Naturen som förebild

I takt med att världens städer växer och allt fler människor lever i urbana miljöer ställs högre krav på den urbana grönskan. Urbaniseringen har också lett till förstörelse av naturtyper genom ett rationaliserat jordbruk, infrastrukturbygge och överexploatering som hotar den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är grunden för att skapa och bevara stabila och välfungerande ekosystem som kan leverera de funktioner människor är beroende av. Ekosystemtjänster är ett begrepp som förklarar hur staden fungerar med de funktioner människor nyttjar från fungerande ekosystem och beskriver därmed vilken roll naturen har i staden. I takt med förlusten av grönområden runt städerna blir grönskan i staden allt viktigare för att upprätthålla den biologiska mångfalden samt för att bevara och utveckla fungerande ekosystem som ligger till grund för människans välfärd. För att konstruera fungerande ekosystem i städer kan det vara ett effektivt sätt att använda naturen som förebild i gestaltningsprocessen. På detta sätt efterliknas de processer och system som har förmåga att leverera de funktioner vi är beroende av i ett ekosystem. Att konstruera ett helt stabilt ekosystem är i stort sett omöjligt då detta är något som naturen byggt upp under mycket lång tid, men de teorier som finns för att efterlikna naturen skapar bättre förutsättningar för att lyckas bygga system som vi är beroende av. Ekosystembaserade lösningar är oftast inte det som upplevs som vackrast i urbana miljöer, därför belyser detta arbete även hur vi som gestaltare kan tolka och applicera naturen som ett gestaltningsverktyg i utvecklingen av vegetationsområden i staden för att öka dess upplevelsevärde. Syftet med detta examensarbete är att visa exempel på hur ett befintligt vegetationsområde i Årstaparken, Uppsala, kan utvecklas med naturen som förebild för att förbättra områdets ekologiska funktioner samt öka platsens upplevelsevärde. I arbetet undersöks frågorna: Hur kan naturens egna processer och strukturer tjäna som förebild i utveckling av urbana vegetations-områden för att förbättra deras ekologiska funktioner? Hur kan natur tolkas och appliceras som ett gestaltningsverktyg i utvecklingen av befintliga urbana vegetationsområden för att ge dessa högre upplevelsevärden? Arbetet har genom en litteraturöversikt fått en kunskapsgrund till det förhållningssätt som finns till natur historiskt och idag, hur naturliga system fungerar, samt hur de kan tolkas i gestaltnings-processen, den information som sammanställts i litteraturöversikten implementeras sedan i ett gestaltningsförslag för Årstaparken. Där undersöks hur Årstaparkens befintliga struktur kan omvandlas och utvecklas med naturen som förebild.As the world’s cities are growing and more people are living in urban areas, higher demands are placed on urban greenery. Urbanization has also led to habitat destruction through rationalized agriculture, infrastructure construction and overexploitation that threaten biodiversity. Biodiversity is the basis for creating and preserving stable and well-functioning ecosystems. Ecosystem services is a term that can explain how people’s wellbeing is dependent on functioning ecosystems and what role nature has in the city. In order for nature to be able to deliver the functions we depend on, all processes in the system must work and all actors of the system must be present. Urban green areas are therefore important to develop and preserve as they are the main prerequisite for functioning ecosystems in urban environments. By planning urban greenery with nature as a model, endangered ecosystems can be protected and preserved and so will the species that belong to them. This in turn promotes human welfare and survival as we are dependent on well-functioning ecosystems. By using nature as a model when planning and designing urban green areas, natural processes and structures can be used to create stable ecosystems whose ability to generate ecosystem functions increases. Constructing a completely stable ecosystem is nearly impossible as this is something that nature has built up over a very long period of time, but the theories that exist to mimic nature create better conditions for succeeding in building systems on which we depend. Ecosystem-based solutions are often not what is perceived as the most beautiful addition to urban environments, therefore this work also explore how nature can be interpreted and applied as a design tool when green areas in the city are developed to increase their perceived positive value. The purpose of this thesis is to show examples of how an existing vegetation area in Årstaparken, Uppsala, can be developed with nature as a model to increase the areas ability to generate ecological functions and increase the site’s perceived positive value. How can processes and structures in nature serve as a model in the development and design of urban green areas to increase the areas ability to generate ecological functions? How can nature be interpreted and applied as a design tool in the development of an existing vegetation area to increase the esthetic value of the planting

En vilande Törnrosa

Alnarps rehabiliteringsträdgård ligger på Sveriges lantbruksuniversitets campus och är två hektar. Den är utformad specifikt för rehabilitering av personer med stressrelaterade sjukdomar utifrån en särskild modell som grundas i forskning från SLU. Den anlades under år 2001 och stod klar år 2002 för att ta emot sin första deltagargrupp, personer med stressrelaterad ohälsa som skulle genomgå ett rehabiliteringsprogram. Under åren har flera deltagargrupper med olika behov kommit till platsen för rehabilitering samtidigt som det har genomförts forskning på deltagarna för att ta reda på vilka resultat rehabilitering i trädgård ger jämfört med traditionell rehabilitering som erbjuds på sjukhus. År 2019 avslutades rehabiliteringsprogrammen. Detta arbete utforskar vad som har hänt på platsen efter avslutet. Det utforskar anledningen till avslutet, hur den används idag samt hur det påverkat platsens utformning och skötsel. Det beskriver även med hjälp av teorier om plats och mening hur avslutet kan ha påverkat personer som har arbetat i och anlagt trädgården och personer som ser trädgården som en förebild, till exempel de som har tagit inspiration av den och anlagt liknande trädgårdar på andra platser. Metoden i arbetet har främst utgjorts av intervjuer med personer som har varit delaktiga i trädgårdens tillblivelse och forskning under dess verksamma tid men även personer som använder sig av platsen idag. Utöver detta ingår en litteraturstudie kring fakta om rehabiliteringsträdgårdar och Alnarps rehabiliteringsträdgård samt begreppen plats och mening. Målet är att utreda vad som hänt med utformning, användning och skötsel efter år 2019 och även reflektera över hur en plats ändrade användning kan påverka trädgårdens utformning och skötsel, men även hur det kan påverka personer som har koppling till trädgården. Syftet är att bidra med en diskussion kring den förändrade användningens betydelse och som kan utgöra ett underlag för beslut vad gäller andra rehabiliteringsträdgårdar. Anledningen till att rehabiliteringsprogrammet avslutades var ekonomi samt omorganisering. Trädgården används idag av företag samt för undervisning och forskning, men de som använder sig av trädgården är inte beroende av trädgården i sig. Det finns en vilja att fortsätta använda trädgården för det syftet den en gång anlades för. Men det finns även en motsatt syn som belyser att trädgården borde få nya användningsområden, eftersom det kan vara positivt med förändring. Trädgårdens ursprungliga utformning finns fortfarande kvar, men skötseln är extensiv av ekonomiska skäl och för att deltagarna inte är där och pysslar om trädgården som en del av rehabiliteringsprogrammet. Detta bidrar till att trädgården inte upplevs på samma sätt som den gjorde under åren före 2019, eftersom den välskötta och befolkade känslan är borta. Att trädgården sköts och upplevs annorlunda påverkar dess betydelse och mening. Det är delvis aspekten att skötseln är nedsatt som gör att platsens mening påverkas, men även att personerna som tog del av rehabiliteringen i trädgården inte är där och använder sig av den. Båda dessa faktorer kan vi koppla till uttrycket dwelling som menar att en plats får mening då personer interagerar med omgivningen på ett personligt plan. Andra teorier som kan kopplas till resultatet av de utförda intervjuerna är teorier om hur platsens mening kan påverkas beroende på hur vi besöker den och vad vi har för relation till den.The Alnarp Rehabilitation Garden is located on two hectares of the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) campus in southern Sweden. Its design was based on scientific models for rehabilitation gardens that were developed at the University, and operated as a collaboration between SLU, Region Skåne, and Forsäkringskassan. It was installed in 2001 and received its first group of participants in 2002: people with stress-related illnesses who were to undergo a rehabilitation program. Over the course of seventeen years, various participant groups with different needs have come to the site for rehabilitation. Many scientific reports clearly demonstrate the success of this type of rehabilitation for all user groups, compared to the traditional rehabilitation offered in hospitals. In 2019, however, the rehabilitation garden stopped accepting participant groups. Today, the garden is used by classes at the university and also by companies conducting research on environment and human health. This paper explores what has happened at the site since the program ended in 2019, and reflects on how a place's changed use can affect the gardens design and maintenance. Using theories of place and meaning, it seeks to uncover the effects of the program closure on those with a connection to the place. The aim is to contribute to a discussion about the significance of the changed use to inform future decisions regarding this and other rehabilitation gardens. The main research method for this paper consisted of interviews with people who have been involved in the garden's creation and research projects during its operating time, as well as people who use the garden today. In addition, a literature study was conducted into rehabilitation gardens, the Alnarp Rehabilitation Garden, and concepts of place and meaning. It uses the “dwelling theory” as a contextual framework to demonstrate how the meaning of a place is constructed through our physical experience and interaction and how that forms the basis of our relationship to a place. While there is a desire amongst user groups to continue using the garden for its original purpose, there are also those who believe change can be positive and are open to exploring new uses for the site. Further research is needed to understand how the changes that have taken place have affected all user groups, and to determine what the future of the garden might hold

Leadership in stable environment : shaping young future leaders

A good leadership can for example be characterized by good communication skills, inspiration, self-awareness, the ability to make decisions and a structured way of working. Previous research indicate that stable environment can be seen as a leadership school for future leaders, both in equestrian sport and other professions. The purpose of this study was to explore how the stable environment and equestrian sport shapes the future leaders. The research questions were: How could the leadership within the stables affect the youths? What factors can influence youths when forming their leadership skills? Which qualities can the youths get from the stable environment when forming their leadership skills? The results of this study show that leadership was a central part of learning and playing. When you were a leader in a sport association it was important to have support from the association board. The study shows that associations gives good influences on youth’s leadership skills since it emphasizes personal growth and democracy. Within the sport there were standards and invisible rules, defined by its leaders, that had great impact on the youths. Today the sport has an educational purpose in our society. Equestrian sport is more than just horseback riding and the leadership within the equestrian sport is complex. The study also shows that communication and trust was important to be able to convey a message to the horse. In the stable there were a lot of standards and invisible rules that hade a background from to the military. Through these standards the youth learned to be responsible, effective and focused. Another thing that this study showed was that the stable environment was a place where it´s fun to practice leadership for future tasks. Through this they can grow into the role as a leader and become more confident in themselves. The stable ensures that youths feels important, learns to take control and take on more responsibilities. The conclusion of this study shows that thanks to the standards and settings in the stable it shapes the youths in their leadership skills and gives them qualities like responsibility, effectivity, accuracy and focus that can become important in the future. At the same time, leaders in equestrian sport must be a role model who is open and humble. The study shows that while leadership within equestrian sport is complex, it gives lots of people meaningful occupation, were both internal and external factors affects youths when developing their leadership skills. Through the practice of being a leader in the stable environment self-confidence increases and can lead to assignments in leadership roles in the future.Flera egenskaper är viktiga för ett lyckat ledarskap. Egenskaper som ofta tas upp som viktiga är exempelvis att vara bra på kommunikation, engagerad och att vilja utvecklas, medvetenhet om sina egna styrkor och svagheter, vara intresserad av andra, kunna fatta beslut och vara strukturerad. Ridsporten och framförallt stallet ses ibland som en stark ledarskola där framtidens ledare formas. Ridsporten ses som en av de största ungdomsidrotterna enligt Svenska Ridsportförbundet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur stallmiljö och ridsport kan forma framtidens ledare, genom att svara på följande frågeställningar: • Hur utövas ledarskap i stallmiljön som kan påverka barn och unga? • Vilka faktorer i stallmiljö kan bidra till att barn och unga blir framtida ledare? • Vilka ledaregenskaper kan barn och unga utveckla genom stallmiljö för att forma ett framtida ledarskap? Studiens resultat visade att egenskaper som barn och unga lär sig genom normer som finns i framförallt stallmiljö men även generellt inom idrotten var att bli ansvarstagande, punktliga, effektiva, målmedvetna, tydliga, ha disciplin och vara fokuserad. Litteraturstudien visade även på att stallet blir en plats där det är roligt att få praktisera sitt ledarskap inför framtida uppgifter. Det ger även unga flickor en naturlig ledarutbildning eftersom de blir tydliga och bestämda samt att hårt arbete och kompetens premieras. Samtidigt får de möjlighet att växa in i sin roll som ledare och genom detta bli mer trygg med sig själv. Viktiga egenskaper för att vara ledare är bland annat att vara ödmjuk, trygg, glad och en förebild för andra. Fortsättningsvis visar studien att stallet gör unga tjejer mer självständiga, noggranna och ordningsamma. De normer och osynliga regler som finns inom idrotten bestäms bland annat av ledare och bidrar till stort inflytande på barn och unga. Stallmiljö och ridsport har ett stort antal normer och osynliga regler som tydligt kopplas till den militära stallbackskulturen. Säkerhet och gemenskap ses även som viktiga faktorer i stallmiljö. I stallet kan barn och unga få en betydande roll och känna sig viktiga, genom detta ökar deras självförtroende och de får bättre kontroll. Faktorer som kan ha betydelse och påverka barn och unga kan både vara interna och externa. Som ledare inom en förening är det viktigt att få stöd från sin förening. De föreningsdrivna organisationerna ger gott inflytande på barns ledarskap eftersom de betonar utveckling och demokrati. Idrottsrörelsen har idag en uppfostrande roll i samhället. Ridsporten ses idag som något mer än bara ridning och ledarskapet inom ridsport är komplext. Studien visar att kommunikation genom kroppsspråk och tillit är viktigt för att kunna förmedla budskap till hästen vilket kan ha en betydande roll inom ledarskap. Litteraturstudien undersöker hur ridsportens ledare formas av stallmiljö. Tack vare stallmiljöns normer formas barn och unga i sitt ledarskap och får med sig egenskaper från stallet som exempelvis ansvarstagande, effektivitet, noggrannhet och fokus som kan vara viktiga i framtiden. Som ledare inom ridsporten kan denne vara en trygg förebild som är öppen och ödmjuk. Det framkom att ledarskapet inom ridsport är komplext samtidigt som det ger många ledare en meningsfull sysselsättning, där både interna och externa faktorer påverkar barn och unga när de formar sitt ledarskap. Genom att praktisera sitt ledarskap i stallet ökar självförtroendet hos individen och denne kan då ta sig an ledaruppdrag även utanför stallmiljön

With the steppe as inspiration : to create steppe plantings in urban areas with great appearances but with low maintenance requirements

Stäppen är en halvtorr naturtyp som framförallt återfinns i Eurasien och Nordamerika. Naturtypen präglas av ett oberäkneligt klimat med oregelbunden nederbörd och stora temperaturvariationer över året. Detta ojämna och emellanåt extrema klimat delar mycket likheter med de växtförhållanden som råder i städerna, som generellt sett är både varma och torra på grund av den stora andelen hårdgjorda ytor. Stäppen har därför potential att fungera väl som förebild till planteringar för även de tuffaste platserna i staden. Detta eftersom stäppens flora har utvecklat strategier för att hantera dessa tuffa förhållandena. Att använda stäppvegetation i staden kräver dock både speciella växtbäddar och gestaltningsmetoder. Växtbäddarna behöver imitera mark- och klimatförhållandena på stäppen och gestaltningen bör fånga och förmedla essensen av sin naturliga förlaga. Ett exempel på ett karaktärsdrag som bör förmedlas i gestaltningen är stäppens naturliga skiktning. En utmaning med att använda stäppväxter i planteringar är att de överlag blommar under vår och tidig sommar. Att blanda stäppvegetation från olika världsdelar framhålls därför som en möjlighet för att förlänga blomningsperioden. Kombinationen av ett använda ståndortsanpassat växtmaterial i en lämpligt uppbyggd växtbädd gör planteringen skötselextensiv och långsiktigt hållbar.The steppe is a semi-arid biotope in primarily Eurasia and North America. It is characterized by an unpredicatable climate with irregular precipitation and great variations in temperature throughout the year. The shifting and occasionally extreme climate on the steppe shares a lot of similarities with the conditions in urban areas, which generally are hot and arid due to the large amount of hardened surfaces. Therefore, the steppe has the potential to be an inspiration for plantings for even the harshest sites in urban cities. This due to steppe plants having developed strategies for dealing with these tough conditions. Using steppe vegetation in the city requires both special plant beds and design methods though. The plant bed need to imitate the soil- and climatic conditions of the semi-arid biotope, and the design should capture and mediate the essence of the true steppe. An example of an attribute that the steppe hold, and which should be used in planting design is the natural layering. One challange when designing with steppe plants is that they all generally bloom in spring and early summer. Mixing steppe vegetation from different parts of the world i therefore pronounced as an opportunity to extend the flowering period. The combination of using site-adapted plants and a suitably constructed plant bed makes the need for maintanance low and the planting long-term sustainable

Gardening inspired by nature : design for the exhibition City Growth - Green Blocks at Wanås 2010

Vi är en grupp blivande trädgårdsingenjörer som har fått möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell köksträdgård vid Wanås skulpturpark i nordöstra Skåne. Detta skriftliga arbete är en del av det projektet, som är ett samarbete mellan SLU och Wanås stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs närmare i arbetet. Efter inlämning av arbetet så kommer anläggning att ske vid Wanås. I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrån permakultur. Begreppet kommer ifrån Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltså, kort sagt, hållbar odling. Information om permakultur har jag främst fått genom en litteraturstudie samt ett besök på Holma skogsträdgård. Gestaltningsförslaget presenteras som illustrationsplan, skisser och snitt. Stor fokus har lagts på växtmaterialet och användning av s.k. flerfunktionsväxter, dvs. växter som på flera sätt kan nyttjas av människan direkt eller indirekt. Exempel på sådana funktioner är föda, medicin, kvävefixering och virke. Med detta arbete vill jag visa exempel på ätbara växtkompositioner som kan tillämpas på en liten yta i staden

Skiftesansvariga förstavårdares (L5) funktion inom den prehospitala vården

Skiftesansvariga förstavårdare (L5) är en uppgift inom den prehospitala vården som Räddningsverket i Östra Nyland tog i bruk vid årsskiftet 2012. Ledarskapsmodellen i organisationen är relativt ny och tanken bakom arbetet var att utreda funktionen hos skiftesansvariga förstavårdaren. I arbetet beaktades såväl manskapets syn och åsikter som tidigare forskning om ett gott ledarskap. Syftet med examensarbetet var att utreda hurdan en bra förman är samt hur kunna förbättra skiftesansvariga förstavårdaren i sin uppgift. Studien var ett beställningsarbete från Räddningsverket i Östra Nyland. Forskningsfrågorna för arbetet var: 1. Hurdan är en bra förman inom förstavården? 2. Vilka förväntningar har underordnade på skiftesansvariga förstavårdare? 3. Hur kan förmännens handlande förbättras och effektiveras? Som teoretisk referensram för examensarbete användes Maslows behovspyramid, Fayols klassiska ledarskapsmodell samt Taylors Scientific management. Information angående skiftesansvariga förstavårdarens funktion samlades med hjälp av elektroniska enkäter riktade till förstavårdare vid Räddningsverket i Östra Nyland. Undersökningen riktade sig till 50 förstavårdare. Sammanlagt besvarades enkäten av 33 personer som gav en svarsprocent på 66 %. Med denna svarsprocent kan resultatet beaktas vara pålitligt. Många var nöjda med skif-tesansvariga förstavårdarens funktion men även många bra förslag på förbättring kom fram. Att vara rättvis, lita på sina underordnade, diskutera och lyssna på underordnades åsikter kunde förbättras hos förmannen. Även att ge såväl positiv som negativ feedback på ett förståeligt sätt kunde förbättras. Också mera närvaro vid stationerna Lovisa och Sibbo önskades av manskapet.Vuorovastaava ensihoitaja (L5) on tehtävä ensihoidossa, jonka Itä-Uudenmaan Pelastus-laitos on ottanut käyttöön vuodenvaihteessa 2012. Johtamismalli on suhteellisen uusi ja ajatus työn takana oli selvittää vuorovastaavan ensihoitajan toimintaa. Työssä huomioitiin niin alaisten näkemykset ja mielipiteet, kuin aikaisempaa tutkimusta hyvästä johta-juudesta. Opinnäytetyön aie oli selvittää millainen hyvä esimies on, sekä mitä vuorovas-taava ensihoitaja voisi toiminnassaan parantaa. Opinnäytetyö oli tilaustyö Itä-Uudenmaan Pelastuslaitokselta. Tutkimuskysymykset olivat: 1. Millainen on hyvä esimies ensihoidossa? 2. Mitä odotuksia alaisilla on vuorovastaavalta ensihoitajalta? 3. Mitä esimies voisi tehtävässään parantaa ja tehostaa? Opinnäytetyön teoreettisena viitekehyksenä käytettiin Maslowin tarvehierarkia, Fayolin klassisen johtamismallin sekä Taylorin Scientific management. Tietoa vuorovastaavan ensihoitajan toiminnasta kerättiin elektronisten kyselylomakkeiden avulla, jotka oli suunnattu Itä-Uudenmaan Pelastuslaitoksella ensihoidon parissa työskenteleville. Tutki-mus suunnattiin 50 ensihoitajalle. Yhteensä kyselyyn vastasi 33 henkilöä, jolla saatiin vastausprosentiksi 66 %. Kyseisellä vastausprosentilla katsotaan vastauksen olevan luotettava. Moni oli vuorovas-taavaan ensihoitajaan tyytyväinen, mutta myös monia hyviä ehdotuksia parantamiseen ilmeni. Oikeudenmukaisuutta, luottamusta alaisiin, keskustelemista ja alaisten mielipi-teiden kuuntelemista esimies voisi parantaa. Parantaa voisi myös sekä positiivisen että negatiivisen palautteen antamista. Alaisilta toivottiin myös enemmän läsnäoloa Loviisan ja Sipoon asemilla.Shift manager (L5) is a new assignment in emergency care that Itä-Uudenmaan Pelas-tuslaitos has put in place at the turn of 2012. The management system is relatively new, and the idea behind the thesis was to examine the functions for the shift manager. The thesis noticed view of opinion, as well as earlier research into good leadership. The inten-tion of this thesis was to find out what kind of a good manager is, and what the corre-sponding paramedics could improve the position. The study was ordered by Itä-Uudenmaan Pelastuslaitos. The questions in the research were: 1. What is a good manager like in emergency care? 2. What are the expectations that are subject to a corresponding shift paramedic? 3. What could the manager do to improve and enhance the function? The thesis theoretical frame was Maslow's hierarchy, Fayolin classical management model and Taylor's Scientific Management. Information about the interactions responsible for emergency care activities were collected by electronic questionnaires that had been di-rected to paramedics in Itä-Uudenmaan Pelastuslaitos. The study was aimed at 50 emer-gency nurses. A total of 33 people responded to the survey with 66 % response rate was obtained. The response rate is considered to be a reliable answer. Many were satisfied with the shift manager, but also a number of good suggestions for the improvement occurred. Fairness, trust to the subordinates, discussing and subordinates' opinions of listening to their supe-riors could improve. Also, both positive and negative feedback can be improved. Also more presence of stations in Loviisa and Sipoo hoped by subordinates

Vårdstuderandens professionella tillväxt : - mentorer som stöd i utvecklingen

Avsikten med denna studie är att undersöka hur mentorskapsprogrammet på Arcada har inverkat på sjukskötarstuderandens professionella tillväxt. Syftet är att kartlägga effek-ten av mentorskapsprogrammet i relation till studerandens professionella tillväxt. Un-dersökningen utgår från sjukskötarstuderandens perspektiv. I denna studie kommer vi att utreda vad den professionella tillväxten utgörs av och hur den tar sig uttryck hos sjukskötarstuderanden. Vi vill även ta reda på hur mentorn stöder den professionella utvecklingen hos studeranden. De centrala frågeställningarna för denna undersökning är: - Vad utgörs den professionella tillväxten av? - Vad ger forskningen för kunskap om mentorskap för sjukskötarstuderande? - Hur har mentorn påverkat adeptens professionella tillväxt? - Hur har mentorskapsprogrammet stött sjukskötarstuderandens utveckling mellan stadierna novis och avancerad nybörjare? Som referensram har vi valt Patricia Benners teori som ger oss en grundlig beskrivning av sjukskötarstuderandens utveckling från nybörjare till en kompetent sjukskötare. Stu-dien är uppdelad i två delar; en litteraturanalys och en empirisk studie genom en kvali-tativ intervju. Den kvalitativa intervjun riktar sig till tre informanter som deltar i men-torskapsprogrammet på Arcada. Resultatet av båda studierna har analyserats enligt en induktiv analysmetod. I studien framkommer att sjukskötarstuderandena upplever att mentorn stöder den personliga och yrkesmässiga växten genom att dela med sig av sin erfarenhet, bekräfta studeranden och ge studeranden utrymme för reflektion.The aim with this study is to examine how the mentorship program at Arcada has influenced the nursing students’ professional growth. The purpose is to map out the effects of the mentorship program in relations to the students’ professional development. The study proceeds from the nursing students point of view. In this study we will analyze what professional development is made out of and how it is expressed by the nursing students. We also want to investigate into how the mentor supports the professional development of the students. De central questions are: - What is professional growth made out of? - What kind of information/knowledge does the studies give about mentorship for nursing students? - How has the mentor influenced the mentee’s professional growth? - How has the mentorship program supported the nursing students development from novice to advanced beginner? As frame of reference we have chosen Patricia Benner’s theory that gives us a thorough description of the nursing students development from novice to a competent nurse. The study is divided into two sections; one literature analysis and the other an empiric study through a qualitative half structured interview. The qualitative interview is directed towards three informants who are all a part of the mentorship program at Arcada. The results from both the studies have been analyzed according to an inductive method. The study shows that nursing students feel that the mentor supports the personal and professional development through sharing his or her experience, confirming the student and giving the student room for reflection

Hur vi på daghem kan skapa en trygg miljö för barnet : Diskussionsunderlag för samtal med barn kring daghemmets miljö

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om en resiliensförstärkande och mobbningsförebyggande metod i form av ett diskussionsunderlag för samtal med barn om daghemmets miljö. Syftet med diskussionsunderlaget är att skapa en trygg daghemsmiljö tillsammans med barnen, genom att stärka delaktigheten. Frågeställningarna i arbetet är: Hur kan personalen skapa en trygg miljö på daghemmet tillsammans med barnen? Hur kan personalen beakta barnens egna tankar om daghemsmiljön genom ett diskussionsunderlag? Hur kan personalen involvera barnen i vardagsrutinerna på daghem? Arbetet består av två centrala delar: En teoretisk referensram och en produkt. I den teoretiska referensramen behandlas livsvärld och daghemmets inlärningsmiljö. Vidare behandlas pedagogens roll och människosyn. Produkten är ett diskussionsunderlag innehållande bottnar och kort, som skall fungera som hjälpmedel för att konkretisera och tydliggöra innehållet i en diskussion om daghemmets miljö. För att barnet skall kunna känna delaktighet är det betydelsefullt att barnet känner trygghet och får förståelse. Det är viktigt att barnet upplever att han/hon kan påverka sin situation och sin omgivning.Tiivistelmä Tämä opinnäytetyö käsittelee resilienssiä vahvistavaa ja kiusaamista ehkäisevää menetelmää. Mallina on keskustelumalli, jota voi käyttää päiväkotiympäristössä lasten kanssa. Keskustelumallin tavoitteena on luoda lasten kanssa turvallinen päiväkotiympäristö, vahvistamalla lasten osallisuutta. Opinnäytetyön kysymyksenasettelu on: Kuinka henkilökunta voi luoda turvallisen ympäristön päiväkodissa yhdessä lasten kanssa? Kuinka henkilökunta voi huomioida lasten omat ajatukset päiväkotiympäristöstä tämän keskustelumallin avulla? Kuinka henkilökunta voi saada lapset mukaan päiväkodin arkirutiineihin? Työ koostuu kahdesta keskeisestä osasta: teoreettisesta referenssikehyksestä ja tuotteesta. Teoreettisessa referenssikehyksessä käsitellään lapsen omaa käsitystä olemassa olevasta ympäristöstä ja päiväkodin kasvatus- ja oppimisympäristöstä. Lisäksi käsitellään henkilökunnan roolia ja ihmiskäsitystä. Tuote, keskustelumalli, sisältää pohjia ja kortteja, jotka toimivat apuvälineinä kun keskustelua konkretisoidaan ja selkiytetään. Voidakseen tuntea osallisuutta tulee lapsen voida tuntea turvallisuutta ja saada osakseen ymmärrystä. On tärkeää, että lapset kokevat voivansa vaikuttaa olemassa oleviin tilanteisiinsa ja ympäristöönsä.Summary The theme of this Bachelor´s Thesis is a resilience strengthening and bullying preventing method. The method takes practical form in a discussion board, the purpose of which is to talk about the environment of the daycare together with the children. The goal of the discussion board is to make a safe environment together with the children by strengthening participation. The following questions find their answers in this thesis: How could the staff together with the children make the environment of the daycare safe? How can the children’s thoughts be taken into consideration by the staff, using a discussion board? How can the staff get the children involved in the daily routines? The thesis consists of two principal parts: a theoretical reference frame and a product. The theoretical reference consists of the following subjects: the life world and the environment of the daycare, the role of the educationalist and human outlook. The product, in form of a discussion board, completed with bottoms and cards, works as a tool for concretizing and making the discussion come clear. For the child to feel participation, a safe environment is important, as well as being understood. It is important for a child to feel that it is able to influence its situation and surroundings

God handledning : En teoretisk studie om hur handledning av vårdstuderande kunde vara

Syftet med studien är att klargöra hur en god handledning kan se ut. Vi vill lyfta fram vad god handledning är och vilka delar som bidrar till att hand-ledningen blir god. Vår forskningsfråga lyder: Vad kännetecknar en god handledning? Den teoretiska utgångspunkten består av Benners och Ekeberghs tankar om reflektion. Datainsamlingsmetoden är dokument-studier. Vi skall göra en sammanfattning av tidigare forskning bestående av 30 vetenskapliga forskningar. Som dataanalysmetod har vi valt översiktsartikeln resumé för att få en snabb översikt av forskningarna. Innehållsanalys användes för att analysera resultatet. Frågorna som ställdes till forskningsresultatet var: Vilka faktorer har betydelse för att handledningen ska bli god? Vad kännetecknar reflektionen i handledningen? Resultatet beskrivs utgående från de frågor som ställdes till tidigare forskning. De faktorer som inverkar på handledningen är hand-ledarens egenskaper, handledningsmetod, handledningens yttre ramar, diskussion, integration teori–praktik samt handledningsteknik. Hand-ledarens relationella och personliga egenskaper är av betydelse för hur handledningen blir. Kommunikationen mellan handledare och studerande är viktig. Att ha klara målsättningar och ett handledningsschema är avgörande för studerandes praktik, även att skapa en trygg atmosfär. Genom att integrera teori med praktik främjas studerandes professionella utveckling och känslan av att känna sig kompetent. Som en handledningsteknik kan kritiskt tänkande vara en möjlighet samt att handledare ger kontinuerlig utvärdering åt studerande. Grupphandledning ansågs även som positivt.The purpose of this study is to explain what good supervision of nursing students on practical training could be like. We want to highlight what good supervision is and what parts of it make it good supervision. The question that we want an answer to is: What distinguishes good supervision? The theoretical starting points are Benner’s and Ekebergh’s thoughts about reflection. The data was collected through document studies. We have made a summary of earlier research consisting of 30 scientific researches. As method of analysis we chose review articles in order to quickly get an overview of the research. The analysis of data has been done with the help of content analysis. The questions were: What factors are important for the supervision to be good? What characterizes reflection in supervision? Factors that affect supervision are the supervisor’s characteristics, method of supervision, outer frames of supervision, discussion, integration theory-practice and supervision technique. The supervisor’s relational and personal characteristics have a great importance for how the supervision is going to be. The communication between the supervisor and the student is important. Having clear goals and a supervision schedule is conclusive for students’ practice, also in order to create a safe atmosphere. Integrating theory with practice promotes the student’s professional development and the feeling of being competent. As a supervision technique, critical thinking could be a possibility, as well as supervisors giving continuous feedback to students. Group supervision was also considered as positive