Geo-localization system for people with cognitive disabilities

Technology is present in almost every simple aspect of the people’s daily life. As an instance, let us refer to the smartphone. This device is usually equipped with a GPS module which may be used as an orientation system, if it carries the right functionalities. The problem is that these applications may be complex to operate and may not be within the bounds of everybody. Therefore, the main goal here is to develop an orientation system that may help people with cognitive disabilities in their day-to-day journeys, when the caregivers are absent. On the other hand, to keep paid helpers aware of the current location of the disable people, it will be also considered a localization system. Knowing their current locations, caregivers may engage in others activities without neglecting their prime work, and, at the same time, turning people with cognitive disabilities more independent.Fundação para a Ciência e a Tecnologia (FCT) - project FCOMP-01-0124-FEDER-028980 (PTDC/EEI-SII/1386/2012)ERDF - European Regional Development Funds through the COMPETE Programme (operational programme for competitiveness) project FCOMP-01-0124-FEDER-028980 (PTDC/EEI-SII/1386/2012)

Advances and trends for the development of ambient-assisted living platforms

Ambient Assisted Living (AAL) and Ambient Intelligence (AmI) try to achieve a future where technology surrounds the users and helps them in their daily lives. In this sense, the urgent need of solutions to cover the rapid increase of the elderly population with chronic diseases led to the increase of projects related with AAL and AmI. During the latest years, several projects have been proposed to tackle different medical problems, some building devices and others services. This paper presents iGenda and its evolution, the UserAccess, with the main objective of developing an AAL platform. It features an analysis of the latest developments and points future directions for the work. These projects display the importance of the interoperability of the platforms, demonstrating a case study for AAL development.This work has been supported by FCT – Fundação para a Ciência eTecnologia within the Project Scope: UID/CEC/00319/2013 and COMPETE: POCI-01-0145-FEDER007043. A. Costa thanks the Fundação para a Ciência e a Tecnologia (FCT) the post-doc scholarship with the ref. SFRH/BPD/102696/2014. This work is also partially supported by the MINECO/FEDER TIN2015-65515-C41-R.info:eu-repo/semantics/publishedVersio

Anything Industry Wants: Environmental Policy Under Bush II

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är idag lättare att diagnostisera och det är vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer känt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem. Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att få mer förståelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lärare, men även hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Frågorna har handlat om hur ungdomarna sett på diagnosen, livet med den och även hur de klarat av skolgången med sin funktionsnedsättning. Resultatet visar att lärare behöver mer utbildning när det kommer till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Studien visar att barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har lättare att lära sig om de får göra praktiska saker. Att ta in mer praktiska moment i undervisningen skulle kunna förenkla för många av dessa barn och ungdomar. Informanterna har varit eniga om att kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar överlag är för låg. Familjen är en viktig del i ett barns säkerhet, men det betyder att föräldrar och syskon måste få veta hur de ska bemöta ett barn som lever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är inte enbart i skolan kunskapen bör vara hög