Questioning and understanding in the library: A philosophy of technology perspective

This paper examines the history of epistemological conceptualizations of the library, considered as a technology. Drawing from Heidegger’s philosophy, a technology is a way of human relating to the world. At its best, this relationship is in terms of belonging and understanding, but modern information technologies may not foster such aims very well. Heidegger links understanding to questioning; thus, this paper paper explores questioning in the library as a path to reorient the library more concertedly toward understanding. As a first stage in such work, this paper explores the history of questioning in the library. The library was originally conceived as an educational institution that afforded questioning, personal relationships and understanding. As time wore on, the library was transformed into something more like a business, where answers and information were provided as economic resources. This paper provides grounds for a renewed conceptualization of the library as a site for understanding and questioning. If the field is to reorient toward understanding, a deeper appreciation for questioning will be required

Desire for Inclusion : Construction of Professional Identity of Library Students with an Immigrant Background

The public library is a unique institution that aims to promote social justice which is attached to the concept of social inclusion. Although, multiculturalism is one fundamental principles of public libraries and the global library professional community is committed to advocating equality, diversity and integration, librarianship has not become a career choice of interest amidst the immigrant population. This study examines the professional identity construction of students with an immigrant background, during their studies in Library and Information Studies. This thesis contributes to understanding the professional identity construction and experiences which influence society newcomers’ integration into the professional community and the career continuum. The empirical study was carried out in a context of Library and Information Studies focusing on participants' (N=8) experiences of inclusion / exclusion in the professional frame as they progress through library education. A long-term approach was chosen, enabling a follow up how participants integrate into professional communities. The data are in the form of life story narratives, focus interviews and follow-up discussions and the material have been collected in three different phases: when the participants started their studies; at the end of their studies; seven years after their studies. The nature of the long-term study is qualitative and its epistemological and ontological orientation is social constructionism. The professional identity construction is studied through the lens of public libraries and library professionalism, but the research is attached to the Social Identity Theory. According to the concept of social identity people seek groups that have meaning for them, have positive identity and can provide them the sense of belonging. Inclusion as such is linked with socialisation, a process during which an individual seeks a place for oneself among the group. According to the results, the domains of education, practice and professional community are significant platforms at the beginning of the professional career. They provide a setting for the professional identity construction and career continuum evaluation. In that case, that librarianship aims seriously at the integration of people with an immigrant background into the profession, it should pay attention to each domain, how to support positive experiences which in turn produce a sense of belonging, strengthen self-esteem and distinctive identity construction. These in turn could improve newcomers’ certainty of the career choice and its continuum.Det allmänna biblioteksväsendet är en unik institution vars mål är att främja social rättvisa, som i sin tur är förknippad med begreppet social inkludering. Multikulturalism är en av de grundläggande principerna för det allmänna biblioteksväsendet och över hela världen engagerar sig professionella inom detta område för att främja jämlikhet, diversitet och integration. Trots detta har den del av populationen som består av invandrare inte visat stort intresse för professionen inom biblioteksväsendet. I den här undersökningen studeras hur den professionella identiteten bland studerande med utländsk bakgrund utformas under den tid de studerar biblioteks- och informationsstudier. Den här avhandlingen bidrar till att förstå hur den professionella identiteten utvecklas och hur de studerande upplever inkludering eller exkludering. Detta har en inverkan på hur nyanlända integreras i denna profession och hur de ser på denna roll i framtiden. Deltagares studier i biblioteks- och informationsstudier har legat till grund för den empiriska undersökningen. Den har sin fokus på hur deltagarna (N=8) under biblioteksutbildningen har upplevt inkludering eller exkludering. Ett långsiktigt perspektiv har därför valts, vilket möjliggör uppföljande av hur deltagarna integreras i professionen. Det använda materialet är i består av berättelser, fokusintervjuer och uppföljande diskussioner. Materialet har samlats in i tre omgångar; när deltagarna började sina studier, i slutet av studierna samt sju år efter studierna. Denna studie är av kvalitativ karaktär och dess epistemologiska och ontologiska inriktning är socialkonstruktionism. Utformandet av den professionella identiteten studeras från det allmänna biblioteksväsendets och professionens perspektiv, men undersökningen är knuten till social identitetsteori. Enligt begreppet social identitet söker sig människor till grupper som känns betydelsefulla, som har en positiv identitet och ger en känsla av tillhörighet. Inkludering som sådan är kopplad till socialisering, en process under vilken en individ söker sin plats i en grupp. Enligt resultaten av undersökningen är områden som utbildning, praktik och professionsgemenskap viktiga plattformar i början av yrkeslivet. Dessa områden ger en viktig inramning för utformningen av en professionsidentitet och bedömningen av denna identitet för framtiden. Om biblioteksbranschen verkligen har som mål att människor med utländsk bakgrund ska bli integrerade i professionen bör alla dessa tre områden uppmärksammas. Professionen bör vidare stödja positiva upplevelser som ger en känsla av tillhörighet, stärker självkänslan och säkerheten i yrkesrollen. Detta skulle i sin tur kunna innebära att nyanlända med större säkerhet kan avgöra sitt yrkesval och framtiden för densamma