personer har intervjuats från högst beslutsfattande inom regionen till operativ nivå och avslutningsvis intervjuat en branschorganisation som fått representera leverantörers perspektiv. Resultat: Studien har resulterat i ett antal rekommendationer för hur en leverantör kan anpassa sin affärsmodell till den offentliga sektorn för att öka sin lönsamhet

Effekterna av företagens sätt att redovisa riskhantering av valutaexponering

Vi har valt att undersöka hur svenska börsföretag i dag redovisar och hanterar sin valutaexponering, särskilt med avseende på information om årliga nettoflöden i utländsk valuta, andel kurssäkring av utländsk valuta samt löptid på kurssäkring, och på vilket sätt rapporteringen kan belysa intressenters totala riskbedömning av ett företag

Gastric acid secretion and gut peptides: mechanisms involved in inflammatory response

The regulation of gastric acid secretion is complex and involves endocrine, paracrine, and neurocrine mechanisms. Among these, the interconnecting cross-talk between different gut peptides is an important part in the control of acid secretion. The aims of this thesis were (1) to develop a new method of measuring intragastric pH for prolonged periods of time, and (2) apply developed and in-use methods using different substances and their impact on gastric acid secretion in vivo experiments on rats. (3) To study the changes in acid output and the migrating motor complex (MMC) when subjected to different substances, and (4) to further study the alterations in expression of different gut peptides in tissue samples in vitro, and the impact of inflammation in the gut. The novel Bravo model developed gave reliable recordings compared to the chronic fistula model. The pH rose during treatment with esomeprazole and the acid output in the fistula model decreased accordingly. Gut peptides ghrelin and somatostatin increased in plasma when subjected to esomeprazole treatment, while gastrin remained unchanged. Ghrelin administered in bolus doses increased the intragastric pH in accordance with previous experiments. The gut peptides somatostatin, neurotensin, and vasoactive intestinal peptide increased during pentagastrin-stimulated infusion and challenge with hydrochloric acid and polyethylene glycol both in plasma and intestinal perfusate, though the most pronounced elevation was seen in perfusate and with somatostatin. Gastrazole gave the most extensive inhibitory effect on acid secretion compared to ranitidine and esomeprazole. The CCK2-receptor antagonist YF476 inhibited acid secretion long-term and increased concentrations of ghrelin and somatostatin in plasma, but gastrin remained low. Tissue mRNA content of the peptides and their receptors were unchanged except for the ghrelin receptor. When subdued to NSAID gastrin, CCK2-receptor and iNOS increased in mRNA expression while other peptides and receptors were unchanged. Administration of NPS evoked a response in the MMC pattern with irregular spiking and prolonged cycle length of the activity fronts, and the mRNA expression of iNOS, TNF, and IL-1ß increased in the tissue. In conclusion, The Bravo model can be used as a complement to the chronic fistula model for measurements of pH. The regulation of gastric acid secretion is not only limited to the stomach, but also present in the smaller intestine where release of somatostatin seems to be most important. Different mechanisms are involved in the blockage of acid secretion when subjected to YF476, but under NSAID treatment the expression of gastrin and its receptor CCK2 increase and COX- 2 is activated which demonstrates a novel pathway for the study of gastric ulcerations. NPS, a novel neuropeptide influences the gastric motility and could have a role in inflammatory responses seen in the changes in the migrating motor complex and inflammatory markers iNOS, TNF, and IL-1ß

Timing of respiration and swallowing events during deglutition

Background: Dysphagia is a common symptom that can be due to disease, but can also occur without a known cause. Today, we know that the coordination of swallowing and respiration is essential for a safe swallow. Swallowing consists of several subsecond events. To study these events, it’s important to use modalities with high temporal resolution. In the first study in this thesis, we examined young healthy individuals with simultaneous videofluoroscopy, videomanometry and respiratory recordings, all with high temporal resolution. We know that dysphagia is more common in elderly and in patients with gastroesophageal reflux disease, (GERD).Whether this increased incidence of dysphagia in elderly is due to a disease process or is part of normal ageing is somewhat unclear. Furthermore, we believe that the increased incidence of dysphagia in GERD patients is due to reflux of gastro-duodenal content into the pharynx and larynx, which likely alter the sensory nerves of the mucosa which might deteriorate the sensitivity. To evaluate these two groups, we used our young healthy controls as a reference. However, to be able to use this control group, we used the same technique, modalities and protocol as in the study with young healthy volunteers. All of the above described studies were mostly experimental studies. Of this reason we wanted to perform a more clinical study and as swallowing maneuvers are the main treatment for dysphagia, caused by functional (neuromuscular) dysfunction. The aim of this study was to evaluate different swallowing maneuvers by intraluminal pharyngeal manometry in healthy volunteers. Material and Methods We examined all volunteers in our first three studies, with simultaneous videofluoroscopy, videomanometry and respiratory recordings, all with high temporal resolution. In the young group, the onset of 13 predetermined swallowing and respiratory events and the surrounding respiratory phase pattern were studied in different body positions and different respiratory drives, which were induced by breathing 5% CO2. In the elderly group we did not induce hypercapnia. However, six of the included 26 volunteers were examined in both the upright and the decubitus position, to evaluate whether posture had any effect on swallowing and respiratory coordination or on the swallowing safety. Our results demonstrated a highly repeatable and fixed temporal coordination of the swallowing and respiratory events despite position and respiratory drive. In our last study we only used simultaneous videofluoroscopy and videomanometry. Ten healthy volunteers without any swallowing complaints were included in the study. They started with three normal swallows without using any swallowing maneuvers and then they performed three swallows using each maneuver - the supraglottic, the super- supraglottic and the Mendelsohns maneuver. The supraglottic and the super- supraglottic swallows were explained during the examination. Subjects were instructed and trained in the Mendelsohns maneuver. Results: Our results demonstrated a highly repeatable and fixed temporal coordination of the swallowing and respiratory events in the young individuals, despite position and respiratory drive. We could demonstrate that swallowing and respiratory coordination in elderly individuals did not differ significantly comparing the upright and decubitus position. The most significant results were several manometric values that were altered in the elderly individuals compared to the young. Even in the GERD patients, we could demonstrate almost the same results, with several impaired manometric values. In our study of swallowing maneuvers, we could demonstrate a few altered manometric values, preferable with the Mendelsohns maneuver and with the super-supraglottic swallow. Conclusions: We believe that these differences in the manometric values in the elderly mainly are due to age-related changes with decreased sensitivity in the mucosa of the mouth and pharynx. We speculate that the altered muscle force in the mouth and pharynx are age- related. In the GERD patients, we believe that the impaired manometric values are due to reflux of gastro-duodenal content into the pharynx which ought to result in decreased sensitivity, that might cause an impaired force in the muscles of the mouth and pharynx. The reason why we only could confirm a few statistically significant manometric changes when healthy volunteers performed three different swallowing maneuver, might be explained by the need of more extensive training of the swallowing maneuvers or it could be due to the fixed pattern of the normal swallow