871 research outputs found

    Risk Management in livestock production : how do integrated pig producers manage risks linked to the operational inputs and staff?

    Get PDF
    VÀrldslÀget idag med kriget i Ukraina, hög inflation och höga rÀntor har haft en betydande pÄverkan pÄ det svenska lantbruket. Bristen pÄ rÄvaror har satt större press pÄ svenska bönders produktionsresultat samtidigt som det har gjort deras produktion vÀsentligt dyrare och dÀrmed likviditeten sÀmre. I volatila perioder Àr det viktigt att identifiera och hantera risker i sin verksamhet för att försöka maximera nyttan och minimera förlusten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur integrerade grisproducenters attityd mot risk ser ut och hur de hanterar risker. Syftet fokuserar pÄ risker kopplade till Pris- och MarknadsförÀndringar, Produktionsrisker, Institutionella risker samt Person- och Humanrelaterade risker. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsstrategi och genomfört en fallstudie dÀr sex lantbrukare med en integrerad grisproduktion har undersökts. Samtliga fallgÄrdar Àr belÀgna i södra Sverige. Empiri har insamlats via semistrukturerade intervjuer med lantbrukarna för att ge bakgrund och besvara studiens forskningsfrÄgor. Studien visar att samtliga lantbrukare arbetar aktivt med riskhantering. Vilken typ av hanteringsarbete skiljer sig frÄn gÄrd till gÄrd men gemensamma nÀmnare som finns Àr vertikal integrering, diversifiering samt handelsavtal- och kontrakt. Samtliga gÄrdar bedriver en integrerad produktion vilket innebÀr att man har involverat flera delar av produktionsledet. PÄ sÄ vis ökar den interna kontrollen och minskar det externa beroendet. GÄrdarna har ocksÄ i olika utstrÀckning utvecklat flera veksamhetsgenar och pÄ sÄ sÀtt diversifierat sig, gemensamt för samtliga Àr att bedriva en spannmÄlsproduktion pÄ gÄrden. Att kontraktera priser och kvantiteter Àr nÄgot som lantbrukarna i studien ocksÄ har gemensamt, hÀr skiljer sig dÀremot utstrÀckningen pÄ arbetet ganska vÀsentligt. De slutsatser som drogs var att ovan nÀmnda hanteringsstrategier nyttjas, synen pÄ risk i branschen var varierande och riskattityden generellt aversiv. Intressant var ocksÄ att riskhanteringsarbetet och synen pÄ risk inte har förÀndrats avsevÀrt hos lantbrukaren sedan kriget i Ukraina bröt ut med allt vad det inneburit kopplat till priser, inflation och övrig osÀkerhet.The current world situation is characterized by the ongoing war in Ukraine, high inflation and high interest rates wich has had a considerable impact on Swedish Agriculture. The shortage of commodities has increased the pressure on Swedish farmers' production outcomes while simultaneously rendering their production significantly more expensive, thereby worsening their liquidity. In such volatile and uncertain periods, identifying and managing risks in oneŽs business is essential to maximize benefits and minimize the losses. The purpose of this essay is to investigate how integrated pig producers perceive risk in their business and how they manage it. The purpose focuses on risks linked to price and market fluctuations, production risks, institutional risks, and personal and human-related risks. To achieve this purpose, a qualitative research strategy was employed, and a case study was conducted with six integrated pig producers located in southern Sweden was involved. Empirical data was collected via semi-structured interviews with the farmers to provide background information and to answer the studyŽs research questions. The study shows that all farmers work actively with risk management. The type of management work differs from farm to farm, but common denominators that exist are vertical integration, diversification and trade agreements and contracts. All farms carry out integrated production. This means integrating several parts of the production stage and have thus protected themselves against external risks and increased their own control. The farms have also varying extents, developed several resilient genes and thus diversified, common to all of them is to carry out grain production on the farm. Agreeing on contracting prices and quantities is something that the farmers in the study also have in common, however, the extent of the work differs quite significantly. As for the farmers' view on risk it varied but was predominantly neutral. The conclusions that were drawn were that the above-mentioned management strategies are used, the view of risk in the industry was mixed but predominantly neutral. It was also interesting that the risk management work and the view of risk have not changed significantly for the farmer since RussiaŽs invasion of Ukraine with all that it entailed connected to prices, inflation and other uncertainty

    Teknologi - lÀnken mellan nÀtverkseffekter och diversifiering

    Get PDF
    Title: Technology – the link between network effects and diversification Seminar date: 2013-06-07 Course: FEKH19, Degree project Undergraduate level, Strategic Management, 15 University Credits Points Authors: Carolina Edvinsson, Adam Lindroth, Andreas Walberg, Laura Waldenström Advisor: Matts KĂ€rreman Key words: Network effects, Diversification, Industry convergence, Technological platforms, Innovation Purpose: This thesis aims to analyze how network effects and strategies for diversification are linked through technological platforms. Methodology: A document case study, of mainly annual reports from the companies in question, was performed with an abductive approach and a qualitative content analysis. Selected data, in terms of quotations, was gathered and categorized in line with the recommendations of Graneheim and Lundman (2004). The data is presented in a categorizing analysis and a concluding analysis. Theoretical perspectives: Research about diversification and network effects constitute the outset of this thesis. Previous research discusses different levels of diversification (Christensen & Montgomery, 1981; Hitt, Hoskisson & Ireland, 2012, Rumelt, 1974, 1982) and the choice of diversification strategy is based on different motives (Besanko, Dranove, Shanley, & Schaefer, 2010; Hitt, et al 2012; Montgomery, 1994). According to Katz and Shapiro (1985), network effects occur when one customer’s utility of a product increases as the network expands. Empirical foundation: The high-tech industry is characterized by rapid technological development and innovation. This industry reflects the existence of technological development, network effects as well as diversified businesses. Both Apple and Microsoft operate in the high-tech industry and appear to enjoy benefit from network effects as a result of their diversified product portfolios. Hence, Apple and Microsoft are adequate study objects. Conclusions: The study indicates causality between technology, network effects and diversification. Conclusion one confirms that the existence of network effects may form a motive behind the choice of diversification strategy. Conclusion two suggests that the current categorisation of levels of diversification is outdated, primarily as a result of industry convergence

    Drivkrafter bakom diversifiering i lantbruksföretag

    Get PDF
    Ett av mÄlen inom Landsbygdsprogrammet Àr att frÀmja en levande landsbygd (www, jsv, 2012). En av ÄtgÀrderna Àr att arbeta för en ökad tillvÀxt av företagandet pÄ landsbygden. Landsbygdsprogrammet ger stöd till diversifiering av lantbruksföretag i syfte att utveckla nya verksamhetsgrenar och öka lönsamheten. Diversifiering syftar till att skapa och utveckla marknaden och företagets produkter och tjÀnster. Att bedriva gÄrdsbutik Àr ett sÀtt att skapa ett ökat vÀrde för sina egenproducerade produkter. Ett exempel pÄ nyskapande verksamheter för lantbruksföretag Àr inriktningen mot turism (Hansson et al, 2009; McNally,2011). Studien syftar till att undersöka och analysera drivkrafterna bakom beslutet att diversifiera ett lantbruksföretag genom en kvalitativ ansats. Studien baseras pÄ personliga intervjuer med sju lantbruksföretagare för att utreda och skapa en djupare förstÄelse för bakomliggande drivkrafter för att diversifiera ett lantbruksföretag. Studien visar att det kan finnas andra betydande drivkrafter kring beslutet att diversifiera sin verksamhet Àn vad tidigare forskning har pekat pÄ. Det gÄr inte enligt den hÀr studien att hitta en specifik drivkraft kring varför lantbruksföretagare vÀljer att diversifiera sitt företag. Varje lantbruksföretagare har flera olika drivkrafter, det var möjligt att urskilja faktorer som har pÄverkat mer Àn andra. Dessa Àr; lönsamhet, ideologi, utbildning, mervÀrde pÄ produkter, kvalitet, maximera utnyttjande av befintliga resurser samt riskspridning.One of the maingoals in the Swedish rural development programmes is to encourage rural livelihood. One of the actions taken is to work for an increasing growth of entrepreneurship on the countryside. The Swedish rural development program gives support to diversification of farm businesses in purpose to develop new ventures and increase profitability. Diversification is aimed to create and develop the market and the products and services of the business. Farm-based tourism is an example of new ventures for farm businesses (Hansson et al, 2009; McNally, 2011). This study aims to examine and analyze the motives behind diversification of farm businesses through a qualitative approach. The study is based on personal interviews with seven farmers to create a deeper understanding for underlying motives to diversif a farm business. The study shows that there may be other significant forces around the decision to diversify its activities than previous research has identified. It is not according to this study to find a specific driver on why farmers choose to diversify their businesses. Each farmer have several different drivers, it was possible to discern the factors that have affected more than others. These are: profitability, ideology, education, value of products, quality, maximize use of existing resources, and risk diversification

    Diversification in grain farming businesses : underlying factors and importance of the social network

    Get PDF
    I LRF Konsults undersökning Lantbruksbarometern 2016 anger 60 % av de 1000 medverkande jordbrukarna att lönsamheten idag Ă€r dĂ„lig eller mycket dĂ„lig. Flera spannmĂ„lsodlande jordbruksföretag Ă€r idag alltsĂ„ i ett sĂ„dant skede dĂ€r verksamheten inte bĂ€r sig. Det finns dĂ„ olika strategier som företagen kan tillĂ€mpa för att öka lönsamheten och sĂ„ledes överleva. En vanligt förekommande strategi för att öka lönsamheten Ă€r att diversifiera verksamheten genom att starta en verksamhet vid sidan av jordbruket. Diversifiering kan delas in i on-farm diversifiering samt off-farm diversifiering beroende pĂ„ om verksamheten sker i anslutning till den egna gĂ„rden eller inte. Det sociala nĂ€tverket Ă€r en nyckelfaktor för att utvecklandet av nya verksamhetsgrenar i jordbruksföretag skall lyckas. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pĂ„verkar diversifieringsverksamheten i studiens fallföretag. Genom personliga intervjuer med sex fallföretag skapas en djupare förstĂ„else för de bakomliggande faktorerna samt för hur det sociala nĂ€tverket pĂ„verkar diversifieringen. Den induktiva forskningsansats som tillĂ€mpas i studien möjliggör en bredare tolkning av empirin samt skapar en förstĂ„else för den sociala kontexten, vilken den intervjuade personen befinner sig i. Denna studie finner inte en enskild faktor som pĂ„verkar diversifieringen hos alla fallföretag. Faktorerna Ă€r mycket komplexa och pĂ„verkas av varje företags unika situation. De faktorer som framkommer Ă€r ett effektivare resursutnyttjande, ekonomi, överloppstid, riskspridning, intresse, viljan att lĂ€ra sig nĂ„got nytt, en hög efterfrĂ„gan i omgivningen, samt viljan att arbeta hemma pĂ„ gĂ„rden. Det sociala nĂ€tverket har pĂ„verkat samtliga fallföretag och diversifieringen har Ă€ven i samtliga företag lett till en ökad lönsamhet. I studien framkommer vissa skillnader i on-farm och off-farm diversifiering. Resursutnyttjande skiljer sig Ă„t genom att on-farm diversifierade företag huvudsakligen anvĂ€nder outnyttjade utrymmen medan off-farm diversifierade företag anvĂ€nder maskiner och verktyg. Även det sociala nĂ€tverkets pĂ„verkan skiljer sig Ă„t. On-farm diversifierade företag anvĂ€nder i större utstrĂ€ckning starka kontakter i form av familj och off-farm diversifierade företag anvĂ€nder svagare kontakter i form av vĂ€nner och nĂ€rliggande jordbrukare dĂ„ diversifieringen sker.In an annual investigation by LRF Konsult, named Lantbruksbarometern 2016, 60 % of the participating farmers state that their profitability is low or very low. 36 % of the farmers state that they are going to diversify their farm business. Farm diversification is not a new phenomenon and has been used in agricultural business for a long time and it is a strategy to increase profitability in farm businesses. The purpose of this study is to examine farmers underlying factors to diversify their business and how the social network affects the diversification. The study has conducted six interviews with farm businesses to provide a deeper knowledge in the subject. A qualitative method with an inductive research approach has been used. The geographic location of the businesses is restricted to the region Uppland. This study can not argue that one factor solely affects the diversification. Underlying factors in this study are; a more efficient use of resources and time, economy, spreading of risk, interest, volition to acquire new knowledge, volition to work at your own farm, and a high demand in the surrounding environment. Strong ties seem to be more important in on-farm diversification and weak ties seem to be more important in off-farm diversification. This study distinguishes that on-farm business use existing buildings to diversify, and off-farm business use different types of machines and tools to diversify. This study is a contribution to a deeper knowledge of the underlying factors that affects the diversification in grain farming businesses, and how the social network affects the business

    Lantbrukare som entreprenör

    Get PDF
    Entreprenörskap bidrar till samhÀllets utveckling genom förmÄgan att anvÀnda resurser och driva marknaden framÄt. Med hjÀlp av entreprenörskap kan en lantbrukare hitta nya anvÀndningsomrÄde för oanvÀnda resurser. Detta ska hjÀlpa lantbrukaren till att skapa nya möjligheter och inkomstkÀllor i en förÀnderlig miljö. Under 2018 drabbades det svenska lantbruket av en vÀrmebölja som ledde till att mÄnga lantbrukare tvingades tÀnka om gÀllande den dagliga verksamheten. Denna studie fokuserar pÄ att koppla tvÄ teorier inom Àmnet för att förklara hur entreprenörskap kan skapa nya möjligheter vid externa förÀndringar, som exempelvis vÀrmeböljan som intrÀffade under 2018. MÄlet Àr att skapa en större förstÄelse för hur svenska lantbrukare tÀnker nÀr de stÀlls inför utmaningar och hur det kan utveckla företaget. Syftet med studien uppfylls genom att intervjua tre olika lantbruksföretag och en representant frÄn LRF MÀlardalen för att fÄ olika synsÀtt och skapa ett bredare förstÄelse, men Àven för att hjÀlpa oss att förstÄ entreprenörskapets roll för det svenska lantbruket. Studien har kvalitativ inriktning vilket innebÀr att vikt lÀggs vid ord vid insamling av empiri. Det ger oss en möjlighet att pÄ djupet kunna studera den omgivning som mÀnniskor lever i. Uppsatsen visar att det teoretiska ramverket för entreprenörskap kan förklara hur en lantbrukares tankesÀtt kan leda fram till en förÀndring och att det finns olika strategier för hur lantbrukare vÀljer att hantera en utsatt situation. Studien pekar pÄ att de respondenter med djurbesÀttning stÀlldes inför en annorlunda utmaning, dÄ de i första hand var tvungna att se till djurens vÀlmÄende, till skillnad frÄn de med spannmÄlsproduktion. Det vi dÀremot kan se som en gemensam faktor Àr vikten av att vara snabb i beslutfattandet samt förmÄgan att effektivisera befintliga resurser. Genom att kontinuerligt utvÀrdera tillgÀngliga resurser kan vi i denna studie se att lantbrukare vÀljer att expandera, diversifiera eller specialisera den befintliga verksamheten beroende pÄ dess förutsÀttningar. Studien bidrar till ökad förstÄelse för den entreprenöriella processen genom en egen sammanlÀnkning av teorierna bricolage och effectuation. PÄ sÄ sÀtt kan vi visa hur entreprenörskap kan skapa nya möjligheter för svenska lantbrukare nÀr det dagliga arbetet stÀlls pÄ sin spets.Entrepreneurship contributes to the development of society through the ability to use resources and influence the market. With the help of entrepreneurship, a farmer can find new need for unused resources. This will help the farmer to create new opportunities and new source of income in a changing environment. In 2018, Sweden was affected by a heatwave, which forced many farmers to rethink about the daily production. This study aims to create a greater understanding of how Swedish farmers think when they face challenges and how it can develop the company. The purpose of the study is fulfilled by interviewing three different farmers and one representative from LRF MÀlardalen to gain different views and create a broader understanding, but also to help us understand the importance of entrepreneurship in Swedish agriculture. The study has a qualitative approach, which means that weight is placed on words when collecting empirical data. This study focuses on linking two theories within the subject to explain how entrepreneurship can create new opportunities during external changes, such as the heatwave that occurred in 2018. A finding in this study is the importance of being quick in decision-making as well as the ability to streamline existing resources. By identify available resources, we can see in this study that farmers choose to expand, diversify or specialize their company depending on their circumstances. In this way, we can show how entrepreneurship can create new opportunities for Swedish farmers when their daily work is changing

    Presentation av Core Organic projektet PRODIVA vid fÀltvandring den 8 juni 2016 i Sala

    Get PDF
    Presentation av Core Organic projektet PRODIVA vid en fÀltvandring den 8 juni 2016 i Sala, VÀstmanland, Sverige

    X-small - Regionalisering, demokratiska och ekonomiska förutsÀttningar i vÀrldens minsta lÀnder

    Get PDF
    Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnas undersökande lins trots att staterna med under en miljon innevÄnare Àr framgÄngsrika sÄvÀl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genom litteraturgenomgÄng sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visar pÄ de fördelar och nackdelar de smÄ staterna har i en globaliserad vÀrld. Vidare argumenterar uppsatsen för att de problem, frÀmst ekonomisk sÄrbarhet, sÀkerhet och miljö, som smÄ suverÀna stater möter i det internationella systemet eventuellt kan stÀvjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas pÄ ett sÄdant sÀtt att riskerna med liten storlek minskas kan vÀrldens minsta stater komma att bli Ànnu framgÄngsrikare dÄ de kombinerar sina separata storleksfördelar med en gemensam stark röst utÄt och samordnande politik inÄt

    Ömsom möjlighet, ömsom hinder

    Get PDF
    Detta Ă€r ett examensarbete byggt pĂ„ ett fenomenologiskt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att undersöka hur jordbrukare i NordvĂ€stra SkĂ„ne har arbetat eller arbetar med att diversifiera av sina företag, i avsikt att kompensera en bristande lönsamhet inom spannmĂ„lsbranschen. Ämnet Ă€r relevant för landsbygdsutveckling, eftersom jordbruket stĂ„r för en stor del av den verksamheten som syns pĂ„ landsbygden och jordbruket som nationell och global aktörer har en stor roll för en hĂ„llbar vĂ€rldsordning. Detta arbetes skrivs för att belysa aspekter pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng sikt som eventuellt kan vara ett hot eller möjlighet för jordbrukarna i NordvĂ€stra SkĂ„ne. Materialet bestĂ„r till stor del av fyra semi-strukturerade intervjuer som diskuterar hur lantbrukarnas möjlighet till att diversifiera sin verksamhet möjliggörs eller omöjliggörs av diverse faktor och aktörer. DĂ€refter har materialet teoretiserats med hjĂ€lp av Pierre Bourdieus teorier om sociala fĂ€lt, socialt kapital och habitus. Det har resulterat i att jag har kunnat dra slutsatser som Ă€r relevanta för Ă€mnet.Detta Ă€r ett examensarbete byggt pĂ„ ett fenomenologiskt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att undersöka hur jordbrukare i NordvĂ€stra SkĂ„ne har arbetat eller arbetar med att diversifiera av sina företag, i avsikt att kompensera en bristande lönsamhet inom spannmĂ„lsbranschen. Ämnet Ă€r relevant för landsbygdsutveckling, eftersom jordbruket stĂ„r för en stor del av den verksamheten som syns pĂ„ landsbygden och jordbruket som nationell och global aktörer har en stor roll för en hĂ„llbar vĂ€rldsordning. Detta arbetes skrivs för att belysa aspekter pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng sikt som eventuellt kan vara ett hot eller möjlighet för jordbrukarna i NordvĂ€stra SkĂ„ne. Materialet bestĂ„r till stor del av fyra semi-strukturerade intervjuer som diskuterar hur lantbrukarnas möjlighet till att diversifiera sin verksamhet möjliggörs eller omöjliggörs av diverse faktor och aktörer. DĂ€refter har materialet teoretiserats med hjĂ€lp av Pierre Bourdieus teorier om sociala fĂ€lt, socialt kapital och habitus. Det har resulterat i att jag har kunnat dra slutsatser som Ă€r relevanta för Ă€mnet

    NaturresursfÀllan och exportdiversifiering: En empirisk studie om hur naturresursfÀllan pÄverkar exportdiversifiering

    Get PDF
    The purpose with this study is to examine if a higher level of natural resources hinders export diversification in less developed countries. This is important as low export diversification might affect a country negatively in several aspects that might lead to lower economic growth. Successful management of natural resources is of principle interest for an economist since it affects the direction a country takes. An econometric survey is made with help from panel data regressions. For the issue “the resource curse and export diversification in less developed countries. A contradiction?” the conclusion has been reached that yes, it is a contradiction. Less developed countries get a lowered diversification when their profits from the natural resource sector increases, they get stuck in the resource curse

    Konsekvensen av att vara ansvarsfull - en finansiell studie

    Get PDF
    Socially Responsible Investing (SRI) Àr en investeringsstrategi som stÀller krav pÄ att finansiella tillgÄngar ska följa etiska riktlinjer och förvaltas pÄ ett socialt ansvarsfullt sÀtt. Detta begrepp har mÄnga tolkningar och ingen enhÀllig definition finns att tillgÄ. För att underlÀtta utvÀrderingen av en SRI strategi anvÀnds Environmental, Social and Governance (ESG) som ett finansiellt mÀtinstrument. Ratinginstitut betygsÀtter sÄledes företags sociala ansvarsfullhet med hjÀlp av ESG. I uppsatsen anvÀnds ratinginstitutet ASSET4 för att utvÀrdera företagen. Det Àr klarlagt att SRI har en inverkan pÄ företags finansiella prestation, men huruvida denna effekt Àr positiv, negativ eller neutral Àr nÄgot som diskuteras. Dessa olika uppfattningar gör det svÄrare för företag att implementera socialt ansvarsfulla investeringsstrategier, och komplicerar Àven anvÀndningen av ESG som ett finansiellt mÀtinstrument. IstÀllet för att undersöka hur ett högt ESG direkt Äterspeglas i avkastningen, bör krav pÄ transparens, hÄllbarhet och ledning skapa en viss sÀkerhet för investerare och sÄledes borde det snarare Äterspeglas i tillgÄngens risk. I de fall dÀr ett högt ESG innebÀr en lÀgre volatilitet kan socialt ansvarsfulla tillgÄngar anvÀndas för att konstruera en portfölj med en lÀgre riskprofil. I studien har vi valt att först studera sambandet mellan ESG och tillgÄngars risk. DÀrefter kommer vi att dra slutsatser om den riskjusterade avkastningen för vÄr hypotetiska portfölj. Sharpekvoten mÀter den riskjusterade avkastningen och portföljen har utvÀrderats genom att jÀmföra dess Sharpekvot med en marknadsportföljs. Slutsatsen Àr att den hypotetiska portföljens Sharpekvot Àr aningen lÀgre Àn marknadens, men denna skillnad bedöms som ej signifikant. Följaktligen Àr den riskjusterade avkastningen densamma för marknadsportföljen som för portföljen med ansvarsfulla tillgÄngar. Detta stödjer teorin att ESG har en neutral pÄverkan pÄ avkastningen. Huvudsakligen Àr det den lÄga volatiliteten hos de ansvarsfulla tillgÄngar som höjer portföljens Sharpekvot. Sammanfattningsvis innebÀr detta att riskaverta investerare bör konsultera tillgÄngars ESG för att konstruera en portfölj med en lÀgre riskprofil
    • 

    corecore