1,257 research outputs found

    Etiskt svÄra situationer för vÄrdaren i vÄrden av patienter i livets slutskede

    Get PDF
    Arbetet Àr en kvalitativ litteraturstudie vars syfte Àr att ta reda pÄ vilka de mest centrala etiskt utmanande situationerna Àr för sjukskötaren i vÄrden av den döende patienten, vilka faktorer som kan hjÀlpa sjukskötaren klara av dessa situationer bÀttre, samt vilken effekt simuleringsövningar gÀllande dessa teman under studietiden kunde ha pÄ blivande vÄrdares fÀrdigheter. Studien finner att de mest centrala etiska problemen kretsar kring vÄrden i livets slutskede, patientens rÀttigheter, kontakten med anhöriga, problem inom teamet samt vÄrdarens interna kÀnslor och upplevelser. Faktorer som bidrar till att underlÀtta dessa svÄra situationer Àr kunskap och utbildning inom omrÄdet, samarbete inom teamet och samarbete med yttre instanser. Simuleringsövningar inom etiska utmaningar i vÄrden av den döende patienten hjÀlper vÄrdstuderande att utveckla sina kunskaper och fÀrdigheter inom vÄrden, patientbemötande och etik. SÄledes Àr simuleringsövningar ett sÀtt att förbereda blivande vÄrdare för framtida utmaningar i arbetslivet pÄ denna front

    Filosofisk terapi

    Get PDF
    I Hellenismen og Romerriget blev den filosofiske livskunst blandt andet forstÄet som en terapeutisk praksis. I dag er dette omrÄde defineret af psykologer og psykoterapeuter, der ofte opfatter deres praksis som adskilt fra filosofien. I de senere Är er der opstÄet en stigende interesse for at genoplive og modernisere antikkens filosofiske livskunst, ligesom at den eksistentielle terapi har udviklet sig til en moderne filosofisk livskunst.Bogen giver en introduktion til den filosofiske terapi. I den forbindelse stiller bogen skarpt pÄ spÞrgsmÄlene om, hvorvidt der overhovedet er en berettigelse i at udÞve filosofisk terapi i det 21. Ärhundrede, og pÄ hvilke mÄder den filosofiske livskunst i givet fald kan udgÞre et brugbart alternativ til den mere konventionelle og medicinske tilgang til den kliniske psykologi og psykoterapi

    NÀtverka för nÀtlÀrande inom medicin, vÄrd och omsorg

    Get PDF

    Kultur och hÀlsa inom utbildningar vid Göteborgs Universitet

    Get PDF
    Föreliggande rapport utgör en undersökning av kursverksamheten vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att kartlĂ€gga förekomsten av kurser med kultur och hĂ€lsa-tematik vid lĂ€rosĂ€tet under perioden höstterminen 2014 till höstterminen 2015. Undersökningen har genomförts pĂ„ uppdrag av Centrum för kultur och hĂ€lsa under vĂ„ren och sommaren 2015. Urvalet av kurser har skett via sĂ„llning genom upprĂ€ttandet av distinktioner mellan olika förstĂ„elser av begreppen kultur respektive hĂ€lsa. Jag menar att bĂ„da begreppen lĂ„ter sig förstĂ„s i en snĂ€vare och en vidare bemĂ€rkelse. För undersökningen blev det relevant att formulera kriterier som stipulerar att utbildningar vid vĂ„rdvetenskaplig fakultet blir aktuella om de intresserar sig för kulturteman i bĂ„de snĂ€v och vid bemĂ€rkelse, alltsĂ„ sĂ„vĂ€l för konst som för mĂ€nniskans existentiella livsvĂ€rld. Utbildningar vid andra fakulteter blir dock relevanta om de anknyter till snĂ€vare hĂ€lsoteman, alltsĂ„ i bemĂ€rkelsen frĂ„nvaro av sjukdom. Efter en första genomgĂ„ng av programverksamheten vid universitetet kom undersökningen att inrikta sig pĂ„ att sĂ€rskilt identifiera och lyfta fram fristĂ„ende kurser pĂ„ omrĂ„det. Orsaken till detta var att kurser med kultur och hĂ€lsa-tematik inom ramen för utbildningsprogram uppvisade en klar koppling just till program och praktiska behov bland de professioner som de utbildar för. De fristĂ„ende kurser som kunnat identifieras har i högre grad ett mer Sammanfattning 5 tydligt intresse inriktat pĂ„ just intersektionen kultur och hĂ€lsa, i vidare och/eller snĂ€vare bemĂ€rkelse. Dessutom Ă€r det troligt att just fristĂ„ende kurser skulle vara en lĂ€mplig form för nya kursinitiativ om sĂ„dana skulle vara aktuella, vilket gör utbudet av och erfarenheterna frĂ„n just fristĂ„ende kursverksamhet pĂ„ omrĂ„det sĂ€rskilt relevant. Somliga av de nedan upprĂ€knade kurserna ges dock bĂ„de som fristĂ„ende och inom ramen för program. Undersökningen identifierar följande kurser som tydliga bĂ€rare av kultur och hĂ€lsa-tematik: ‱ ”Begrepp av betydelse för personcentrerad vĂ„rd – filosofiska grunder” (SV00011), 7,5 hp, vid Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsa. ‱ ”Existentiella frĂ„gor i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden” (OM3108), 7,5 hp, Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsa. ‱ ”Global hĂ€lsa” (FHX860), 7,5 hp, Institutionen för medicin. ‱ ”HĂ€lsa, medicin och samhĂ€lle 1750–1950” (HI1627), 7,5 hp, Institutionen för historiska studier. ‱ ”HĂ€lsa: natur, kultur och livsrytm” (MU1605), 15 hp, Museion vid Institutionen för globala studier. ‱ ”Personlighet, hĂ€lsa och socialpsykologi” (PC1245), 15 hp, Psykologiska institutionen. ‱ ”Musik, mĂ€nniska och hĂ€lsa” (MV2113), 7,5 hp, Institutionen för kulturvetenskaper. ‱ ”Personcentrering inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd samt omsorg” (PCV010), 7,5 hp, Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsa. ‱ ”VĂ€rlden i vĂ„rden och vĂ„rden i vĂ€rlden – mĂ„ngkulturella möten och interkulturell kommunikation i hĂ€lso- och sjukvĂ„rd” (OM3203), 7,5 hp, Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsa

    Etiske princippers genkomst i omsorg for sundhed

    Get PDF
    I artiklen forsĂžger Kemp at levere et historisk indblik i et aspekt ved den mĂ„de, hvorpĂ„ man har fremstillet og behandlet etiske spĂžrgsmĂ„l i relation til medicinen de sidste 20 Ă„r. Med afsĂŠt i et tilbageblik til 1950, hvor den etiske diskussion var prĂŠget af pragmatisme og relativisme, viser Kemp, hvordan den etiske debat undergĂ„r en vending i starten af 1980’erne, der er snĂŠvert knyttet til fremkomsten af en rĂŠkke problemer angĂ„ende udviklingen af den moderne medicin. Herfra bliver det igen legitimt at henvise til almengyldige principper i etiske spĂžrgsmĂ„l, og det er en udvikling, som Kemp Ăžnsker at forsvare. Ikke mindst fordi den giver rammerne for et fĂŠlles sprog, der gĂžr det muligt at diskutere genteknologi og bioteknologi pĂ„ tvĂŠrs af politiske uenigheder

    Aristoteles fra lĂŠgekunst til livskunst: Om sundheden og det gode liv

    Get PDF
    Den oldgrÊske filosof Aristoteles var sÞn af en lÊge. Bogen viser, hvordan Aristoteles skitserer en sÊrlig sammenhÊng imellem sundheden og det gode liv. Etikken mÄ sÄledes forstÄs som en livskunst, der pÄ flere mÄder er analog til den hippokratiske lÊgekunst. For Aristoteles omhandler etikken ganske vist det hÞjeste gode for menneskelivet som et hele, mens lÊgekunsten omhandler et underordnet gode i form af sundheden

    Cancer patient survival in Sweden : theory and application

    Get PDF
    Cancer patient survival in Sweden is generally increasing, and Sweden compares well in an international perspective. Despite these achievements, there are nevertheless socio-economic and regional differences in survival that need to be addressed to meet the intensions of the Swedish Health and Medical Service Act. The Act emphasises good health and access to care for the entire population where priority shall be given to those in the greatest need of care. The new organisational structure for oncological care that is now being implemented, with Regional Cancer Centres as central nodes in a network in their respective health care region, will hopefully be able to address these inequalities and take the past achievements in cancer patient survival even further. The quality and completeness of the Swedish Cancer Register is high. There are nevertheless areas regarding procedures for reporting incident cases to the regional registries and registration that need to be reviewed as a certain degree of under-report- ing does exist. The under-reporting appears to be systematic rather than random as it is site-specific, increases with age, and non-reported tumours are often without histopa- thological verification. For most uses in epidemiology, the degree of under-reporting will be without significant consequences, but to a varying degree, it will have implica- tions for specific research questions. The accuracy of the cancer register should be monitored on a continuous basis rather than in the ad-hoc fashion that has been done so far. This is also the method recommended by the International Agency for Research on Cancer and in guidelines from the Council for Official Statistics at Statistics Sweden. Two studies in this thesis evaluate period-based and cohort-based analyses ability to predict long-term survival for recently diagnosed cancer patients. Both studies show that period analysis gives better prediction of the future true survival, particularly when not all of the available information is used for the cohort analysis. The first of these two studies was the first systematic evaluation of period analysis that was independent of the researchers who proposed the method. Previous evaluations had mainly been per- formed using data from the Finnish Cancer Registry. This study had a significant role in demonstrating the utility of period analysis, which has since become an established method in population-based survival analysis. The second study is the first prospective evaluation of the ability of period analysis to predict future survival. Relative survival is defined as the observed survival of the cancer patients divided by the expected survival of a comparable group from the general population, free from the specific cancer under study. However, as expected survival is usually calculated from general population life tables these estimates are biased. This bias is generally ignored since mortality among individuals with a specific cancer is regarded as a small negligible part of the total mortality of the general population. To estimate the size of this bias the Swedish computerised population registers were used to calculate expected survival both including and excluding individuals with cancer. A simple method to correct for this bias using cause of death statistics was also evaluated. The results show that the bias is often sufficiently small to be ignored for most applications, especially for cancers with high or low mortality and for younger age groups. However, for older age groups and for common cancers the bias can be greater than one percent unit, and even larger for all cancer sites combined. The proposed method to correct for this bias seems to work well, and it may often be sufficient to use cause of death statistics for one recent year to gain a satisfactory correction to the bias

    Videnskaben, fremskridtet, dĂžden og mennesket - et studie i den moderne medicins totalitarisme

    Get PDF
    I artiklen retter SĂžren HĂžrning opmĂŠrksomheden mod to andre historiske og erfaringsmĂŠssige aspekter, der har en vĂŠsentlig betydning for forstĂ„elsen af den moderne medicin: PĂ„ den ene side tanken om fremskridtet og dets stĂžtte i den videnskabelige rationalitet, og pĂ„ den anden side den menneskelige dĂžd. Med udgangspunkt i Adorno og Horkheimer gĂžres det fĂžrst og fremmest gĂŠldende, at medicinens funktion og status i den moderne verden er funderet i den tillid til fornuftens, teknologiens og videnskabens evne til at bringe mennesket fremad. Dette mĂ„ ifĂžlge HĂžrning ses i lyset af, at den moderne medicin knytter sig til et ganske afgĂžrende aspekt ved menneskets erfaring af dets egen eksistens, nemlig erfaringen af dĂžden. Den moderne medicin har sĂ„ledes i sidste ende sin begrundelse i et bestemt teknologisk forhold til dĂžden, og det viser sig da ogsĂ„ at vĂŠre dette forhold, der udgĂžr det modstandspunkt, der menes at kunne levere Ă„bningen for en udgang af den ’medikaliserende umyndighed’

    Sygdommens etik – en introduktion

    Get PDF
    Vi lever i en brydningstid, hvor de etiske aspekter af sundhedsarbejdet bliver til- tagende synlige i det daglige kliniske arbejde. De store bevĂŠgelser i verdenssam- fundets udvikling med pandemier, krige og flygtningsstrĂžmme – og de markante demografiske ĂŠndringer med aldrende befolkninger og centraliseringer, der ska- ber supersygehuse sĂ„vel som hospitalstomme udkantsomrĂ„der – bĂ„de viser og konsoliderer grundlĂŠggende etiske spĂžrgsmĂ„l om, hvad mennesker opfatter som godt, sandt, rigtigt og forkert i forhold til lidelse. Tidens mange og store problemer anskues typisk som determinanter for fremtidens sygdom og lidelse (Baer, Singer & Susser, 2003), og vi har naturligt nok en trang til at finde lĂžsninger pĂ„ denne li- delse pĂ„ det strukturelle og samfundsmĂŠssige plan. Alligevel er det i patienternes levede liv og i deres konkrete mĂžder med sundhedsvĂŠsenets aktĂžrer, at lidelsen bliver synlig, fortalt, fortolket, hĂ„ndteret og lĂžst. Samfundets vĂŠrdier, vurderin- ger og prioriteringer trĂŠder for alvor frem her og bliver til smĂ„ etiske praksisser i hverdagen og i klinikken. Det er disse praksisser – der forholder sig til det store i det smĂ„ – som vi Ăžnsker at sĂŠtte fokus pĂ„ med dette temanummer

    Intravesical treatment of bladder cancer using Bacillus Calmette-Guérin (BCG) :a survey of practice and treatment strategies at 15 Swedish hospitals.

    Get PDF
    Treatment using Bacillus Calmette-Guérin (BCG) is recommended for some superficial bladder cancer tumors, because it reduces the risk of recurrence. Exact mechanisms of BCG are not known yet and various treatment strategies are available. This is a cross-sectional study to identify the different treatment strategies used in Sweden. The PDSA model has been used as a theoretical framework for the study. The survey was carried out by a nurse who interviewed 15 clinicians during March and April 2013. An interview-guide was prepared for the interviews in order to ensure equality and to support documentation. Wards who participated administered between 1-15 treatments per week. Six of the 15 wards had guidelines on how the instillation should be provided. The survey revealed several differences in treatment strategy and approach. On some devices, the patient received one instillation per week for six weeks, while other clinics provided maintenance for a year. Some clinics in the study used the same protective equipment that is used during chemotherapy, however other clinics only used plastic aprons and gloves. To provide equal care clearer guidelines are needed and should include more information about BCG treatment, as currently it is only reported if the patient has received treatment.Vid vissa ytliga tumörer i urinblÄsan rekommenderas behandling med instillationer av Bacillus Calmette-Guérin (BCG), som minskar risken för recidiv. Den exakta verkningsmekanismen Àr inte kÀnd och olika behandlingsstrategier finns. Detta Àr en tvÀrsnittstudie för att kartlÀgga hur vi gÄr tillvÀga i Sverige. Som stöd för studien anvÀndes PDSA- modellen. Till kartlÀggningen inbjöds 15 kliniker att utse en personal för en telefonintervju under mars och april mÄnad 2013. En intervjuguide utarbetades inför intervjuerna för att frÄgorna skulle stÀllas pÄ ett likvÀrdigt sÀtt och vara ett stöd vid dokumentation, alla intervjuer utfördes av en sjuksköterska. Klinikerna som deltog gav mellan 1-15 behandlingar per vecka. Sex enheter hade riktlinjer kring hur instillationen skulle ges. KartlÀggningen visar pÄ flera skillnader nÀr det gÀller behandlingsstrategi och tillvÀgagÄngssÀtt. PÄ vissa enheter fÄr patienten en instillation per vecka under sex veckor medan man pÄ andra behandlingsenheter fortsÀtter att ge underhÄllsbehandling under ett Är. PÄ vissa behandlingsenheter anvÀnder personalen som ger instillationen samma skyddsutrusning som vid cytostatika, pÄ andra hÄll endast plastförklÀde och handskar. För att vi skall fÄ en mer likvÀrdig vÄrd behövs klarare riktlinjer och det nationella blÄscancerregistret bör kompletteras med fler uppgifter kring BCG behandlingen. Idag registreras endast om patienten fÄtt behandling eller inte
    • 

    corecore