Att leva med panikångest : En kvalitativ studie om panikångest

I detta examensarbete har respondenten skrivit om panikångest, hur det är att leva med panikångest och hur det upplevs. Syftet med denna studie var att belysa vad det innebär att ha panikångest, för att skapa en förståelse av vad panikångest är, hur det upplevs och hur det är att leva med panikångest. Detta är viktigt att veta eftersom ångest är ett fenomen som alla upplever i något skede i livet, somliga mera än andra. Speciellt som sjukskötare är det bra att veta hur ångest hanteras. Studien var en kvalitativ forskning som har genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som blivit skickat ut till 4 st. informanter, studerande kvinnor i åldern 17-23, som berättat fritt om sina upplevelser. Som analysmetod användes narrativ innehållsanalys till de öppna frågorna. Resultatet tolkades mot teoretisk bakgrund, Erikssons (1994) vårdteori om lidande, samt tidigare forskning som gjorts inom ämnet. För att ytterligare skapa en större förståelse av informanterna, användes citat. Resultatet visade en stark betoning på stress och prestationskrav gällande panikångest och dess förekomst. En påverkan av vardagen framkom bland hälften av informanterna, vissa platser och sociala tillfällen undviks på grund av panikångesten. Slutsatser som gjordes var att panikångest blivit allt vanligare i dagens stressiga och prestationsfyllda samhälle.In this thesis the respondent wrote about panic disorder; what life with panic-disorder is like, and how it is perceived. The purpose of this study was to highlight what it means to have panic disorder, to create an understanding of what panic disorder is, how it’s experienced and to provide an insight into what daily life is like with panic disorder. This is important to know because anxiety is a phenomenon that everyone experiences at some point in life, some more than others. Especially as a nurse, it is good to know how anxiety should be handled. The study was a qualitative research carried out with the help of a questionnaire that was sent out to four (4) informants. These are students, women aged 17-23, who wrote about their personal experiences. The analysis applies narrative content analysis to the open questions. The result has been interpreted in comparison to the theoretical background of Erikson's theory about suffering (1994), as well as previous research done on the subject. To further create an accurate understanding of the informants, quotes have been used. The results showed a strong influence of stress and performance anxiety in panic disorder and its prevalence. Evidence of the influence of panic disorder in everyday life emerged among half of the informants: some sites and social occasions were avoided because of panic anxiety. The conclusion was that panic attacks have become increasingly common in today's stressful and performance-oriented society.Tämä opinnäytetyö kertoo paniikkihäiriöstä, kuinka se koetaan, ja minkälaista elämä on paniikkihäiriön kanssa. Tämän tutkielman tarkoitus oli valaista minkälaista on elämä paniikkihäiriön kanssa, ja luoda käsitys siitä miten se koetaan. Tieto tästä on tärkeää, koska jokainen kokee jossain vaiheessa elämässään ahdistusta. Varsinkin sairaanhoitajana on hyvä tietää miten ahdistusta käsitellään. Tutkielma toteutettiin kyselylomakkeella joka lähetettiin neljälle (4) naispuoliselle informantille, jotka kaikki ovat opiskelijoita iässä 17-23. He kertoivat vapaasti kokemuksistaan. Analysointimenetelmänä käytettiin avoimien kysymyksien narratiivista sisältöanalyysia. Tulokset tulkittiin teoreettista taustaa, Erikssonin (1994) teoriaa sekä aikaisempia tutkimuksia vastaan. Ymmärryksen lisäämiseksi on käytetty lainauksia vastauslomakkeista. Tulokset osoittivat muun muassa että stressi sekä korkeat vaatimukset itseään kohtaan nostattavat paniikkihäiriön esiintyvyyttä. Noin puolet informanteista kertoivat että paniikkihäiriö vaikuttaa arkeen, sosiaalisia tilanteita ja tiettyjä paikkoja vältettiin juuri tämän takia. Päätelmässä voidaan sanoa, että paniikkihäiriön esiintyvyys on noussut yhteiskunnan stressin ja korkeiden vaatimuksien takia

”Vill de ens ha kvar en med psykisk ohälsa...” : en kvalitativ studie om psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Abstrakt Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa förståelse för och kunskap om hur det är att drabbas av psykisk ohälsa i arbetslivet. I studien undersöks också hur man kunde förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Studien utfördes med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Informanterna i studien bestod av sex personer som alla var i arbetslivet när de drabbades av psykisk ohälsa. Som teoretisk utgångspunkt användes Kaufmans, (1996) teori om skam. I resultatet framkom att psykisk ohälsa ofta är förknippad med stress, skam och rädsla. På arbetsplatsen är det viktigt att den som drabbas får tillräckligt med stöd. Att man får professionell hjälp från hälsovården har stor betydelse för tillfrisknandet. En slutsats är att arbetsplatserna borde vidta förebyggande åtgärder mot stress för att minska på psykisk ohälsa. Mera information och kunskap om psykisk ohälsa på arbetsplatsen förebygger stigmatisering och gör det lättare att söka hjälp.Abstract The purpose of this qualitative study is to create understanding and knowledge about how it is to suffer from mental illness in the working life. The study also examines how to prevent mental illness in the workplace. The study was performed with semi structured interviews as a collection method and analyzed by qualitative content analysis. The informants in the study consisted of six people who all were in the working life when they suffered from mental illness. As a theoretical framework Kaufman's (1996) theory of shame was used. In the result it came out that mental illness often is associated with stress, shame and fear. At the workplace, it is important that the suffering person get enough support. Getting professional help from health care is important for the recovery. A conclusion is that workplaces should make preventive measures against stress, to reduce mental illness. More information and knowledge about mental illness in the workplace, prevents stigmatization and makes it easier to ask for help

The effects of pool-based exercise in patients with fibromyalgia –

Background: Fibromyalgia is a chronic pain syndrome with many different symptoms. The disease is characterized by pain in the muscles surrounding the joints, stiffness and increased physical and mental fatigue. Pool Exercise is a common treatment option for fibromyalgia patients. Often use pool-based exercise for these patients and our clinical experience suggests that they are very positive about the treatment. This group of patients often has a variety of symptoms, and we were interested in how studies have chosen to investigate the effect of this form of treatment. Purpose: The aim of this study was to investigate how pool-based exercise for fibromyalgia patients has been evaluated and what effects were achieved. Methods: A literature search was conducted using PubMed, Cinahl och PEDro. Eight articles, published between 2004 and 2008 were included. The studies were assessed in the examination by the PEDro- scale to be of medium to high quality. Results: The studies show that the pool training for fibromyalgia has positive effects on pain, quality of life and health status/degree of impact of the disease. The studies that evaluated sleep, depression, anxiety and cognition also found positive effects on these symptoms. Conclusion: We conclude that pool-based training can improve many parameters such as pain and estimated health status. Our study has shown that the pool training has positive effects on symptoms that physiotherapists are not so used to evaluate such as: sleep, cognition, depression and anxiety. Improvements of these symptoms are important for the patient, but since only few studies used these parameters more studies needs to be done to confirm our resultsBakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom med många varierande symtom. Sjukdomen kännetecknas av smärta i lednära muskulatur, stelhet och ökad fysisk och psykisk uttröttbarhet. Bassängträning är en vanligt förekommande behandlingsform för fibromyalgipatienter. Vi arbetar med patienter i bassäng och upplever att de är mycket positiva till behandlingen. Denna patientgrupp har ofta en mängd olika symtom och vi var intresserade av hur man valt att undersöka effekten av denna behandlingsform. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur bassängträning har utvärderats hos fibromyalgipatienter och vilka effekter man har sett. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i PubMed, Cinahl och PEDro. Åtta artiklar, publicerade mellan 2004 och 2008 inkluderades. Studierna bedömdes vid granskning enligt PEDro-skalan vara av medelgod till hög kvalitet. Resultat: Studierna visar att bassängträning vid fibromyalgi ger positiva effekter på smärta, livskvalitet och hälsostatus/-graden av påverkan av sjukdomen. De studier som utvärderat sömn, depression, ångest och kognition fann också positiva effekter på dessa symtom. Konklusion: Vår slutsats är att man kan förbättra många parametrar som exempelvis smärta och skattat hälsotillstånd med bassängträning. Vår studie har visat att bassängträningen även ger positiva effekter på symtom som sjukgymnaster inte är så vana att utvärdera som: sömn, kognition, depression och ångest. Lindring av dessa symtom är viktiga för patienten men med tanke på att få studier valt att utvärdera dessa parametrar behövs fler studier för att stärka resultatet

Äldre tonåringars depression & självskadande beteende : En dokumentstudie

Syftet med mitt examensarbete är att som blivande sjukskötare förstå orsakerna bakom depression hos äldre tonåringar, samt också förstå på vilka sätt självskadande beteende framkommer hos äldre tonåringar. Med hjälp av kvalitativ metod har jag valt att göra mitt examensarbete till en dokumentstudie. För att jag skulle hitta egna ord och egen text till mitt examensarbete, har tolkat texterna i mina valda material med hjälp av innehållsanalys. Jag har kritiskt valt material så som vetenskapligt granskade artiklar, böcker samt sidor från internet och en animerad film som handlar om depression. Som forskningsteoretiker har jag valt att utgå från Erikssons (1994) teorier om den lidande människan, och jag har enligt Larssons (1994) kvalitetskriterier kritiskt granskat mitt examensarbete. Resultaterna visar att orsakerna till depression hos äldre tonåringar är negativa händelser i livet, oftast är det händelser från det förflutna. Självskadande beteendets mening hos äldre tonåringar är att hålla en kontroll över sina psykiska smärtor samt lätta smärtorna, genom att till exempel skära sig.Tämän opinnäytetyön tarkoitus on tulevana sairaanhoitajana ymmärtää syyt miksi vanhemmilla teini-ikäisillä on masennus, sekä myös ymmärtää millä tavoilla vanhemmilla teini-ikäisillä voi ilmetä itsetuhoisia käyttäytymisiä. Kirjoittaakseni tämä opinnäytetyö olen käyttänyt kvalitatiivista metodia, jolla avulla opinnäytetyöstäni on tullut asiakirja tutkimus. Löydääkseni omia sanojani ja tekstini tähän opinnäytetyöhöni, olen tulkinnut tekstit valinneista materiaaleistani sisällön analyysin avulla. Materiaalit joita olen kriittisesti valinnut, ovat tieteellisiä tarkistettuja artikkeleita, kirjoja, internetsivuja sekä lyhyt animaatio filmi, joka kertoo masennuksesta. Valitsin Erikssonin (1994) teoriat kärsineestä ihmisestä, ja Larssonin (1994) kvaliteettikriteerien avulla olen kriittisesti tarkistanut opinnäytetyöni. Tulokset viittaavat siihen, että syyt vanhempien teini-ikäisten masennukseen ovat negatiivisia tapahtumia elämässä, ja usein nämä ovat menneisyydestä. Myös itsetuhoisien käyttäytymisien tarkoitukset ovat, että vanhemmat teini-ikäiset pystyvät pitämään kontrollia psyykkisiin kipuihin, ja myös helpottaa nämä kivut esimerkiksi viiltämällä itseensä.The aim of this thesis is, as a becoming nurse to understand the reasons why older teenagers have depression, and also to understand the actions of the older teenagers' self-harm behavior. When writing this thesis, I have used the qualitative method and writed a document study. To write down my own words and text in this thesis, I have interpreted the texts of my materials with the help of content analysis. I have critically chosed all my materials to write this thesis, the materials I have used are peer reviewed articles, books, internet and a short animated film about depression. My research therorist I have used is Eriksson (1994) and her theories about the suffering human, and to critically check my thesis I have used Larsson's (1994) qualitative critics. The results show, that the reasons why older teenagers are depressed, are because of negative developments in life, usually developments from the past. The results also show, that the meaning of self-harm behavior among oldet teenagers is to have the control over their mental pain, and also easing the pain by cut themselves

Metoder för att minska stress- och smärtupplevelsen för barn före och under ett nålstick : Deskriptiv litteraturöversikt

Olika former av nålstick är bland de mest skrämmande vårdåtgärder enligt barn. Rädsla för nålstick och smärta skapar stress och oro hos barnet, vilket leder till att barnet upplever smärtan som ännu mer intensiv. Examensarbetets syfte var att hitta evidens för metoder som kan användas av sjukskötaren för att minska stress- och smärtupplevelsen hos barn i samband med nålstick. Examensarbetet grundar sig på Katie Erikssons teori ansa, leka och lära, vilket är grunden i att ge trygghet och minska smärtupplevelsen vid nålstick hos barnet. Studiens avgränsningar var att den skulle behandla barn i åldern 4-9 år som skall genomgå ett nålstick. Metoden i studien var deskriptiv litteraturstudie. Arbetet var en del av projektet Lek, le och trivs, som är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Arcada och föreningen Project Liv. Resultatet i examensarbetet visar att det finns flera olika metoder som sänker smärtupplevelsen under nålsticket. Metoderna delades upp i tre olika kategorier: förberedelse, aktiv distraktion och passiv distraktion. Förberedelsen förbereder barnet på vad som komma skall medan aktiv distraktion innefattar olika metoder där barnet är aktivt med och passiv distraktion fokuserar på att barnet t.ex. ser på en film eller lyssnar på en saga. Även om ingen av metoderna kan påvisa att det är den mest effektiva metoden kan vårdpersonal ändå rekommenderas använda sig av dessa metoder då studierna tydligt visar ett positivt resultat. Alla inkluderade artiklar har medelhög eller hög kvalitet i kvalitetsgranskningen, vilket gör att de olika metoderna kan antas vara lämpliga att använda i klinisk praktik för att minska stress och smärtupplevelsen.To a child, various forms of needle-sticks can be some of the most frightening actions taken. Fear of needle-sticks and pain creates stress and anxiety in the child, which causes the child to experience the pain as even more intense. The purpose of this bachelor thesis was to find evidence for methods that can be used by the nurse to ease the stress and pain in children undergoing a needle-stick. The thesis is based on Katie Erikssons theory tend, play and learn, which is the foundation of making the child feel safe and ease the pain sensation during a needle-stick. The delimitation of this study was to include children in ages 4-9 years old undergoing a needle-stick. The method used in this study was a descriptive literature study. The thesis was part of the project Lek, le och trivs, which is a collaboration between Arcada University of Applied Sciences and the association Project Liv. The result of the study shows that there are several methods which relieve the pain sensation during the needle-stick. The methods are divided into three categories: preparation, active distraction and passive distraction. The preparation prepares the child for what is to come while active distraction includes methods where the child is an active participant and passive distraction focuses on the child watching a movie or listening to a story. Although neither of the methods can be proven the most effective, health professionals are still recommended to use them since studies clearly show positive results. All articles included show medium or high quality in the quality control, which means that the different methods can be assumed to be suitable for use in clinical practice for relieving stress and pain sensation

Fear and missing out : internet-treatment for social anxiety disorder in youth

Background: Social anxiety disorder (SAD) is common, highly impairing and associated with severe effects on functioning and with increased monetary costs for the society. The disorder typically emerges during childhood and tends to follow a persistent and chronic course if left untreated. Currently, a minority of individuals with SAD have access to effective treatment and new approaches to treatment delivery are needed. In addition, the current covid-19 pandemic crisis further highlights the need for remotely delivered therapies. Internet-delivered cognitive behavioral therapy (ICBT) could increase availability of evidence-based treatment but little is known about its efficacy and cost-effectiveness for youth with SAD. Further knowledge is also needed regarding maintaining factors of SAD in youth. Attention bias has been suggested as one of those factors but studies evaluating attention bias in youth with SAD have showed mixed results. Aims and methods: The overall aim of this thesis was twofold. First, to develop and evaluate an ICBT program for children and adolescent with SAD. Second, to examine attention bias in adolescents with SAD. Three specific research questions were: 1) to examine if ICBT is feasible, acceptable and potentially efficacious, 2) to examine if ICBT is efficacious and cost-effective and, 3) to examine if adolescents with SAD show attention bias to social threat. These research questions were examined in three studies: Study I being a feasibility trial where ICBT (supplemented with three group-exposure sessions) was offered to 30 adolescents with SAD, Study II being a randomized controlled trial comparing ICBT (supplemented with three video-call sessions) with an active control treatment, ISUPPORT, for 103 children and adolescents and, Study III being an eye-tracking study examining attention bias in 25 adolescents with SAD compared to 22 non-anxious controls from the general population. Results: Study I showed that the vast majority of the participants were satisfied with ICBT, found the treatment easy to understand and would recommend it to a friend with similar problems. On average, participants completed two thirds of the ICBT modules and attended most of the group-exposure sessions. Child-, parent- and clinician-reported measures of social anxiety showed symptom reduction with large within-group effects sizes (Cohen’s d=0.85, 0.79 and 1.17, respectively). Study II showed significantly more reduction of social anxiety in the ICBT group compared to the ISUPPORT group corresponding to a moderate between-group effect size (Cohen’s d=0.66). Significant improvement in favor of ICBT was also observed on most secondary outcomes such as depressive symptoms and functional impairment, with moderate between-group effect sizes. Participants completed on average 75% of ICBT modules and participated in 85% of the video call sessions. ICBT was deemed more cost-effective than ISUPPORT with societal cost savings mainly driven by reduction in medication use and increased school productivity. Study III found support for a vigilant and avoidant gaze pattern to angry faces, compared to neutral or happy faces, in youth with SAD as well as in controls. Adolescents with SAD who showed more avoidance of social stimuli improved more after ICBT. Conclusions: The studies included in this thesis support ICBT as a feasible, efficacious and cost-effective treatment for youth with SAD. Treatment completion was high and participants found ICBT to be a credible treatment. These results build on and further extend results from previous studies that have shown promising results for ICBT for youth with SAD. Further evaluations are needed to determine how clinical outcomes can be improved for youth who do not respond to ICBT. Youth with SAD show attention bias to social threat and similar patterns are shown in non-anxious controls. These results are in line with previous eye-tracking studies that have examined attention bias in children but is partly inconsistent with those found for adolescents. Future eye-tracking studies with larger samples of youth with SAD are needed to determine if aspects of attention bias are specific to SAD. In summary, ICBT could increase access to evidence-based treatment for youth with SAD and further knowledge about attention bias could generate hypotheses about the maintenance of social anxiety as well as how psychological treatment for social anxiety could be improved to target those maintaining factors

"Strålbehandlingen är absolut ingenting att vara rädd för" : en kvalitativ studie i hur cancerpatienter upplever strålbehandlingen som behandlingsmetod

Syftet med vårt examensarbete var att redogöra hur cancerpatienten upplever strålbehandlingen som behandlingsmetod. Målet var att göra ett informationsblad till andra strålbehandlingspatienter om hur andra upplevt den. Denna studie är kvalitativ, där vi analyserat och vidare kategoriserat fem stycken intervjuer och tre frågeformulär. Frågorna besvarades via intervju, telefon eller med hjälp av en elektroniskt frågeformulär. Frågeställningen som använts var: Hur upplevde patienten strålbehandlingen? Har patienten fått tillräcklig information? Hur har patienten blivit bemött? Respondenterna valde som teoretiska utgångspunkter trygghet och information eftersom information är viktigt för att patienten skall känna trygghet och bli delaktig i sin vårdprocess. Vi valde som teoretisk bakgrund cancer och strålbehandling. Information söktes i litteratur, vetenskapliga forskningar och internet källor. Resultatet visade överlag att bemötandet var varmt och informationen tillräcklig på strålbehandlingen. Slutsatsen är att informanterna upplevde att de blev bra omhändertagna och att de fick svar på alla sina frågor.Opinnäytetyön tarkoituksena oli tutkia, kuinka syöpäpotilaat kokevat sädehoidon hoitomuotona. Tavoitteena oli luoda potilasesite tuleville potilaille, siitä miten muut potilaat ovat kokeneet sädehoidon. Tutkimus on kvalitatiivinen ja olemme analysoineet viisi haastattelua sekä kolme kyselylomaketta jakaen ne edelleen kategorioihin. Kysymyksiin vastattiin haastatteluissa, puhelimitse tai elektronista kysymyslomaketta käyttäen. Tutkimuskysymykset olivat seuraavat: Miten potilas koki sädehoidon? Onko potilas saanut tarpeeksi tietoa hoidosta? Miten potilas koki tulleensa vastaanotetuksi? Valitsimme teoreettiseksi lähtökohdaksi turvallisuuden tunteen ja informaation, koska tieto hoidoista on keskeinen tekijä potilaan turvallisuuden ja -osallisuuden tunteen varmistamisessa osana hoitokulkua. Teoreettisessa taustassa tarkastelemme syöpää ja sädehoitoa. Olemme käyttäneet lähteinä kirjallisuutta, aikaisempia tutkimuksia ja internetiä. Tulokset osoittavat, että vastaanotto sädehoidossa on koettu lämpimäksi ja tietoa tarjotaan riittävästi. Tuloksista voimme siis päätellä, että vastaanotto oli lämmin ja potilaan kysymyksiin vastattiin.The purpose of this thesis was to provide a view of the experiences of patients who have undergone radiotherapy as a method of treatment. The aim was to create an information leaflet to share the experiences of existing radiotherapy patients with new patients who are about to undergo radiotherapy. This was a qualitative study, in which we analyzed the experiences of patients using eight interviews and three questionnaires across different categories. The questions where answered face to face, through phone or using an electronic questionnaire. Our research questions were: How did the patient experience radiotherapy? Did the patient receive enough information? How was their experience during their admission for treatment? We chose safety and information as our theoretical frame, because information is important to ensure a patient can feel both safe and involved during their treatment process. As the theoretical background, we chose cancer and radiotherapy. We have been using literature, scientific research articles and websites as research sources. Results shows that the process for admission has been very thorough and informative, with patients receiving answers to all of their questions

Children of mentally ill parents - Risks and salutogenic factors

I Sverige finns idag cirka 100 000 ”osynliga barn” d.v.s. barn till psykiskt sjuka föräldrar. Varför de kallas osynliga beror på att det är först på senare år barnen har börjat synliggöras inom olika verksamheter såsom socialtjänst och psykiatri. I vårt samhälle är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och ett förebyggande arbete är därför angeläget. För att arbeta preventivt så effektivt som möjligt är det viktigt att veta vilka risker särskilda högriskgrupper har samt vilka friskfaktorer som kan mildra och påverka att en individ inte utvecklar psykisk ohälsa/sjukdom. Relationen med en psykiskt sjuk förälder kan vara både skrämmande och svår att förstå. Har föräldern vanföreställningar kan barnet dras in i dessa. Det är dock inte bara förälderns psykiska sjukdom som påverkar barnet utan även förälderns förmåga eller oförmåga till att få vardagliga rutiner att fungera. Det har också stor betydelse om det finns en andra förälder som vill och kan ansvara för barnet. Trots att barn utsätts för stora påfrestningar och riskfaktorer under uppväxten som att ha en psykiskt sjuk förälder är det flera som ”klarar sig bra” i livet ändå d.v.s. de växer upp till kompetenta och empatiska individer med god självkänsla. Begrepp som förslagsvis skulle kunna ha något med det att göra är: resilience/motståndskraft, olika skyddsfaktorer (personliga egenskaper eller i omgivningen), coping-strategier samt Antonovskys KASAM-teori (känsla av sammanhang) som tillsammans med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell är de teorier uppsatsen kommer att utgå ifrån. I uppsatsen kommer jag att använda mig av friskfaktorer som ett samlingsbegrepp av de olika begreppen ovan. Den första frågeställningen i uppsatsens syfte handlar om vilka risker det finns för barn till psykiskt sjuka föräldrar att själva utveckla psykisk sjukdom och/eller andra problem jämfört med barn till icke psykiskt sjuka föräldrar. Här vill jag främst ta reda på om det finns en ökad risk eller inte. Den andra frågeställningen handlar om att få en översikt av olika friskfaktorer som skulle kunna påverka att en individ trots en svår uppväxt undgår att själv drabbas av psykisk sjukdom och/eller andra problem som förväntas ha ett samband med uppväxten. Metoden som används i uppsatsen är systematisk litteraturstudie. Majoriteten av artiklarna hittade jag genom att läsa referenslistor och för att kontrollera kvaliteten använde jag mig av Sahlgrenska akademins mall för artikelgranskning. Några få artiklar hittades genom samsökning av databaser på Göteborgs universitetsbiblioteks hemsida. De artiklar jag valde hade alla något med psykisk sjukdom/psykiatriska tillstånd eller olika typer av friskfaktorer att göra. Angående den första frågeställningen kom jag i resultatet fram till att barn till psykiskt sjuka föräldrar, i alla fall de med deprimerade föräldrar, har en ökad risk för att själva drabbas av psykisk sjukdom som depression och ångestsyndrom och/eller andra problem. Dessa andra problem var bl. a. beteendestörningar, missbruk och funktionsnedsättningar av olika slag. Flickor verkar ha en högre risk att drabbas än pojkar. I den andra frågeställningens resultat fick jag fram att friskfaktorer som kan ha betydelse för att en individ inte utvecklar psykisk sjukdom och/eller andra problem som har ett samband med en svår uppväxt var bl.a. god självkänsla, social kompetens, tillitsfulla relationer och socialt stöd. Eftersom självkänsla verkar vara en viktig faktor för psykisk hälsa kan man tänka sig att det behövs mer forskning på hur denna kan främjas hos barn oberoende om de tillhör en högriskgrupp eller inte. Genom att identifiera friskfaktorer som kan hjälpa barn som växer upp under svåra förhållanden att inte drabbas av olika problem kan man arbeta preventivt på ett mer effektivt sätt och minskar då inte bara individens lidande utan även samhällets kostnader.Folkhälsovetenskapligt progra

Sense of coherence in pain conditions - a critical literature study

Background: Pain is a major healthcare problem. Both context and psychological factors affect experiences and behaviour regarding pain conditions. Rehabilitation should, in addition to somatic aspects, also include psychological, social, environmental and personality aspects. The perspective on which physiotherapists base their meeting with a patient may contribute to which focus the psychological factors receive. The salutogenic model and the concept of sense of coherence, SOC, were developed by Antonovsky in the 1970s. The model is based on the three components comprehensibility, manageability and meaningfulness, which can be measured in a questionnaire designed for this purpose. Aim: The aim of this study was to examine whether and how SOC affects pain conditions and what kind of role SOC can be assigned in relation to various pain conditions. Methods: A literature search was conducted, using four databases. Nine articles published 2002-2012 were included. Eight studies were assessed to be of moderate quality and one to be of high quality. Results: The study showed that low SOC may lead to more bodily pain, illness experience and greater difficulty in managing injury. High SOC had a positive impact on several variables of which one was pain. Moreover, it was shown that SOC, in addition to its role as a predictor, can be compared to the process variables mediator and moderator. Conclusion: Knowledge of SOC can be used as an indicator to individualize the content of rehabilitation.Bakgrund: Smärta är ett omfattande hälso- och sjukvårdsproblem. Sammanhanget och psykologiska faktorer påverkar upplevelser och beteenden vid smärttillstånd. Rehabilitering bör förutom somatiska aspekter även inkludera psykologiska, sociala, omgivnings- och personlighetsmässiga aspekter. Det perspektiv som sjukgymnaster utgår från i patientmötet kan eventuellt medverka till vilket fokus de psykologiska faktorerna får. Den salutogena modellen och begreppet känsla av sammanhang, KASAM, utvecklades på 70-talet av Antonovsky. Modellen bygger på de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som går att mäta i ett för ändamålet konstruerat frågeformulär. Syfte: Syftet med studien var att belysa om och hur KASAM inverkar samt vilken roll KASAM kan tilldelas i samband med olika smärttillstånd. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i fyra databaser. Nio artiklar publicerade 2002-2012 inkluderades. Åtta studier bedömdes vid granskning vara av medelgod kvalitet och en studie av hög kvalitet. Resultat: Studien visade att låg KASAM kan leda till mer kroppslig smärta och sjukdomsupplevelse samt större svårigheter att hantera skada. Hög KASAM inverkade positivt på flera variabler varav smärta var en. Dessutom visades att KASAM, förutom rollen som prediktor, även kan liknas vid processvariablerna mediator och moderator. Konklusion: Kännedom om KASAM kan användas som indikator för att individanpassa rehabiliteringsinnehållet

Pre-visit pharmaceuticals

Djursjukvård är ett område under ständig utveckling som drivs av viljan att öka djurvälfärden och kunna hjälpa så många djur som möjligt. Ofta när detta ämne diskuteras ligger fokus på komplicerade medicinska behandlingar och exklusiv utrustning, men något som sällan ligger i fokus är hur djuren upplever situationen. Ett besök på veterinärkliniken är förknippat med stress av varierande grad hos både hundar och dess ägare, ibland till den grad att en klinisk undersökning inte är möjlig. På grund av detta och de djurvälfärdsproblem det för med sig är det viktigt att de möjliga hjälpmedel som finns är kända och används. Några exempel på dessa är olika typer av träning, stressfri hantering och pre-visit pharmaceuticals(PVP). Metoderna som används anpassas efter den specifika individen. Ofta räcker det med att undvika stressande situationer som onödig fasthållning och kontakt med andra hundar, men detta är inte alltid fallet. Det är då PVP kan användas. Det finns ett flertal möjliga läkemedel som kan användas för att undvika stresspåslag, fokus i detta examensarbete inom djuromvårdnad ligger på de fyra substanserna dexmedetomidin, gabapentin, imepitoin och trazodon. För att få bästa möjliga effekt av PVP bör det administreras i god tid innan besöket på kliniken. Vanligast är att djurägare ger läkemedlet till sin hund i hemmet innan transporten till kliniken då symtomen på stress kan uppstå redan innan ankomst. Genom att söka via Scopus, PubMed och Google Scholar har litteratur om substanserna dexmedetomidin, gabapentin, imepitoin och trazodon som PVP hittats. De studier som har valts gällande dessa substanser har blivit presenterade och resultaten sammanfattade i en tabell för tydligare överblick. Den slutsats som har dragits är att alla de undersökta substanserna är alla lämpliga som PVP för hund, men innan användning bör deras specifika indikationer och kontraindikationer övervägas. Varken dessa eller andra läkemedel bör användas som enskild metod för att få ett hanterbart veterinärbesök. För att nå framgång bör PVP kombineras med metoder som stressfri hantering och träning.Veterinary medicine is an area where constant development happens with the aim to improve animal welfare and to be able to provide help for as many animals as possible. . Often when this subject is discussed the focus lies on complicated medical treatments and special tools, but how the animals experience the situation is rarely the focus of the discussion. A visit to the vet is associated with stress in varying degrees for both dogs and their owners, sometimes to the extent that a clinical examination is impossible. For practical reasons as well as for animal welfare aspects, the possible options to help stressed animals must be known and utilized. Some examples of these are training, fear-free handling and pre-visit pharmaceuticals (PVP). Which methods should be used in each specific case will vary. Often, simply avoiding stressful situations such as unnecessary restraining or encountering other dogs will be sufficient. When that is not enough, PVPs can be used. Several substances are used to facilitate calmness. In this degree project, the substances dexmedetomidine, gabapentin, imepitoin and trazodone were examined. To get the best possible effect from PVP, it should be administered well in advance of the visit to the clinic. Usually, the owner administers the pharmaceuticals to their dog at home before the transportation to the clinic since symptoms of stress sometimes appear before arrival. Scopus, PubMed and Google Scholar were used for finding literature about the use of dexmedetomidine, gabapentin, imepitoin and trazodone as PVP. The selected studies regarding each of these pharmaceuticals are presented, and the findings summarised to enable a clearer overview. In conclusion, dexmedetomidine, gabapentin, imepitoin and trazodone are all suitable as pre -visit pharmaceuticals for dogs. However, their specific indications and contraindications must be carefully considered. Neither these nor any other PVP should be relied on as the sole method for a manageable veterinary visit. To be successful, medication should be used in combination with methods such as low-stress handling and training