De estetiska ämnenas didaktik

This anthology presents perspectives on teaching and learning in the arts and is relevant for teachers and teacher students in the arts as well as researchers and PhD candidates. The analytical discussions about children, pupils, teachers and students in varying forms of creative education is treated from a variety of theoretical perspectives and offers new ways of thinking about the arts in all forms of education. In the anthology, researchers, senior lecturers and experienced educators discuss research questions about aesthetic expressions, communication, subjects, learning processes and reflections from a practice point of departure. The authors are all employed at or connected to the arts education at the Department of Humanities and Social Sciences Education (HSD) at Stockholm University, Sweden. The book includes descriptions of different research practices such as research by professors and senior lecturers, post docs as well as the reflective writings of teaching personnel. The chapters have all gone through a double-blind peer-review process

Känslornas maktspel i skolmusikal : Gymnasiestuderandes beskrivningar av de känslor som förmedlas genom estetiska lärprocesser inom ett musikalprojekt

Referat Den mångsidiga kompetensen poängteras i läroplanen och ska ge studerande möjligheten att uttrycka sig med hjälp av drama, musik och känslor. Med ett personligt intresse för ämnet och en respekt för de kroppsliga uttryckssätten och dess betydelse formades denna avhandling. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasiestuderande beskriver sitt deltagande i uppsättningen av musikalen DÖMD, med fokus på estetiska lärprocesser och känslor. Detta med hjälp av det insamlade materialet i form av gymnasiediplom som studerandena har skrivit som slutarbeten. Den vägledande frågeställningen som genomsyrar avhandlingen lyder: Vilka känslor framträder ur studerandenas estetiska lärprocesser inom musikalprojektet? Med hjälp av en fenomenografisk forskningsansats och narrativ analys har jag tolkat 15 gymnasiestuderandes diplom som utomstående forskare. I diplomen beskriver gymnasiestuderande den musikaliska processen ur den egna synvinkeln kopplat till egna musikaliska erfarenheter samt hur de som individer utvecklats under processen. Diplomen har delats in i kategorier för att sedan skrivas ut i narrativ bestående av fiktiva personer som berättar studerandenas känslomässiga musikalprocess. Respondenterna var med i uppsättningen av en musikal från manusskrivande till slutgiltig produkt. I gymnasiediplomen beskriver studerandena processen som hektisk, tung men fantastisk och euforisk. Det huvudsakliga resultatet visar att man inte kan vara med i en konstnärlig process utan att bli berörd. Starka känslor förmedlas under en musikalisk process och tack vare de estetiska ämnena har studerandena lyckats sätta ord på känslorna och lockats utanför den egna bekvämlighetszonen. Vägen till att hitta den egna professionella identiteten har fått hjälp av processen och studerandena har växt som individer. För att skapa innovativt lärande behöver man lägga märke till känslorna. Studerandena har lyckats förmedla erfarenheter så att andra förstår. Alla studerandenas processer börjar med olika känslor, tankar och förutsättningar. Vägarna genom processen ser även olika ut för alla, men alla studerande slutar på samma positiva inspirerade punkt

Att handleda gymnasieelever i deras lärprocesser: en kvalitativ undersökning i den egna verksamheten av några lärares erfarenheter av handledning

Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande. Lärandet ses som en aktiv process och förutsätter ett engagemang av eleven. Elever ska även få ett ökat eget ansvar och successivt få arbeta med större och mer självständiga uppgifter. Läraren förväntas att stimulera, handleda och stödja eleven i dessa lärprocesser. Självstyrda arbeten har blivit vanligare på gymnasieskolorna och lärarna ska fungera som handledare i dessa processer. Syfte med undersökningen är att förstå hur lärare tolkar sitt uppdrag som handledare. Det övergripande syftet innehåller två delar. I den första delen tydliggörs lärares uppdrag och vilka kompetenser eleverna ska uppnå enligt styrdokumenten. Den andra delen av syftet är empirisk och innehåller några lärares tolkningar av handledning och handledarrollen. Utifrån detta har fyra frågeställningar formulerats: 1. Vad säger gymnasieskolans styrdokument om lärarens uppdrag? 2. Vilka kompetenser är det elever ska uppnå? 3. Vad säger den pedagogiska forskningen om handledning? 4. Hur tolkas uppdraget av lärare? Den kvalitativa undersökningen genomförs i den egna verksamheten och bygger på fyra enkätsvar och två intervjuer. Tolkning av data sker i två steg. I tolkningssteg 1 används en hermeneutisk metod och i tolkningssteg 2 jämförs resultaten med hjälp av en upprättad hypotetisk konstruktion: Idealtyp-Handledarroll. I resultaten framkom att handledningens kärna är samtalet och det är i dessa läraren ser eleven växa. En handledning som möjliggör för elever att nå undervisningsmålen är en handledning som har ett klart mål, tillräckligt stort tidsutrymme så läraren kan lyssna och ställa frågor och utifrån detta anpassa handledningen till den nivå eleven befinner sig på. Relationen ska vara tillitsfull. Hinder för att elever ska nå målen är när handledaren styr för mycket och tar över elevens arbete. Ett annat är om en handledare har för många elever att handleda och att en del elever gör anspråk på ett för stort tidsutrymme, medan andra inte använder sig av den tid de har till sitt förfogande

I det okända - En diskussion kring hur utforskande kan bli en möjlighet i utbildning

Med syftet att bidra till vidare forskning, påbörjar jag i upp- satsen en diskussion kring hur utforskandets svagheter kan bli till möjligheter i utbildning; Att ge sig ut i det okända och ta risker är en nödvändighet då vi vill lära oss det vi inte redan vet och i förlängningen påverka den värld vi är en del av. Men utforskandet kräver också att det som skall läras inte är känt från början och detta i sig medför en risk inför att vad som helst kan hända. I ett första steg i uppsatsen kopplar jag utifrån risktagande och att vara i det okända samman utforskandet med Gert Biestas teorier kring demokrati och utbildning. Här får Bi- estas formuleringar kring kreativitet och skapande en cen- tral roll. För att sedan ”testa” min ”tes” kring utforskande, risktagande och att vara i det okända och se vilket utrymme utforskandet utifrån detta resonemang ges i skolans styrdo- kument, gör jag, med stöd i Biestas teorier, en kritisk dis- kursanalys över hur orden utforska, risk och okända före- kommer och används i läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium. Även om det medför vissa begränsningar i att enbart se på några få specifika ord i en större text, stämmer resultaten från analysen av användningen av orden i läroplanerna väl överens med den tidigare knapphändiga forskning som finns innehållande termen ”utforskande lärprocesser”. Forskning som uteslutande berör utbildning och lärande i förskolan. På så vis bekräftar resultatet av analysen det ”tomrum” som finns kring användandet av begreppet ”utforskande lärpro- cesser” för utbildning högre upp i åldrarna

Integration av inhyrd personal och dess konsekvenser för kompetens och lärande : Ett organisationsperspektiv på internationell kasinomiljö

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande. Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter. Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas

Meningen med Informationskompetens

Intet abstract