A healthy dose of Lynch : a study of how health-enhancing environmental qualities can be included in analysis methods based on Kevin Lynch’s theory

Omfattande trender av urbanisering och förtätning har medfört hälsorelaterade utmaningar, då urbana grönområden ofta tas i anspråk för exploatering. Medan många studier har undersökt grönområdens olika hälsorelaterade fördelar, har desto färre behandlat en inkludering av hälsoaspekter i välanvända stadsplaneringsteorier. Denna uppsats har till syfte att undersöka möjligheten att inkludera hälsofrämjande miljökvaliteter i Kevin Lynchs teori om stadens fem element, som används vid analys och utformning av städer. Detta för att utveckla en analysmetod baserad på Lynchs teori som möjliggör att hälsofrämjande aspekter tas i hänsyn. Hälsoaspekter representeras teoretiskt av perceived sensory dimensions (PSDs), vilka uttrycker åtta generella mänskliga behov i relation till urbana grönområden. Relationen mellan PSDs och Lynchs teori undersöks genom att tillämpa teorierna i analyser av Eriksberg, Uppsala, och sedan jämföra resultatet av de båda analyserna med varandra. Resultatet visar att det finns samband mellan PSDs och Lynchs teori, där PSDs kan användas för att utveckla en analysmetod baserad på Lynchs teori. I analysmetoden tillför PSDs beskrivningar om vilka hälsofrämjande kvaliteter elementen innehar eller bidrar med. Indelningen av PSDs i motsatspar kan också vara ett verktyg i analysmetoden, för att bättre förstå olika platsers förutsättningar och behov. Utvecklingen av analysmetoden är ett första steg i framtagandet av ett verktyg som kan försäkra att hälsofrämjande aspekter tas i hänsyn vid analys och utformning av städer.Comprehensive trends of urbanisation and densification have brought challenges regarding health aspects, as urban green spaces often frequently become the site of for new buildings. While many studies have examined different health benefits of green spaces, fewer have concerned the inclusion of health aspects in well-used urban planning theories. This thesis aims to review the possibilities of including health-enhancing environmental qualities in Kevin Lynch’s theory of the five elements of the city, which is used in urban analysis and design. This in order to develop an analysis method based on Lynch’s theory that enables health-enhancing aspects to be taken into consideration. The health aspects are theoretically represented by perceived sensory dimensions (PSDs), which express eight general human needs in relation to urban green spaces. The relationship between PSDs and Lynch’s theory is examined by applying the theories in analyses of Eriksberg, Uppsala, then comparing the results of both analyses with each other. The result shows that there are connections between the PSDs and Lynch’s theory, where the PSDs can function as a tool for further developing an analysis method based on Lynch’s theory. In the analysis method, the PSDs add descriptions of which health-enhancing qualities the elements have or contribute to. The division of PSDs in opposing pairs can also be a tool in the analysis method, to better understand the conditions and needs of different places. The development of the analysis method is a first step in creating a tool that can ensure that health-enhancing qualities are considered in urban analysis and design

Qualitative evaluation of the processes in Health Promoting Hospitals

Bakgrund: Hälso- och sjukvården har traditionellt haft en inriktning på att behandla uppkommen sjukdom som redan är manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbeta med en mer uttalad hälsofrämjande profil och många förespråkar, av olika skäl, det förebyggande arbetssättet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vägande skälet är att öka patienternas livskvalitet och förbättra upplevelsen av vården. I Sverige finns ett nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hälsofrämjande processer. Nätverket ingår i ett globalt WHO-arbete. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom att göra en processutvärdering bedöma kvaliteter och egenskaper i det hälsofrämjande arbetet på utvalda sjukhus inom Nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus och Vårdorganisationer. Utvärderingen utgår från patientperspektivet i indikatorarbetet och om det finns skillnader i förståelse mellan sjukhusen. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter, utvalda genom bekvämlighetsurval, för fyra hälsofrämjande sjukhus. Intervjuerna transkriberades och kvalitativ innehållsanalys genomfördes med betoning på intervjuernas manifesta innehåll. Sökning i relevant litteratur resulterade i uppställning av kriterier för utvärderingen som ett redskap för att analysera intervjuerna strukturerat. Resultat: Intervjuerna indikerade att det sjukdomsförebyggande arbetet förstås likartat mellan sjukhusen och är väl definierat. Dock tycktes det som om ett mer systematiskt, strukturerat arbete inte har fått fäste inom vissa levnadsvaneområden, trots att det finns evidens för fördelen med detta. Vidare arbetade man främst med högriskstrategier inom prevention, till skillnad från bredare befolkningsstrategier. Det hälsofrämjande arbetet tolkades som ett förhållningssätt där man överför kraft och hanterbarhet till patienten, begreppet empowerment nämndes. Intervjuerna antydde även behovet av fasta strukturer för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, vilket exemplifierades med journalkoder, ersättningssystem och uppföljning av verksamhetens påverkan på patienterna. Det framkom ytterligare att stöd till sårbara grupper inom vården var mindre väl organiserat. Slutsats: Det hälsofrämjande arbetet kan ses som en viljeyttring och strävan till mer hälsobringande vårdprocesser. Mycket bra har gjorts, men intervjuerna indikerade att sjukhusen till viss del är fast i traditionella arbetsmönster i stället för att arbeta med ett bredare perspektiv. Samtidigt gäller det att rätt vårdnivå gör det som de är satta att göra och tar ansvar för sin bit av folkhälsoarbetet. Struktur, systematik och ett hälsofrämjande förhållningssätt tycks kunna vara en väg att gå för sjukhusen i detta arbet

Ribersborgsstranden as a health-promoting green area : how do visitors experience Ribersborgsstranden?

I arbetet undersöks hur besökare upplever Ribersborgsstranden som grönområde. Ribersborgsstranden är anlagd för cirka hundra år sedan. Området definieras som park- och grönområde enligt Malmö stad (2003). Stranden används framförallt för rekreation, fritids- och sociala aktiviteter. Utformningsmässigt består stranden av stora gräsytor, dungar, kullar, sanddyner och strandängar. Genom enkät har det undersökts hur dagens besökare upplever Ribersborgsstranden som hälsosam park och grön miljö. Underlaget till enkäten har utgått från de åtta stycken hälsofrämjande karaktärer som professor Patrick Grahn uppmärksammar i sin forskning vid SLU. Enkäten används i undersökningen som ett försök till att låta besökaren ge en enhetlig bedömning av strandens upplevelsevärden som grönmiljö. Karaktärerna bedömdes efter skalan 1-5. Ett innebär att besökaren inte instämmer, fem innebär att besökaren instämmer helt att karaktären upplevs. I enkäten fick deltagaren beskriva sin upplevelse för varje karaktär med ord i fall de ville. Då karaktärerna hade bedömts, så kunde det svaras på om några av karaktärerna kan förbättras. Varje deltagare kopplade sitt svar till sin plats på stranden med hjälp av att markera sin position på enkätens karta. I sammanställningen av enkätsvaren går det att utläsa att stranden upplevs som öppen och har höga värden för möten och samvaro. Stranden har däremot brister i artrikedom och vildhet. Det upplevs som att det är väldigt mycket folk på stranden. Många uttrycker att de saknar mer avskärmningar och rumsindelningar. De stora gräsytorna hjälper inte besökaren att få en naturligt präglad upplevelse av Ribersborgsstranden. Sanddynerna mellan strandängarna ger besökare högst upplevelsevärden enligt sammanställningen av enkätsvaren.The work examines how visitors experience Ribersborgsstranden as a green area. Ribersborgsstranden was created about a hundred years ago. The area is defined as a park and green area according to the City of Malmö (2003). The beach is mainly used for recreation and social activities. The beach consists of large grasslawns, groves and hills, dunes and beach meadows. Through a survey, it has been investigated how today's visitors experience Ribersborgsstranden as a healthy park and green environment. The survey was based on the eight health�promoting attributes that Professor Patrik Grahn has formulated in his research at SLU. The questions used in the survey attempt to allow the visitor to give an assessment of the experience values of the beach as a green environment. The grades were assessed according to the scale 1-5. One means that the visitor does not agree, five means that the visitor completely agrees that the character is experienced. The participants could describe their experience for each character with words in case there wanted to do so. When the characters were graded, participants could answer whether any of the characters could be improved. Each participant linked their answer to their place on the beach by marking their position on the map. The compiled survey results indicate that the beach is experienced as open, and it has high values for meetings and socializing. But it has a lack of species richness and wildness. The beach is perceived as crowded. Many express that the beach lacks smaller divisions and that it is hard to find private space. The large lawns do not help the visitor to get a natural experience of the beach. The dunes between the beach meadows give visitors the highest experience values according to the compiled survey results

Green medicine : a study of health promoting outdoor environments in time and space

Under 1800-talet och tidiga 1900-talet betraktades natur och trädgård som centrala hälsofrämjande element i vården och samhällsbyggnationen. Natur och trädgård sågs som hälsans landskap i kontrast till industrialiseringens smutsiga städer där sjukdomar spreds till följd av trångboddhet och osanitära levnadsförhållanden. I denna uppsats har tre olika historiska vårdkoncept från denna tidsepok undersökts: kurorter, psykiatriska kliniker och sanatorier. Varje vårdkoncept har exemplifierats med ett eller två svenska referensplatser: kurorter med exemplet Ronneby brunnspark, psykiatriska kliniker med exemplet Sankt Lars sjukhus i Lund och sanatorier med exemplen Orups sanatorium i Höör och Renströmska sjukhuset i Göteborg. Genom en analys av dessa referensplatser och deras bakomliggande vårdkoncept utifrån ett urval av dagens evidensbaserade designteorier (EBD-teorier) har flera olika vetenskapligt hälsofrämjande värden kunnat identifieras. Dock fanns inte vetenskaplig evidens för dessa värden under tiden då vårdkoncepten tillämpades. Idag däremot, har forskning givit upphov till en alltjämt växande evidensbas som bekräftar att vistelse i natur och trädgård är bra för människors hälsa. Så det faktum att en stor del av dagens vårdmiljöer återfinns i högdensitetsurbana områden med knapp tillgång till grönska kan ses som förvånande. Många ser det sena 1900-talets rationalisering av vårdsystemet som den bakomliggande orsaken till bristen på hälsofrämjande grönytor i dagens vårdmiljöer. När Sverige nu står inför en stor investering i att rusta upp eller bygga om många av landets vårdmiljöer som har nått sin ekonomiska livslängd finns en sällsynt möjlighet att göra en stor förändring i den fysiska miljön. Det finns en möjlighet att lyssna på den senaste evidensbaserade forskningen och skapa grönare, mer hälsofrämjande miljöer i vården. Men för att möta ett flertal av dagens stora folkhälsoproblem som övervikt, hjärtsjukdomar, diabetes och cancer behövs hälsofrämjande natur och trädgård också ute i samhället där människor vistas som mest. Hälsofrågan behöver adresseras i den fysiska miljön på arbetsplatser, skolor och förskolor där det kan göra som störst nytta för människors hälsa och välmående idag och i framtiden.In the 19th and early 20th century nature and garden were central elements in healthcare settings as well as in the planning and construction of new urban environments. Nature and garden were considered ’healthy landscapes’ in contrast to the crowded and unsanitary environments of the industrial cities. Three different examples of historic healthcare concepts from this era have been investigated in this essay: health spa facilities, psychiatric hospitals and sanatoria. Each healthcare concept has been illustrated through one or two Swedish examples of facilities: health spa facilities are illustrated by Ronneby brunnspark, psychiatric hospitals are illustrated by Sankt Lars hospital in Lund and sanatoria are illustrated by Orups sanatorium in Höör and the Renströmska hospital in Gothenburg. By analysing these four facilities, and the healthcare concepts behind them, through a selection of evidence-based design theories (EBD-theories) a discovery of a wide range of health promoting benefits was made. These benefits were not scientifically proven at the time when the historic healthcare facilities were used. Today, on the other hand, a growing amount of scientific evidence emphasises the health promoting benefits of being outdoors in nature and garden settings. Hence the fact that hospitals today often are found in high density urban environments with very limited access to greenery could be considered surprising. There is a widespread opinion that the rationalization of the healthcare system that took place in the late 20th century is what lead up to the lack of greenery in healthcare facilities today. Quite the amount of healthcare facilities in Sweden today are facing major needs of renovation or rebuilding which will mean a great coming investment in the built environment in healthcare facilities. This could be regarded as a rare opportunity to listen to the latest evidencebased science and design healthcare environments that are greener and healthier. However, in order to address major public health issues of today, such as obesity, heart disease, diabetes and cancer, health promoting outdoor environments in healthcare facilities are not enough. Human health needs to be addressed all over in the built environment where people spend their time such as in office blocks, schools and preschools to improve health and well-being for people today and in the future

Skapande aktiviteters betydelse för den mentala hälsan

Syftet med detta examensarbete är att genom en forskningsöversikt synliggöra skapande aktiviteters användning i ergoterapin samt dess betydelse för att främja mentala hälsan. Detta examensarbete görs inom ramen för livskvalitetsprojektet. Målet är att genom denna forskningsöversikt för att stödja ergoterapeuter i ett mer evidensbaserat arbetssätt. Artiklarna granskades enligt Forsbergs & Wengströms 2008 checklista och en innehålls-analys valdes. Ett hälsofrämjande perspektiv användes som den teoretiska referensramen för detta arbete. Forskningsfrågorna är: 1) Vilka skapande aktiviteter används i ergoterapin för personer med mental ohälsa? 2) Hur beskrivs betydelsen av att använda skapande aktiviteter i ergoterapin för personer med mental ohälsa? I forskningsöversikten inkluderades 10 artiklar. Resultaten sammanställdes och blev indelade i sex olika kategorier: ”Interventioner vid skapande aktiviteter”, ”Förbättrad själv-känsla”, ”Hitta nya vägar för kommunikation”, ”Uttryck av känslor”, ”Hälsosamma relationer” och ”Skapande aktiviteter innebär mod och risktagande”. Resultaten visar att skapande aktiviteter har en hälsofrämjande aspekt och har positiva effekter för personer med mental ohälsa. I många studier kom det fram att skapande aktiviteter främjade förmågor och egenskaper som behövs i vardagen; såsom risktagande, mod att pröva på nya saker och en förbättrad självkänsla

Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv

Den urbana miljön blir en allt mer vanlig plats i vårt samhälle, och i allt större utsträckning så både lever och arbetar vi inom städernas ramar. För 200 år sedan bodde de allra flesta av oss, 90 procent på landsbygden, och idag är siffrorna omvända. 85 procent av Sveriges befolkning bor inom tätorter. Detta innebär också att andelen personer som har tillgång till naturliga och stora grönområden idag är mycket mindre än tidigare. Till följd av allt tätare städer så har möjligheten för stadens invånare att vistas inom gröna utomhusområden minskat. Vikten av vistelse i sådana områden är stor ur ett hälsoperspektiv. Genom att vistas i gröna utomhusområden minskas stressnivåerna samtidigt som den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen ökar. Samtliga aspekter är viktiga för folkhälsan. 30 minuter motion, så många minuter fysisk aktivitet behövs för att undvika hälsonackdelar som ett i övrigt stillasittande liv kan innebära. Trots detta är det bara 1 procent av befolkningen som motionerar i enlighet med rekommendationerna. Om man därpå lägger till att motionen behöver vara så pass aktiv att utövaren blir lätt andfådd, är andelen i befolkningen som uppnår andelen skrämmande liten. Detta är något som påverkar folkhälsan mycket negativt. Personer som har tillgång till stora gröna utomhusmiljöer är i större utsträckning mer aktiva, har bättre både fysisk och psykisk hälsa, mindre andel sjukdomar relaterade till stillasittande och är mindre stressade. Detta är samtliga aspekter som tillsammans bidrar till att gröna utomhusmiljöer i större utsträckning än andra stadsrum bidrar till en bättre folkhälsa. Syftet med den här studien är därmed att analysera sambanden mellan stora gröna utomhusmiljöer och folkhälsa samt belysa brukare och förvaltningens olika perspektiv på dessa områden och folkhälsa. Detta gjordes genom två sorters intervjuer, en med en representant från förvaltningen av fallstudieområdet och 27 med brukare av fallstudieområdet. I den här studien valdes Mariebergsskogen i Karlstad som fallstudieområde eftersom detta är en stor grön utomhusmiljö om ungefär 70 hektar lokaliserad mindre än 1 kilometer från Centralstationen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av litteratur behandlande folkhälsa i relation till grönområden, förvaltning behandlande grönområden och folkhälsa i relation till förvaltning. Detta ger en inramning av studiens syfte och forskningsfrågor samt en förståelse för studieområdet vilket var av stor vikt vid analysen av resultatet från fallstudieområdet. De metoder som användes under arbetet var dokumentstudie, strukturerad intervju samt semistrukturerad intervju. Studien tydliggör att det finns ett tydlig samband mellan folkhälsa och vistelse i gröna utomhusmiljöer även om användandet av dem skiljer sig beroende på ålder och kön. Detta är även ett samband som förvaltningen av området ser trots att de inte aktivt har med benämningen folkhälsa i de offentliga dokumenten.The urban environment becomes a more common place in our society, we both live and work within the city’s boundaries in ever greater extent. For 200 years ago most of the inhabitants, 90 percent, lived on the countryside, and today the numbers are reversed. 85 percent of Sweden´s population lives within urban areas. This does also mean that the number of persons that have access to natural and great green outdoor environments today compared to before has decreased. Due to even denser cities, the opportunity for the inhabitants that lives in cities to spend time in green outdoor environment has decreased. The importance of stay in such environments are important from a health perspective. By staying in a green outdoor environment, the levels of stress decreases, the physical activity and the social interaction increases. All of the aspects are important for the public health. 30 minutes of physical activity, so much is necessary to avoid health disadvantages that a sedentary life can mean. Despite this, there is only 1 percentage of the population that moves enough in accordance too the recommendation. If you add that the physical activity needs to be so intense that the practitioner gets a little heavier breath, the percentage of the population that exercises in accordance too the recommendation is chokingly small. This is something that affects the public health very negatively. Persons that have access to big green outdoor environments are in greater extents more active, have a better both physical and mental health, less sickness that is related to sedentary and are less stressed. All of the aspects can together be connected to that the green outdoor environments in greater extent compared to other rooms within the city supports a better public health. The aim of this study is due to this to analyse the connection between big green outdoor environments and public health and illustrate users and managements different perspectives of these environments and public health. This was made through two sort of interviews, on with the managements of the case study and one with 27 users of the case study area. In this study Mariebergsskogen in Karlstad was chosen as the area for the case study because this is a big green outdoor environment of around 70 hectares, localised less than 1 kilometres from the central station. The studies theoretical framework makes up of literature treated the public health in relation to green outdoor environments, managements of green environments and public health in relation to management. This gives the study a framing of the aim of the study and research questions, together with an understanding of the area of study something that has been of great importance for the analysis of the result from the case study area. The methods that were used during the study is a document study, a structured interview and a semi-structured interview. The study clarifies that there is a clear connection between public health and stay in green outdoor environments, even if the use of the environments differs depending on age and sex. This is also a relation that the management of the area sees despite that they don’t actively have the wording public health in the official documents

Health-promoting factors in interventions for treatment of children and adolescents with overweight and obesity

Overweight and obesity among children and adolescents is now a serious public health problem that has led to this population has increased. Studies show that overweight and obesity affect both the physical and mental health. The consensus is that we need both preventive and intervention strategies that have good effects on the health of these children and adolescents. For the design of these strategies requires more knowledge and thus further research. Aim: Where to describe health-promoting factors in interventions for the treatment of children and adolescents with overweight and obesity. Method: Literature study based on 15 articles from different countries were included, the quality was reviewed and analyzed by an inductive approach. Result: Three categories emerged in the results; program structure, lifestyle changes and multimodal structures. The study showed that intervention programs should have a duration of up to two years with regular frequent meetings. The programs included lifestyle changes where the whole family was included by an interactive approach. The importance of a multidisciplinary team was seen as an important basis. Conclusion: Intervention programs that went on over a longer period of time, where the whole family involved resulted in improved lifestyle changes. Motivational Interviewing (MI) and the multidisciplinary team was a force in health promotion with children and adolescents who are overweight or obese.Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är idag ett allvarligt folkhälsoproblem. Studier visar att övervikt och fetma påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Enighet råder om att det behövs både preventiva och interventiva strategier som har goda effekter på hälsan för dessa barn och ungdomar. För utformning av dessa strategier krävs det mer kunskap och därmed vidare forskning. Syfte: Var att beskriva hälsofrämjande faktorer vid interventioner för behandling av barn och ungdomar med övervikt och fetma. Metod: Litteraturstudie som baserades på 15 artiklar från olika länder inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet; programstruktur, livsstilsförändringar och multimodala strukturer. Studien påvisade att interventionsprogrammen bör ha en varaktighet upp mot två år med regelbundna täta träffar. Programmen innefattade livsstilsförändringar där hela familjen inkluderades genom ett interaktivt arbetssätt. Vikten av ett multidisciplinärt team sågs som en viktig grund. Slutsats: Interventionsprogram som pågick över en längre tid, där hela familjen involverades resulterade i förbättrade livsstilsförändringar. Motiverande samtal (MI) och multidisciplinärt team var en styrka i det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar som har övervikt eller fetma

Internet - risk factor or health factor? A literature based study of the associations between internet use and mental health among adolescents

De senaste åren har den psykiska ohälsan ökat bland svenska ungdomar samtidigt som internet har blivit ett vanligt verktyg för kommunikation mellan människor. Syfte: Det övergripande syftet är att kartlägga samband mellan internetbruk bland ungdomar och deras psykiska hälsa. Metod: Detta är en litteraturbaserad studie inom ett avgränsat forskningsområde. Resultat: De vetenskapliga hypoteser som finns baseras på huruvida socialt kapital ökar eller minskar av internetbruk. Hälsoutfallet påverkas positivt av nätkommunikation, framför allt gäller detta pojkar och socialt oroliga ungdomar. Föräldrar och andra vuxna måste samtala med ungdomar kring deras onlineaktivitet. Som underlag till dessa samtal krävs uppdaterad forskning kring ungdomar och nätkommunikation. Det är också viktigt att förebygga digitala ojämlikheter. Diskussion: Nätkommunikation kan vara ett redskap i arbete med ungdomars psykiska hälsa. Det är viktigt att föräldrar och de som arbetar med ungdomars hälsa kan förstå internets olika aspekter.The mental health has during the recent years decreased among Swedish adolescents while the internet has become a common tool for communication between people. Aim: The overall aim is to identify the relationship between internet use among adolescents and their mental health. Method: A literature based study within a defined research field. Result: The scientific hypotheses which exist is based on whether social capital increase or decrease due to internet use. The health outcome is positively affected by internet communication, especially for boys and socially anxious adolescents. Parents and other adults must speak with adolescents about their online activity. As a basis for these conversations contemporary research about adolescents and internet communication is required. Discussion: Internet communication can serve as a tool in the work with young people’s mental health. It is important for those who are engaged in the health work of adolescents to understand the different aspects of internet

The role of outdoor activities in elderly day center facilities during COVID-19 : a qualitative interview study in Stockholms Stad

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker utevistelsens roll i äldreomsorgens förebyggande verksamhet under det pandemidrabbade året 2020 samt huruvida den kontext som COVID-19 skapat har gett upphov till nya insikter om utemiljön som framtida resurs. Genom semistrukturerade intervjuer med personal från fem olika stadsdelar i Stockholms Stad samlas erfarenheter som i två resultatdelar visar på En förändrad användning av utemiljön under 2020 och En förändrad syn på framtida användning av utemiljön. Under respektive del identifieras underliggande teman där den förändrade användningen kopplas till utflyttade aktiviteter, fler och nya aktiviteter samt ett behov av variation, en utökad användning av stadsdelsområdet, ökad synlighet, en längre säsong för uteaktivitet och en ny öppenhet till naturen. Utifrån dessa teman kopplas den förändrade synen på utemiljöns framtida användning vidare till en sänkt tröskel för uteaktivitet och ett ökat intresse för uteverksamhet. Dessa teman relateras sedan till Grahns Pyramid av stödjande miljöer där platsegenskaper för en hälsofrämjande stadsdel pekas ut som viktiga sett till den utveckling som resultatet pekar på. Den förändrade användningen av utemiljön tyder på att äldre fått tillfälle att aktivera sig sett till pyramidens olika nivåer. Den utökade användningen av stadsdelsområdet visar en utveckling där utemiljön som arena för förebyggande verksamhet har vuxit. Slutsatsen mynnar således ut i att situationen bidragit till insikter gällande utemiljöns roll, och att detta tillfälle, där vikten av förebyggande arbete och hälsofrämjande åtgärder fått gehör, samt där det identifierats en ny öppenhet och förståelse för naturens hälsofrämjande effekter, är ett tillfälle att ta i akt för att vidare utveckla utevistelsens roll i förebyggande äldreomsorg.This qualitative interview study examines the role of outdoor activities in the preventive operations of elderly care facilities during the COVID-19 pandemic in 2020, searching for experiences that tell whether the context has given rise to new insights about outdoor activities and the outdoor environment. Through semi-structured interviews with staff from five different districts in the City of Stockholm, experience is gathered and displayed in two parts: a changed use of the outdoor environment in 2020 and a changed view of future use of the outdoor environment. Under each part, underlying themes are identified. The changed use in 2020 connects to relocated activities, more and new activities as well as a need for variety, an increased use of the district area, increased visibility, a longer season for outdoor activities and a new openness to nature. Based on these themes, the changed view of the future use of the outdoor environment is linked to a lowered threshold for implementing outdoor activity and an increased interest in outdoor aspects. The analysis then relates these themes to Grahn's Pyramid of supportive environments where health�promoting characteristics are pointed out as important in terms of the development that the themes point towards. Furthermore, the changed use of the outdoor environment indicates that the elderly have had the opportunity to activate themselves at the different levels of the pyramid. Further analysis also links the expanded use of the district area to a development where the outdoor environment as an arena for preventive activities has been expanded. The conclusion thus results in the situation contributing to insights regarding the role of the outdoor environment, where the importance of preventive work and health promotion measures has been heard, and where a new openness and understanding of nature's health promoting effects has been identified, is an opportunity for acting further to develop the role of the outdoor environment in preventive care for the elderly

Fysisk aktivitet för cancerpatienter

Bakgrund: Personer som lever med cancer upplever fysiska och psykiska symtom och biverkningar som påverkar både den fysiska, psykiska och sociala hälsan negativt. Att pendla mellan lidande och uthärdande är något som patienten går igenom. Den sjuka kroppen upplevs som ett hinder och patienten upplever sig även som orkeslös och har ingen kraft att genomföra de dagliga livets aktiviteter. De tidigare direktiven för cancerpatienter har varit att vila medan fysisk aktivitet får allt större betydelse inom cancervården eftersom många studier har visat att ökad fysiskt aktivitet i olika former har positiva effekter på hälsan. Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter fysisk aktivitet kan ge patienten som lever med cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ och kvantitativ art med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två övergripande teman som innefattar möjlighet till att förbättra sin hälsa - fysiskt, psykiskt och socialt och möjlighet till att inse sina hinder och resurser samt två underteman, att möta utmaningar genom fysisk aktivitet och fysisk aktivitet - en nyckel till att leva som vanligt. Slutsatser: Sjukskötaren kan genom att informera, motivera och inspirera ge patienten möjligheter att uppnå en förbättrad hälsa - fysiskt, psykiskt och socialt. Denna studie kan användas för att öppna upp ögonen för sjukskötaren om hur fysisk aktivitet kan förbättra hälsan och få patienten att se vikten av träning som rehabilitering före, under och efter behandling.Background: People living with cancer experience both physical and mental symptoms and side effects that affect both physical, mental and social health negatively. Switching between suffering and endurance is something that the patient lives with. The diseased body is perceived as an obstacle, and the patient experiences herself as powerless and has no power to carry out the activities of daily life. The previous directives for cancer patients have been to rest while physical activity is becoming increasingly important in cancer care today since many studies have shown that increased physical activity in various forms has a positive effect on health. The purpose of the study is to highlight the possibilities physical activity can provide to the patient living with cancer. Method: A systematic literature study of qualitative and quantitative nature with both qualitative and quantitative articles. Results: The results revealed two overall themes that include the ability to improve health, physically, psychologically and socially and the ability to realize obstacles and resources the latter including two sub-themes to face challenges through physical activity and physical activity - a key to living as usual. Conclusions: By informing, motivating and inspiring, the nurse can provide the patient with the opportunity to achieve improved health - physically, psychologically and socially. This study can be used to open up the eyes of the nurse on how physical activity can improve health and make the patient see the importance of training as rehabilitation before, during and after treatment