The threat of state sponsored Cyber attacks in Canada: to serve and protect

This Masters of Global Affairs project has been constructed for the use as a piece contributing to policy recommendations for the Canadian Federal government on their response to handling state-sponsored cyber attacks on critical national infrastructure (CNI) in Canada. Throughout this project an exploration is undertaken to understand the means of attacks that Canada has faced since the millennium, as well as to see what defense and security measures were of use, and what security measures were under-utilized. By exploring these attacks to Canada’s CNI, clarification on improvements for the federal government on its future state of cyber defense become available. This project will also look to shape policy recommendations that can be considered in further national security agenda creation as well as governmental policies affecting domestic, and global governance on cyber attacks

THE FAILED APPLICATION OF JUST WAR DOCTRINE TO CYBERWARFARE

Just War Theory has not followed with the most recent evolution of warfare. The last iteration of Just War Theory was created by Michael Walzer following the evolution of the tools of war in World War II. The current status of jus ad bellum and jus in bello are only applicable to conventional warfare, as this paper will show. Many current problems exist when attempting to analyze cyber attacks including the necessity of a proper definition, the determination of use of force, and how cyber attacks can be addressed in the future. These problems must be addressed so states can properly decide on how to make policies in relation to cyber attacks

Meeting the Challenge of Cyberterrorism: Defining the Military Role in a Democracy

Denna forskningskonsumtion strävar efter att utifrån två frågeställningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begränsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet påverkar lärarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och även ett par internationella engelskspråkiga författare. Det deliberativa samtalet är en kommunikativ metod där samförståelse, konsensus och demokrati står i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmärksammade förespråkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrågaställas och samtalet ska helst utesluta lärarledning. Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna värdegrundsarbetet i skolan. Runt millenieskiftet hade det deliberativa samtalet samt värdegrundsarbetet fått en allt mer central del i skolan där Tomas Englund var en av de mest framträdande förespråkarna av metoden. Ytterligare styrkor i samtalet kunde även förstås som dess potential i att kunna implementeras i andra kommunikativa situationer inom flertalet ämnen. Trots att förespråkarna av det deliberativa samtalet kan lyfta många styrkor hos metoden finns fortfarande flera invändningar. De främsta styrkorna som lyfts ur det deliberativa samtalet är värdegrundsarbetet och samtalets tillämpningsbarhet, men de mer kritiska författarna vill gärna uppmärksamma hur det tämligen strukturerade samtalet kan påverka klassrummet och dess dynamik mellan lärare och elever. Hur ska exempelvis läraren förena sin position som betygsättande maktfigur med att hålla samtalet så öppet och tolererande som möjligt, oavsett åsikter som tas upp? Hur ska retoriska färdigheter hos eleverna behandlas när samtalet ska vara öppet och inkluderande? Forskningskonsumtionen lyfter även hur sociala och kulturella faktorer spelar in på elevers förmåga att deltaga i samtalet och lyfter genom författarna fram en diskussion om samtalets lämplighet i klassrummet, främst genom dess deltagare som utgångspunkt. Slutsatsen härleds till att lämpligheten hos det deliberativa samtalet i klassrummet kan kondenseras ned till frågan om förutsättningarna i klassrummet. Det deliberativa samtalet är ingen universallösning för värdegrundsarbete, men har samtidigt en rad andra styrkor som är värda att lyfta fram. Författarna saknar även en enhällig lösning över vilken roll läraren ska ha i samtalet och saknar även en riktig diskussion om hur det deliberativa samtalet ska behandla konflikter när samtalet drivs till sin spets

Transportation, Terrorism and Crime: Deterrence, Disruption and Resilience

Abstract: Terrorists likely have adopted vehicle ramming as a tactic because it can be carried out by an individual (or “lone wolf terrorist”), and because the skills required are minimal (e.g. the ability to drive a car and determine locations for creating maximum carnage). Studies of terrorist activities against transportation assets have been conducted to help law enforcement agencies prepare their communities, create mitigation measures, conduct effective surveillance and respond quickly to attacks. This study reviews current research on terrorist tactics against transportation assets, with an emphasis on vehicle ramming attacks. It evaluates some of the current attack strategies, and the possible mitigation or response tactics that may be effective in deterring attacks or saving lives in the event of an attack. It includes case studies that can be used as educational tools for understanding terrorist methodologies, as well as ordinary emergencies that might become a terrorist’s blueprint

Peeling Back the Onion of Cyber Espionage after Tallinn 2.0

Tallinn 2.0 represents an important advancement in the understanding of international law’s application to cyber operations below the threshold of force. Its provisions on cyber espionage will be instrumental to states in grappling with complex legal problems in the area of digital spying. The law of cyber espionage as outlined by Tallinn 2.0, however, is substantially based on rules that have evolved outside of the digital context, and there exist serious ambiguities and limitations in its framework. This Article will explore gaps in the legal structure and consider future options available to states in light of this underlying mismatch