105 research outputs found

    Skogsvård på sura sulfatjordar

    Get PDF
    Vid markberedning och iståndsättningsdikning i skogarna i våra kustområden bör man uppmärksamma de risker som de sura sulfatjordarna utgör för vattendragen. Under de senaste åren har karteringen av de potentiella riskområdena inletts, men uppgifter saknas fortfarande från betydande arealer. Sura sulfatjordar påträffas i de kustområden som ligger under Litorinahavets högsta kustlinje. I norra Finland når Litorinaområdet upp till ca 100 meter och i södra Finland 30-40 meter över den nuvarande havsnivån. Exceptionellt sura jordar kan förekomma också i områden där berggrunden utgörs av svartskiffer, men dessa behandlas inte här. Enligt internationella bedömningar har Finland den största arealen sura sulfatjordar i Europa. Surheten i de sura sulfatjordarna orsakas av järnsulfidhaltiga avlagringar i jordmånen. När dessa blottläggs eller kommer i kontakt med syre i samband med torrläggning, inleds en oxidationsprocess. Produkterna av denna oxidationsprocess syns i jordmånen som röd- eller guldbruna skikt eller rostfläckar. Det vatten som urlakas via dessa jordar är ytterst surt och har en hög halt av lösta metaller och utgör därför ett allvarligt hot mot vattenorganismer och orsakar omfattande skador på fiskbestånden. Problemen i vattendragen accentueras om en torrperiod åtföljs av kraftiga eller inhållande regn. Risken för försurning i vattendragen är störst i jordbruksområden med täckdikesnätverk. Dränering inom skogsbruket är inte lika genomgripande och anses av den orsaken inte medföra lika stora risker. Lokalt kan effekterna av skogsvårdsåtgärder emellertid vara stora, och för att undvika försurningsepisoder bör därför alla aktörer känna till riskområdena och beakta dem vid planering och praktiska åtgärder. Det går att undvika skadeverkningar på vattendragen och vattenorganismerna genom att undvika att gräva ända ner till de sulfidhaltiga markskikten. Iståndsättningsdikning av skogsmark utgör den största risken för exponering och blottläggning av sulfidskikten. I kustregionerna bör man undersöka huruvida det förekommer sulfidhaltiga markskikt på det planerade grävdjupet redan då man gör upp en dikningsplan. Grävningen skall begränsas till skikten ovanom sulfidjorden. Då man är osäker, kan man ta markprover med en provborr eller en spade. Ur markproverna kan man ofta avgöra sannolikheten för sulfidjord redan på platsen genom att titta på och lukta på proverna, men större visshet om risken för försurning fås genom upprepade pH-bestämningar eller svavelanalyser av markprovet. Dessutom bör man observera, att en förundersökning inte alltid ger en heltäckande bild av sulfidskiktens utbredning, utan de kan påträffas senare under grävningsarbetets gång eftersom sulfidskiktens djup och omfattning varierar lokalt. Försurning kan också ske i samband med markberedning vid skogsföryngring. Speciellt på fastmarker kan det normala markberedningsdjupet nå ytliga sulfidhaltiga skikt, och då kan försurning och urlakning av metaller i toxiska mängder utgöra ett hot för trädplantorna. Avsikten med den här guiden är att redogöra för de mest effektiva metoderna som den tillbuds stående forskningen har att erbjuda för att undvika försurnings- och metallskador under iståndsättningsdikning och skogsföryngring.201

    Tekniska högskolan läroprogram 1964-1965

    Get PDF
    Sisältää tiedot henkilökunnasta, laboratorioista ja laitoksista, opinnoista, tutkinnoista ja opetusaineista sekä opintosuunnitelmat

    Market orientation in agriculture business

    Get PDF
    Svenska lantbruksföretag agerar idag på en global marknad med allt ökande konkurrens och krav på effektivitet. Enligt utredningar på uppdrag av regeringen så behövs det en ökad kunskap om marknaden för att kunna stärka företagens lönsamhet och konkurrenskraft (Statens offentliga utredningar 2014). Livsmedelsmarknaden i Sverige har också förändrats mycket på senare år, då den nu styrs mycket av trender och matens ansedda miljöpåverkan. Detta ställer höga krav på företagen, vilka har flera komplexa marknads-, konkurrens-, och omvärldsfaktorer att förhålla sig till. Detta ligger till grund för studiens syfte och frågeställningar för att undersöka om marknadsorientering bör och kan tillämpas bland lantbruksföretag i Sverige. Studien genomförs som en litteraturstudie, där befintlig forskning och litteratur på området granskas för att ge svar på frågeställningarna Litteratursökningen genomförs i huvudsak bland publicerade vetenskapliga artiklar. Litteraturen beskriver marknadsorientering som ett begrepp för företags förmåga att inskaffa och nyttja information om marknaden man är verksam på. Ett företag med hög grad av marknadsorientering styr hela företaget efter marknadens efterfrågan, för att erbjuda produkter eller tjänster som medför högre betalningsvilja hos kunden. Detta anses bidra till ökad konkurrenskraft och lönsamhet bland samtliga företag. Studier styrker också marknadsorienteringens betydelse för konkurrenskraft även bland små och medelstora företag, särskilt med tanke på deras oförmåga att genom effektivisering kunna konkurrera med stora internationella företag och organisationer. (Grunert et al. 1996; Micheels & Gow 2013; Micheels & Gow 2015) Samma principer gäller också för lantbruksföretag, som genom framgångsrik marknadsorientering anses differentiera sig och göra sig mindre beroende av världsmarknadspriser. Detta bidrar i sin tur till ökad konkurrenskraft och bättre lönsamhet även bland lantbruksföretagen. Flera faktorer, som långsiktiga produktionsspecifika investeringar, traditioner, attityd och ideologier hindrar dock många lantbruksföretag från att agera mer marknadsorienterat. En ökad kunskap om begreppet marknadsorientering och ett ökat intresse bland företagsledare kan bidra till ökad grad av marknadsorientering bland svenska lantbruksföretag. Detta kan leda till bättre lönsamhet, även genom enklare anpassning efter marknadens efterfrågan.Swedish farms act in a global market with ever-increasing competition and efficiency requirements. According to investigations commissioned by the government, there is a need for increased market knowledge in order to strengthen companies' profitability and competitiveness (Statens offentliga utredningar 2014). The food market in Sweden has also changed a lot in recent years, as it is now highly influenced by trends and food's considered environmental impact. This places high demands on companies, which have several complex market, competitive and external factors to relate to. This is the basis of the study's purpose and questions to investigate whether market orientation should and can be applied among agricultural companies in Sweden. The study is conducted as a literature study, where existing research and literature in the field are examined to answer the questions. The literature search is carried out mainly by published scientific articles. The literature describes market orientation as a concept for companies' ability to acquire and use information about the market in which they operate. A company with a high degree of market orientation controls the entire company according to market demand to offer products or services that result in higher customer value. This is considered to contribute to increased competitiveness and profitability among all companies. Studies also reinforce the importance of market orientation for competitiveness even among SMEs, especially in view of their inability to compete with major international companies and organizations through efficiency (Grunert et al. 1996; Micheels & Gow 2013; Micheels & Gow 2015). The same principles also apply to farms which, through successful market orientation, are considered to differ and become less dependent on world market prices. This in turn contributes to increased competitiveness and improved profitability among agricultural companies. However, many factors, such as long-term production-specific investments, traditions, attitudes and ideologies, prevent many farms from acting more market-oriented. Increased knowledge of the concept of market orientation and increased interest among business leaders can contribute to an increased degree of market orientation among Swedish farms. This can lead to better profitability, even through easier adaptation to market demand

    Skuggpriser på åkermark i Nyland baserat på LIR-data

    Get PDF
    Lantbrukets lönsamhet är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Åkermarkens pris är i sin tur en av de främsta faktorerna som påverkar jordbrukets lönsamhet. Målsättningen med den här magistersavhandlingen var att undersöka hur mycket det lönar sig att betala för åkermarken som man brukar och med betoning på arrende. Frågesättningen var vilka odlingsväxter det lönar sig att odla och ifall det finns skillnad mellan de olika CAP-perioderna som varit i kraft under åren 2011–2020, innan 2015 och efter. Data som används i avhandlingen är LIR-data från Nylands svenska lantbrukssällskap från åren 2011–2020. LIR står för lantbrukets individuella rådgivning och är en pakettjänst för växtodlingsgårdar som omfattar bland annat växtodlingsrådgivning och uppföljning av de ekonomiska resultaten som sedan utges i form av en publikation för medlemmarna. De ekonomiska nyckeltalen består av riktiga värden i mån av möjlighet och därtill bestämda kalkylvärden. Det fanns stora variationer mellan gårdarna i både ekonomiskt resultat samt i skördemängd. Bland annat präglades åren 2013 och 2018 av dåliga skördar. Optimeringen har gjorts med hjälp av linjär programmering. Genom att optimera växtföljden har så kallade skuggpriser tagits fram, det vill säga ett marginalvärde vad ytterligare en hektar åkermark skulle avkasta. Skuggpriset innebär i det här fallet täckningsbidrag c (TB C), det vill säga vinsten innan åkerkostnader dragits av. Som jämförelse till optimeringsmodellen gjordes också en modell som skulle motsvara den nuvarande växtodlingen på LIR-gårdarna. Avhandlingen har endast koncentrerats till odlingsväxter som kan odlas med de vanligaste jordbruksmaskinerna, således har potatis och sockerbeta lämnats bort, dessutom har kummin medvetet inte tagits i beaktande. Täckningsbidrag C maximerades genom att välja ut den kombinationen grödor som ger den högsta vinsten på en modellgård på 150 hektar med restriktionerna att det max fick vara 20 % oljeväxter, max 20 % proteingrödor samt max 40 % höstsäd, därtill måste gården ha minst 20 % vårspannmål för att vara representativ samt för perioden 2015–2020 ha minst 5 % i gröngödslingsvall för att simulera EFA-kravet. Det genomsnittliga skuggpriset för perioden 2011–2014 blev 449 euro per hektar efter maximeringen samt 413 euro per hektar för perioden 2015–2020. Motsvarande resultat för LIR-modellen var 383 euro per hektar respektive 299 euro per hektar. Den utarbetade modellen gav således 66 euro bättre resultat i medeltal för perioden 2011–2014 samt 116 euro per hektar för perioden 2015–2020. Den andra CAP-perioden (2015–2020) verkade ge ett något sämre resultat än den första, en möjlighet är att EFA-arealen har en negativ inverkan på vinsten. Gemensamt var att det överlag lönade sig att maximera arealen med höstsäd samt odla ryps och ärter eller bondböna. I den här avhandlingen har det använts medeltal för optimeringarna, vilket är ett riktgivande svar men förslag på vidare forskning är att på detaljnivå undersöka vinsten för enskilda gårdar i Nyland. En ekonometrisk forskningsmetod kunde således övervägas för att reda ut de bakomliggande faktorerna som påverkar betalningsmöjligheten

    Höstrapsens lönsamhet i södra Finland

    Get PDF
    Syftet med avhandlingen var att utreda höstrapsens lönsamhet i södra Finland samt belysa risker och hot som höstrapsodling medför. I undersökningen utreddes också lönsamheten för en vårrapssort som användes som referensvärde för att utreda skillnaden i lönsamhet mellan höst-och vårraps. Lönsamheten utreddes med hjälp av täckningsbidragskalkyler. Undersökningsmaterialet bestod av data från försöksodlingar utförda av NSL på Västankvarn gård i Ingå och K-lantbruk på Kaupan Maataloussäätiös gård i Hauho. Materialet bestod av odlingsförsök utförda under åren 2011–2014 där medelskörden, samt högsta och lägsta uppmätta skörd framgick. Tre olika höstrapssorter jämfördes sinsemellan och dessa jämfördes ytterligare med en vårrapssort. Odlare och experter inom höstrapsodling intervjuades för att belysa problem och risker som höstrapsodling medför i praktiken. I undersökningen jämfördes höstrapssorterna; Apanaci (populationssort), Banjo(hybridsort) och DK Imistar CL(Clearfield). DK Imistar CL, som var den lönsammaste höstrapssorten, hade ett täckningsbidrag som var dryga 80 € per hektar högre än Apanacis och Banjos. I jämförelsen mellan höst- och vårraps var DK Imistar CL fortfarande den mest lönsamma sorten. Täckningsbidraget var knappa 130 € högre än vårrapsen Campinos. Alla tre höstrapssorter hade ett högre täckningsbidrag än vårrapsen. I undersökningen presenterades scenarier över möjliga utfall av produktionen i syfte att beskriva variationen i skördenivån och sannolikheten för att så skulle ske. Scenarierna bestod av låg skörd, medelskörd och hög skörd och sannolikheten för att dessa skulle ske var 25 procent, 50 procent och 25 procent. Odlingsalternativen bestod av odling av en populations-, hybrid- och Clearfield höstrapssort och vårrapssorten Campino. Då de möjliga utfallen är medräknade var lönsamheten för odling av en Clearfield höstrapssort högst. Enligt tidigare undersökningar är övervintringen den största risken för höstrapsskörden. Av undersökningsmaterialet framgick att övervintringen misslyckats en gång av fyra. Av intervjuerna framgick också att övervintringen var det största hotet för en lyckad skörd. Val av rätt odlingsfält samt fungerande dränering på fältet, sniglar, nederbördsmängd, tidig såningstidpunkt samt val av förväxt var andra faktorer som ansågs problematiska inom höstrapsodling. Höstrapsen ansågs vara en tålig gröda med en mycket hög skördepotential och därför ett beaktansvärt alternativ till våroljeväxter. Odlingen innebär dock risker, övervintringen som den främsta, och kräver ett intresse och risktagande av odlaren. Antalet observationer i undersökningen var inte tillräckligt för att kunna beskriva höstrapsens lönsamhet mer allmänt. Men resultaten understöds av tidigare undersökningar där samma risker och hot kommer fram. Höstrapsen är ett beaktansvärt alternativ till våroljeväxter och ekonomiskt sett mer lönsamt. I dagsläget finns det ringa praktisk erfarenhet av odlingen i södra Finland, men resultat från odlingar i Sverige som ligger på samma breddgrader som Finlands sydkust stöder uppfattningen att höstraps är ett lönsamt alternativ till våroljeväxter

    Folkets vilja - folkets beslut / kamrat J. Lauristin's, N. Ruus', O. Sepre's, A. Jõeäär's tal vid Riksdagend II sammamsättinings I session

    Get PDF
    https://www.ester.ee/record=b1874798*es

    Tekniska högskolan läroprogram 1961-1962

    Get PDF
    Sisältää tiedot henkilökunnasta, laboratorioista ja laitoksista, opinnoista, tutkinnoista ja opetusaineista sekä opintosuunnitelmat

    Suomen teknillinen korkeakoulu ohjelma lukuvuonna 1937 - 1938 - Tekniska högskolan in Finland program för studieåret 1937 - 1938

    Get PDF
    Julkaisu on kaksikielinen: suomi ja ruotsi. Sisältää tiedot henkilökunnasta, laboratorioista ja laitoksista, luennoista ja harjoituksista sekä opintosuunnitelmat

    Suomen teknillinen korkeakoulu ohjelma lukuvuonna 1937 - 1938 - Tekniska högskolan in Finland program för studieåret 1937 - 1938

    Get PDF
    Julkaisu on kaksikielinen: suomi ja ruotsi. Sisältää tiedot henkilökunnasta, laboratorioista ja laitoksista, luennoista ja harjoituksista sekä opintosuunnitelmat
    corecore