81 research outputs found

    Grammatikundervisning i den nya gymnasieskolan. Ett helhetsperspektiv med utgÄngspunkt i Gy2011.

    Get PDF
    I uppsatsen analyseras och jÀmförs förestÀllningar om grammatik och grammatikundervisning i gymnasieskolans sprÄkÀmnen, mot bakgrund av de nyligen introducerade Àmnesplanerna i Gy2011. Syftet Àr att undersöka och diskutera grammatikundervisningen i stort, samt att jÀmföra hur de olika sprÄkÀmnena och skolans olika aktörer förhÄller sig till varandra i synen pÄ grammatik. Det analyserade materialet utgörs dels av Àmnesplanerna för svenska, engelska och moderna sprÄk, dels av intervjuer med tvÄ gymnasielÀrare frÄn varje sprÄkÀmne, av gymnasieelever, samt av lÀrböcker frÄn de olika sprÄkÀmnena. Analyserna visar att förstÀllningarna om grammatik skiljer sig sÄvÀl mellan Àmnena, som mellan aktörerna inom Àmnena. I Àmnesplanerna för grammatiken en undanskymd tillvaro nÀr kommunikativa fÀrdigheter skrivs fram, och den explicita grammatikundervisning som förekommer har istÀllet förlagts till svenska 2, som inte Àr obligatorisk pÄ samtliga gymnasieprogram. Flera av lÀrarna betonar vikten av grammatik i sprÄkundervisningen, frÀmst med motiveringen att det underlÀttar för de frÀmmande sprÄken, men den personliga instÀllningen till grammatik verkar ha stor betydelse för vilken roll och vilket utrymme den fÄr i undervisningen. Eleverna Ä sin sida upplever grammatikundervisningen som viktig nÀr de lÀr sig frÀmmande sprÄk, men överflödig nÀr den ges inom ramen för svenskÀmnet. De menar att grammatiken i det ena sprÄkÀmnet inte hjÀlper dem nÀr de lÀr sig grammatik i ett annat sprÄkÀmne. I lÀroböckerna för svenska och moderna sprÄk framstÄr grammatiksynen som en oproblematiserad begreppskunskap, medan grammatiken i engelskÀmnets lÀrobok Àr funktionell och normativ. Uppsatsens slutsatser Àr att det pÄ gymnasiet saknas ett gemensamt, Àmnesövergripande förhÄllningssÀtt till sprÄkens grammatiska innehÄll, och att grammatikundervisningen framstÄr om isolerade verksamheter sÄvÀl inom de olika sprÄkÀmnena, som mellan desamma. Det hÀrleds dels till en avsaknad av explicit grammatikdiskussion i Àmnesplanerna, dels till att en normativ grammatiksyn framstÄr som central i undervisningen av svenska och engelska. Det verkar vidare finnas en förvÀntan att elever kan förvÀrva metasprÄklig förstÄelse implicit genom kommunikativ trÀning, och genom att sjÀlva se sambanden mellan de olika sprÄken

    Mellan klassrum och scen - en studie av ensembleundervisning pÄ gymnasieskolans estetiska program

    Get PDF
    Singing and playing instruments in Swedish secondary schools follow a long tradition, where playing in orchestras or singing in choirs are common historical examples of ensemble activities. In the last decades ensemble playing and teaching have undergone different changes, both in relation to musical practices at large, and with regard to repertoire, use of instruments, technical equipment and not least the philosophical and pedagogical ideas about music education. The aim of this thesis is to get a deeper knowledge about contemporary classroom ensemble in Swedish upper secondary schools. The research questions are: What does the object of learning look like in classroom ensemble? How are objects of learning in classroom ensemble legitimated? The theoretical framework is inspired by Foucauldian discourse analysis where the concept of discourse is used in an ecclectic way in order to grasp how ways of thinking about music, music education, pedagogy and didactics inform the music teachers and by that legitimizing different objects of learning. Data has been collected by focus group interviews, where four groups of music teachers participated, and by observing and interviewing three music teachers teaching classroom ensemble. Data has been analyzed following Foucault’s concepts of the event, the series, the regularity and the condition of possibility. In the analysis, two discourses are found to permeate the practice of classroom ensemble: (i) the discourse on artistry, which articulates objects with relevance for the performance (a concert, a show), where pupils try to simulate and implement an informal music practice and, (ii) the discourse on schooling, which articulates objects relating to schooling and education. The results show that the performances play a major role in the teaching of classroom ensemble, and as a result, what pupils learn is limited to what they are playing during those performances. This leads to questions about what the pupils learn by participating in such performance

    Grammatik för alla? Hur ser grammatikmomenten ut i gymnasielÀromedel för svenska 2 och hur gagnar de olika lÀrstilar?

    Get PDF

    Isolerat eller integrerat? En studie av sex tryckta lÀromedel i svenska med utgÄngspunkt i att möjliggöra integrerad grammatikundervisning i gymnasieskolan

    Get PDF
    Denna studie söker ta reda pÄ huruvida grammatiskt metasprÄk anvÀnds i ett antal tryckta lÀromedel i svenska avsedda för gymnasieskolan. Anledningen till detta Àr att det idag finns forskning som visar att undervisning om skrivande som integrerar grammatiskt metasprÄk leder till att elevers skrivande utvecklas i större grad Àn nÀr lÀrare undervisar isolerat om grammatik. Studien utgÄr ocksÄ ifrÄn teorier som handlar om att lÀromedel har en normerande roll för de som anvÀnder dem. Resultatet visar att grammatiskt metasprÄk i form av grammatisk terminologi anvÀnds i de undersökta böckerna, med ett undantag, men att det i flera fall saknas förklaringar av de termer som anvÀnds. I vissa fall anvÀnds grammatiskt metasprÄk pÄ ett sÀtt som fÄr beskrivas som integrerat, dÀr termerna förklaras och kontextualiseras pÄ ett sÀtt som fungerar vÀl. I andra fall förekommer termer, men förklaringar saknas genomgÄende och dÀrför kan detta inte ses som integrerat. I ett av de analyserade lÀromedlen anvÀnds ingen grammatisk terminologi alls, varför grammatiken blir isolerad. DÀr termer anvÀnds pÄ ett bra sÀtt bör det vara till hjÀlp för bÄde elever och lÀrare men i det fall dÀr det saknas terminologi och förklaringar till dessa sÄ fungerar det mindre bra. Resultatet visar att det Àr den nyaste av de analyserade böckerna som integrerar grammatisk terminologi allra bÀst. Studien visar ocksÄ att det finns markanta skillnader i anvÀndning av grammatisk terminologi i böcker för yrkesförberedande program respektive studieförberedande program. LÀromedlen som Àr avsedda för yrkesförberedande program har betydligt fÀrre grammatiska termer Àn de böcker som Àr avsedda för studieförberedande program. Förklaringar av termer saknas ocksÄ i större omfattning i böckerna med yrkesinriktning. Detta ger en indikation pÄ att böcker med olika inriktningar, trots att de Àr skrivna utifrÄn samma kursplan, inte nödvÀndigtvis Àr likvÀrdiga

    SjÀlvklart och oklart - MÀnskliga rÀttigheter som kunskapsinnehÄll i gymnasieskolan

    Get PDF
    I lĂ€roplanen frĂ„n 2011 introducerades mĂ€nskliga rĂ€ttigheter som undervisningsinnehĂ„ll i den svenska gymnasieskolan. De övergripande mĂ„len och riktlinjerna i gymnasieskolans lĂ€roplan slĂ„r fast att elever ska utveckla ”kunskaper om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna”. Men vad talar man egentligen om nĂ€r man talar om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i den svenska gymnasieskolan? Genom att undersöka vad jag benĂ€mner det associativa rĂ€ttighetssprĂ„ket i lĂ€roplaner, lĂ€roböcker samt lĂ€rares och elevers tal visar jag hur mĂ€nskliga rĂ€ttigheter skapas som kunskapsinnehĂ„ll i svensk gymnasieskola genom en meningsskapande kulturell översĂ€ttningsprocess – vernakularisering. Forskningsdesignen Ă€r empiridriven och studiens teoretiska begrepp emanerar frĂ„n analysen. Studiens resultat visar att mĂ€nskliga rĂ€ttigheter anvĂ€nds inom ramen för skolans traditionella demokratifostran. RĂ€ttighetssprĂ„ket i skolan formas av den utbildningspolitiska kontext och av de aktörer som deltar i förmedlingen av kunskap, som externa fortbildningsaktörer, lĂ€roböcker, lĂ€rare och elever. Vad som blir en rĂ€ttighetsfrĂ„ga i undervisningen formas av lĂ€rares och elevers personliga engagemang och tidigare (arbets)livserfarenheter, av lĂ€roböcker och auktoritativa dokument, men ocksĂ„ av externa aktörer som verkar för utbildning om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter för skolan. MĂ€nniskorĂ€ttssprĂ„ket i gymnasieskolan befĂ€ster och vidgar de redan befintliga uppfattningarna om mellanmĂ€nskligt ansvar som finns i vĂ€rdegrunden, i skolans demokratiska uppdrag och den juridifierade förstĂ„elsen av skolans mellanmĂ€nskliga relationer. Det visar att rĂ€ttighetssprĂ„ket kan innebĂ€ra olika sĂ€tt att konceptualisera mĂ€nskliga rĂ€ttigheter som kunskapsinnehĂ„ll. Om syftet med undervisning om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter Ă€r att skapa systematisk kunskap om just mĂ€nskliga rĂ€ttigheter som omtvistat historiskt, moraliskt, juridiskt och politiskt jĂ€mlikhetsprojekt krĂ€vs att den implicita undervisningen kompletteras med explicit rĂ€ttighetsterminologi och en variation i framstĂ€llningen av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter

    Mellan klaviatur och greppbrÀda: praktisk tillÀmpning av gehörs- och musiklÀra

    Get PDF
    I detta arbete undersöks hur gymnasieelever med gitarr som instrument omsĂ€tter kunskaper i gehörs- och musiklĂ€ra till praktik. Syftet Ă€r att undersöka förhĂ„llandet mellan teori och spel pĂ„ det egna instrumentet och att identifiera metoder som kan stĂ€rka interaktionen mellan teori och praktik. Arbetet grundar sig pĂ„ en kvalitativ studie utförd med elever frĂ„n estetiskt gymnasium som informanter. Resultatet visar att elever med elgitarr som huvudinstrument anvĂ€nder klaviatur för att förstĂ„ musikteoretiska begrepp och har svĂ„rt att omsĂ€tta dessa kunskaper till gitarr. I detta arbete finns ocksĂ„ exempel pĂ„ praktiska övningar för att hjĂ€lpa elever omsĂ€tta teoretiska kunskaper till praktiskt gitarrspel.This study examines how guitar students in Swedish ”gymnasium” turn theoretical knowledge into practice. The aim is to investigate the relation between theory and performance on one’s instrument and to identify methods that can enhance this interaction between theory and practice. The paper is based on a qualitative study conducted with students as informants. The results show that pupils with electric guitar as their main instrument still use the keyboard to understand music theory concepts and have problems to transfer this knowledge to the guitar. There are also examples of practical exercises to help students translate theory into practical guitar playing in this paper

    One Step Forward and One Step Back. State regulation of environment and sustainable development through the use of the Education Act, school curricula and syllabuses (1990-2010)

    Get PDF
    The aim of this sociology of law-orientated article is to analyse and describe legislative and regulatory processes concerning the task given to schools focusing on environment and sustainable development. We are describing the policy-making processes in this field from 1990 to 2011. The study involves key interviews and content analysis of national policy documents as well as legal sources, in order to describe and categorize legal norms that society, through its political and administrative institutions, highlight in school activities. The article takes a starting point in a model developed by Lindensjö and Lundgren, who used the terms arena of formulation and arena of realization, to illustrate what is happening with policy at national level. The policy-making processes and their results are in the end interpreted and understood through a perspective based on the concept of inertia and path dependence. It is evident as a result that the legal changes on the national political level are not hindering the continuing policy-making development and enactment of sustainable development on the professional administrative national arena

    Elever pÄ yrkesfag og matematikk : en studie av elever pÄ Bygg og Anlegg sine oppfatninger av matematikkfagets relevans for eget yrke

    Get PDF
    In this thesis I want to study what kind of perceptions students within the study programme ”Bygg og Anlegg” have as regards the theme mathematics and its relevance for their profession. I also want to study the mathematics teachers’ thoughts and opinions regarding this theme. My main question is: What kinds of beliefs have students and their teacher about mathematics and its relation to work. To approach this issue I have formulated the following research questions: 1. What thoughts have the students on ”Bygg og Anlegg” concerning the relevance of mathematics for their own profession? 2. What opinions does the teacher have about mathematics and work? 3. How was the teaching in mathematics carried out? 4. In what ways have curricula the last 40 years discussed and approached mathematics and its relevance to work? My literature review focuses on students’ beliefs about mathematics and the relationships between mathematics and work are also described. Wasenden (2001) argues that it is important to relate mathematics and work because it has many benefits for the students. He thinks that the students’ interest in mathematics will increase if these relations are made clear. Lindberg and Grevholm (2011) argue in accordance with Wasenden that the students find mathematics more meaningful if they realise the connections between mathematics and the vocational subject. The empirical material is collected in a class at a vocational school. As methods in this study I used classroom observation and semi-structured interviews. I wanted to observe three mathematics lessons to create myself a picture of the class and the teaching. These observations made it easier for me to interpret and analyse the students’ responses within the interviews. In that way I could get an impression about whether the students behaved naturally during the interview. I interviewed six students and their teacher in mathematics. The results show that the students have some thoughts about what topics which are relevant compared with their prospective profession. The students find volume, area, Pytagoras theorem, scale and arithmetical operations as relevant topics. They realise connections between these topics and the topics which are common in both mathematics and their vocational subjects. Their teacher in mathematics finds it important to relate mathematics with the profession the students are studying. He creates tasks with work situations as context to make the connection between mathematics and work visible. The students think that these tasks made the mathematics course more interesting, because they see how they can use the mathematics in practical work situations. When the students work with these tasks they use mathematics more like a tool and the tasks become more meaningful to them. The educational aims regarding volume and area change in the different curricula L76, R94 and LK06. In L76 the mathematics syllabus is specific and connected to the specific study programs. It is also in this curriculum that the expression yrkesrettede oppgaver and yrkesrettet matematikk are introduced. It is still a focus on relating mathematics and work in R94, but the course in mathematics is common for all study programs and the mathematics syllabus thus become more general. In LK06, the current curriculum, the issue of yrkesretting is no longer mentioned explicitly, but the curriculum rather focuses on meaningful learning in every subject

    Pedagogisk entreprenÞrskap i videregÄende skoler : lÊrernes fortolkninger i Norge, Sverige og pÄ Island

    Get PDF
    Masteroppgave i tilpassa opplĂŠring - Universitetet i Nordland, BodĂž, 201
    • 

    corecore