Om expositionen i tre komedier av Terentius. Innehåll och form i akt I av Adelphoe, Eunuchus och Hecyra

I detta arbete undersöks den exposition (d.v.s. redogörelse för ämnet) som ges i första akten av de tre komedierna Adelphoe, Eunuchus och Hecyra, skrivna av Terentius (död 159 f.Kr.). Avsikten är att försöka belysa vilken information som ges i expositionen samt hur åskådare och läsare kan tänkas uppfatta denna information. Framför allt studeras innehållet i första akten, men även formen. Ett problem som diskuteras i uppsatsen är vid vilken tidpunkt Syra, en av karaktärerna i akt I av Hecyra, gör sin sorti. I samband med behandlingen av detta problem undersöker jag tysta omotiverade sortier hos Terentius, och jag utgår då från åtta exempel på sådana som forskaren Dwora Gilula tidigare har studerat, delvis i ett annat syfte än mitt. Mitt syfte är att se om något av de åtta exemplen kan styrka möjligheten för Syra att göra sin sorti ensam och vid osäker tidpunkt, utan sortireplik och utan att sortin motiveras av henne själv eller någon annan. Jag påstår i uppsatsen att det finns en möjlighet för Syra att i tysthet göra sorti ensam mitt under akt I, scen 2, eftersom jag har tyckt mig kunna finna åtminstone en liknande sorti (i komedin Heauton timorumenos)

Pro filia, pro uxore: Young Women in the Conventional and Unconventional Families of Roman Comedy

In this dissertation, I explore both the diverse variability and the traditional ideologies of the Roman family in the powerfully relevant medium of Roman comedy, with a particular focus on how different types of families in the genre treat young women. Plautus and Terence reinvented their dramatic form to depict families that would be recognizable, meaningful, and resonant for their audiences in Rome and Italy of the 200s–160s BCE. These playwrights show an expanded definition of family beyond the familiar citizen form repeatedly presented in later evidence. Around the citizen families that are the focus of the genre, they stage families of choice created by marginalized people (lower-class women and foreign soldiers in particular).In Plautus’ and Terence’s plays, I identify two patterns: (1) a critique of the legal and social institutions that governed citizen family life in Rome of their day and (2) a counter-staging, as it were, of alternate models of families that contrast sharply with the citizen family in their structures, members, and priorities. Plautus and Terence critique the ideological vision of family relationships, with particular attention to the destructive effects of patria potestas on daughters, and they frequently stage non-legal or socially unacceptable chosen families that are oriented toward cherishing and protecting girls and young women.In Chapter One, I give background on the genre of New Comedy and on familial norms in Roman law and in Plautus’ and Terence’s plays. In Chapter Two, I analyze the harm that patria potestas and uncaring fathers can cause for citizen daughters in Plautus’ plays. In Chapter Three, I show that in contrast, in both Plautus and Terence’s plays, families led by lower-class women, often meretrices, protect and support the young girls in their care, even without biological kinship or the resources of citizen men. In Chapter Four, I identify a new form of relationship between foreign soldiers and the meretrices with whom they pursue marriage-like unions. I conclude with a discussion of the resonance and legimacy these depictions would have granted to members of such unconventional families in Plautus’ and Terence’s varied and stratified audiences.Doctor of Philosoph

genus & generatio. Rollenerwartungen und Rollenerfüllungen im Spannungsfeld der Geschlechter und Generationen in Antike und Mittelalter

Die Beiträge in diesem Band gehen zurück auf die dritte Nachwuchstagung des Bamberger DFG-Graduiertenkollegs „Generationenbewusstsein und Generationenkonflikte in Antike und Mittelalter“. Neben Aspekten der Generationenthematik stehen dabei vor allem Überlegungen zu den genderstudies und die Frage nach den Valenzen des Rollenbegriffs im Vordergrund, wodurch sich vielfältige interdisziplinäre Berührungs- und Schnittpunkte ergeben. Der Band umfasst Beiträge der Fächer Klassische Philologie, Geschichtswissenschaft, Romanistik und Germanistik in einem Untersuchungszeitraum von der Antike bis ins ausgehende Mittelalter