With the future in their own hands : a pilot study about the decision-making process behind the educational choices of secondary school graduates

Many young people in today's western society have considerable problems making sustainable decisions about their studies and career, which is clearly shown in statistics about interrupted studies, change of studies, double degrees and parallel education. There are many options and it seems difficult to form a conception of what different jobs withhold and the educational background needed for them. At the same time pressure to shorten the length of studies rises in order to get students faster into working life. The aim of this study is to survey factors which affect the secondary school graduate's decision about what to do after the upper secondary school. I want to find out if the graduates have a clear goal, and if they have a strategy to reach that goal. I also want to map out things that influence the goals and the graduate's confidence in their own decisions. At the same time this study aims to investigate if the graduates have the resources to reach their goals, and to examine how to possibly support the students with their decisions and help them find the right study orientation or career path after the upper secondary school. The data for the quantitative study was collected via an electronic questionnaire, which was sent by e-mail to the graduates in a total of nine upper secondary schools in the capital region of Finland. The data was then analysed with the statistics programme SPSS. The survey was executed in May 2014 and had a total of 81 respondents. The results of this study show that the decision is made much directed by interest in the field of studies. The majority of the respondents will apply for a place to study directly after upper secondary school, and most of them considered it unlikely that they drop the intention to study if they do not get a place at their first try. The result also shows that the more explicit the goal of the students is, the higher is their ambition and confidence in the decision, and the less effect did new information have. Internet, student counsellors and friends seemed to provide a great share of the amount of information about education options. Yet it is clear that there is a huge need for more information about studies and work. Most of the respondents were aware of the qualifications needed to succeed with their plans, and considered themselves to have the knowledge prerequisites required.Många ungdomar i dagens västerländska samhällen har märkbara svårigheter att göra varaktiga beslut gällande den egna utbildningen och karriären, något som statistiken över avbrutna studier, byte av bransch, dubbla examina och parallella utbildningar vittnar om. Valmöjligheterna är många och det verkar svårt att bilda sig en uppfattning om vad man kan arbeta med och hurdan utbildningsbakgrund olika yrken kräver. Samtidigt ökar pressen på att förkorta studietiden och komma snabbare ut i arbetslivet. Syftet med den här undersökningen är att kartlägga vilka faktorer som påverkar abiturienternas beslut gällande vad de vill göra efter gymnasiet. Jag vill ta reda på om abiturienterna har ett klart mål, och om de har en strategi för hur de ska nå den målsättningen. Jag vill även kartlägga vad som har påverkat abiturienternas målsättningar och deras tilltro till sina egna beslut. Samtidigt är syftet att undersöka om abiturienterna har resurser för att nå sina mål, samt att utreda hur man eventuellt kunde stöda gymnasieeleverna i sina beslut och hjälpa dem att hitta rätt studieinriktning och yrkesväg direkt efter gymnasiet. Undersökningen gjordes kvantitativt och analyserades med statistikprogrammet SPSS. Data samlades in med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär, som skickades ut per e-post till abiturienterna i sammanlagt nio gymnasier i huvudstadsregionen. Undersökningen gjordes i maj 2014 och besvarades av sammanlagt 81 informanter. Resultatet visar att informanternas beslut i hög grad har styrts av det egna intresset för studierna som valts. En klar majoritet av informanterna ansöker om en studieplats direkt efter gymnasiet, och största delen anser det vara osannolikt att de skippar tanken på studier om de inte kommer in dit de vill direkt. Resultatet visar också att ju klarare målformulering abiturienterna har, desto högre är deras ambition och tilltro till beslutet, och desto mindre inverkan har ny information haft. Internet, studiehandledaren och vänner verkar stå för en stor del av informationen kring utbildningsalternativen. Samtidigt är det tydligt att det finns ett stort behov av både information om studier och information om arbetsplatser/arbetslivet via studiehandledningen. Majoriteten av informanterna ansåg sig känna till vad som krävs för att komma dit de vill och ha de kunskapsmässiga förutsättningar som krävs för att nå dit

Genusintegrering och jämställdhetsarbete vid fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

Skogssektorn är en av Sveriges mest ojämställda branscher. Trots tydliga politiska direktiv, riktade åtgärder, öronmärkta medel och en uttalad politisk vilja att arbeta för en ökad jämställdhet och etnisk och kulturell mångfald inom skogssektorn, har få eller inga påtagliga förändringar skett. Kunskapen om genus och jämställdhet inom skogsbrukssektorn är ganska bristfällig idag. Detta är ett en anledning för fakulteten för skogsvetenskap, SLU, att aktivt verka för ökad jämställdhet. I detta projekt har SLU och fakulteten för skogsvetenskap, med stöd av delegationen för jämställdhet i högskolan mellan 2011-2013, utvecklat metoder och arbetssätt som minskar (upphäver) andelen könsbundna val till och inom jägmästarutbildningen och skogsmästarutbildningen. Det har skett genom att involvera studenter och lärare i en deltagandeinventering av ämnen/frågor och pedagogiska metoder i utbildningen som är behäftade med genusbias. Dessutom har avsikten varit att undersöka på vilka sätt som detta påverkar studenterna i valet av studieinriktning, samt föreslå och initiera förändringar. I proposition En skogspolitik i takt med tiden uppmärksammar regeringen att kvinnor och män i praktiken inte har samma rättigheter och möjligheter inom skogsnäringen och att det därför behövs åtgärder för ökad jämställdhet. Även forskning har visat att skogssektorn är en av Sveriges mest ojämställda branscher. Kunskapen om genus och jämställdhet inom skogsbrukssektorn är ganska bristfällig idag. Samtidigt finns en uttalad politisk vilja att arbeta för en ökad jämställdhet och etnisk och kulturell mångfald inom skogssektorn vilket också är ett incitament. Tidigare jämställdhetsarbete vid fakulteten för skogsvetenskap har främst handlat om direkta åtgärder riktade mot kvinnor. Fakulteten har arbetat målinriktat och strategiskt för att bredda rekryteringsbasen till att omfatta fler kvinnor vilket också har resulterat i en viss ökning, om än blygsam. Åtgärder som dessa riktar primärt in sig på individnivån – det är kvinnorna som, genom hjälp till självhjälp, ska ändra sitt beteende och därmed förändra utbildningarna på ett för jämställdheten positivt sätt. Detta vittnar om att det saknas en kritisk blick in i den egna organisationen, dess etablerade rutiner och processer, dess organisation och tradition som på olika sätt kan utgöra ett hinder för ett effektivt förändringsarbete. För att råda bot på detta har fakulteten nu infört utbildning i genusvetenskap och jämställdhet/mångfaldsfrågor som obligatoriskt kursmoment under grundutbildningen. SLU har två skogliga yrkesutbildningsprogram, jägmästarprogrammet (300 hp) i Umeå och skogsmästarprogrammet (180 hp) i Skinnskatteberg. Avsikten med att integrera ett genusperspektiv i utbildningarna har främst varit att ge studenterna grundläggande kunskap om hur kön/genus inverkar på individ- och samhällsnivå för att därmed förbereda dem för kommande yrkesliv. Det har också handlat om att ge studenterna verktyg att identifiera och synliggöra normativa föreställningar och stereotyper om manligt och kvinnligt som i praktiken möjliggör eller begränsar kvinnors och mäns tillträde, acceptans och utvecklingsmöjligheter inom skogsbranschen. Genom olika inslag i undervisningen ökar studenternas medvetenhet och deras handlingskraft att identifiera, bemöta och aktivt motverka ojämlika maktrelationer stärks. Ett övergripande normkritiskt perspektiv har tillämpats som ett arbetsredskap för att visa på hur olika normer samverkar och skapar maktobalanser inom olika pedagogiska praktiker, samt hur man kan utmana dessa normer. Parallellt med studentprojektet pågick andra viktiga insatser som sannolikt också har haft betydelse för en ökad medvetenhet och kunskap om genus och jämställdhet. För fakultetsledning, prefekter och enhetsföreståndare gavs seminarieserien Ledningsstyrt förändringsarbete för jämställdhet på S-fakulteten. Syftet var att skapa en gemensam plattform för fakultetsledning och prefekter för att ge dem möjlighet att själva formulera svar på frågan varför jämställdhet är viktigt för verksamheten, och hur de själva ville leda och styra ett förändringsarbete. Samtliga lärare och forskare vid fakulteten ska dessutom genomgå 7-dagarskursen Genus och jämställdhet – ett kunskapsområde med utmaningar för pedagogiskt ledarskap. Kursen erbjuds årligen. Inom akademien väger kunskap om något betydligt tyngre än intresse för något. Om det råder en kollektiv föreställning om att genus är oviktigt vid en fakultet, institution eller i ett lärarlag finns risken att genusperspektivet inte blir integrerat utan förblir något som i bästa fall upprätthålls av enskilda individer som formellt eller informellt ger frågorna ett existensberättigande. Vår avsikt har därmed varit att synliggöra och stärka genus som ett kunskapsområde. Genom att arbeta operativt för förändring i lärarnas och studenternas praktik har vi kommit en god bit på väg och fler är engagerade och delaktiga i utvecklingsarbetet än tidigare. För att säkerställa en kontinuitet och progression i jämställdhetsarbetet vid fakulteten har ytterligare en rad åtgärder vidtagits parallellt med, och som en konsekvens av projektet. Här följer några sådana exempel: Genomlysning av studentkåren. En kvalitativ studie av studentkåren vid fakulteten har genomförts. Syftet är att få kunskap om hur kåransvariga uppfattar och förstår genusintegrering och jämställdhetsarbete i relation till sina uppdrag. Vetenskaplig artikel. Preliminär titel: Gender and forestry in higher education- a critical discussion of hierarchies of acceptance and social change. Datainsamling har påbörjats och en vetenskaplig artikel med kvalitativ ansats kommer att publiceras under året i en refereebedömd tidskrift. Artikeln kommer att stärka forskningsområdet och ska användas i undervisningssammanhang. Föräldrapolicy. Ett arbete har initierats för att ta fram en föräldrapolicy för studenter, forskarstuderande och anställda vid fakulteten. Jämställdhetsindikatorer. För att främja jämställdhetsarbetet vid SLU har arbete med att implementera jämställdhetsindikatorer påbörjats på central nivå inom SLU. Jämställdhetsindikatorerna är ett självvärderingsinstrument som ska underlätta jämställdhetsarbetet, men också ge lättillgänglig information om könsfördelningen vid universitetet. Uppdragsutbildning. Avsikten är att i samverkan med skogssektorn skapa uppdragsutbildningar i genus och jämställdhet, i första hand för att på sikt även omfatta mångfaldsfrågor. Det är av största vikt att de kugghjul vi nu fått i rörelse inom fakulteten kuggar i skogssektorns stora maskineri. Uppdragsutbildningar skapar också möjligheten att upprätthålla och utveckla adekvat kunskap och kompetens om genus och jämställdhet vid fakulteten. Skogen som integrationsarena. Detta projekt har ett tydligt genus och mångfaldsperspektiv. Syftet är övergripande att skapa hållbara lotsar för nyanlända, exempelvis flyktingar och invandrare till högre skoglig utbildning och på så sätt bredda rekryteringsbasen. Ett pilotprojekt finns för närvarande i Dorotea kommun med avsikt att ge deltagarna grundläggande kunskaper om skog, jakt och viltvård som på sikt kan leda till arbetsmöjligheter eller vidare studier inom skogssektorn. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Västerbotten, Dorotea kommun, Svenska Jägareförbundet Västerbotten och SLU. Det pågår också arbete med att utveckla projektet. Det långsiktiga målet är att bredda rekryteringen av arbetskraft till skogsnäringen. För att lyckas med breddad rekrytering krävs kunskap om hur själva integrationsprocessen går till. Därefter behövs en strategi och handlingsplan för hur den breddade rekryteringen ska genomföras i praktiken, från utbildning i svenska fram till en anställning i skogssektorn. Avsikten är att ta fram ett program som omfattar utbildning på flera nivåer; gymnasienivå, universitetsnivå, entreprenörskap och uppdragsutbildning. Förändringarbete tar tid och det arbete som nu genomförts är bara början på resan mot en jämställd fakultet för skogsvetenskap. Nu handlar det om att förvalta de initiativ som tagits och att utveckla de förändringar som genomförts. Genom att ha implementerat återkommande genus- och jämställdhetsinslag i utbildningsprogrammen och seminarier för lärare/forskare har vi säkerställt en ”lägsta nivå” på fakulteten. Ledningen är den springande punkten i alla satsningar som gäller genusintegrering och jämställdhetsarbete. En fakultetsledning som med tydlighet visat att man menar allvar med förändringsarbetet har också bidragit till att ge de nuvarande implementeringarna legitimitet. För att lyckas i det fortsatta arbetet behövs inte bara en fakultetsledning som menar allvar med förändringsarbetet. Det behövs också en universitetsledning och en skogssektor som stöttar en långsiktig utveckling och inte minst politisk vilja att säkerställa ett jämställt samhälle

Anorexi och sexualitet – myter och verklighet

Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom vars samverkan med sexualitet är något oklar. Sjukdomen kännetecknas av kraftig viktnedgång, vilket kan förändra hormonfunktionerna. Antagandet har varit att sjukdomen anorexi dämpar patientens sexualitet. Vi undersöker sexualitetsutvecklingen hos kvinnor med och utan anorexi och jämför dessa. FinnTwin16- studien inkluderar 2835 kvinnor födda 1975–79. Materialinsamlingen gjordes med frågeformulär per post när deltagarna var 16, 17, 18, 25 samt 34 år gamla. Med frågeformulär samt semistrukturerad diagnostisk intervju konstaterades 92 kvinnor ha haft anorexi. Vi jämförde kvinnor som haft anorexi med kvinnor utan anorexi (N=2557) med statistiska test (T-test samt χ2-test). För kvinnor med anorexi var genomsnittlig menarcheålder 12,59 år, och för kvinnor utan anorexi 12,75 år, p= 0,17. För kvinnor med anorexi var genomsnittlig ålder för första samlag 16,83 år, och för kvinnor utan anorexi 17,30 år, p=0,061. Ingen skillnad i antal sexpartners, antal samboförhållanden eller allmän sexuell tillfredsställelse förekom. Kvinnor med anorexi upplevde starkare att oro över det egna utseendet påverkat deras sexliv negativt än vad kvinnor utan anorexi gjorde (P<0.0001). Ingen skillnad i menarcheålder, ålder för första samlag, antal sexpartners, antal samboförhållanden eller allmän sexuell tillfredsställelse noterades grupperna emellan. Upplevelsen av hur det egna utseendet inverkar på sexuallivet var mera uttalad bland kvinnor med anorexi än hos kvinnor utan anorexi

Innsatte i nordiske fengsler: Utdanning, utdanningsønske og -motivasjon

Undersøkelsene Innsatte i fengsel har rett til utdanning og opplæring. Rettighetene er regulerte av internasjonale konvensjoner og anbefalinger. Medlemsstatene i FN og Europarådet har forpliktet seg til å følge opp de konvensjoner og anbefalinger de har vært med og vedta. De nordiske land har således inkorporert Den europeiske menneskerettskonvensjonen i lovverkene sine. I 2006 og 2007 ble den nordiske fangebefolkningens utdanningsbakgrunn og -ønsker kartlagt gjennom omfattende spørreundersøkelser i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige. Undersøkelsene ble i hvert land gjennomført i en bestemt tidsperiode. I Danmark var alle 3 461 innsatte i målgruppen og fikk skjemaet; svarprosenten var 69,5. I den finske undersøkelsen var 3 432 innsatte i målgruppen; svarprosenten var 71,2. På Island var det 119 innsatte som fikk spørreskjemaet; svarprosenten var 66. Den norske målpopulasjonen var 3 289 innsatte; svarprosenten var 71,1. I Sverige ble det gjort en utvalgsundersøkelse. Hver femte mannlig innsatt og halvparten av de kvinnelige innsatte ble trukket ut; svarprosenten var 93. Bakgrunnsopplysninger Gjennomsnittsalderen til innsatte i nordiske fengsler er i trettiårene. Island har den yngste fangepopulasjonen; gjennomsnitt der er 31 år. Finland og Sverige har den eldste fangebefolkningen; de innsatte er der i overkant av 36 år. De innsattes domslengde varierer noe mellom de fem landene. På Island og i Sverige er det bare fire prosent av de innsatte som har en doms10 Innsatte i nordiske fengsler – Utdanning, utdanningsønske og -motivasjon lengde på under tre måneder. I Finland er det 9,5 prosent som har en tilsvarende domslengde, i Danmark 12,6 prosent og i Norge er denne prosenten 24,3. Andelen som har den lengste dommen (fem år eller mer) ligger i overkant av tjue prosent. Det gjelder Sverige (21,4 prosent), Island (23 prosent), Finland (22 prosent) og Danmark (23,1 prosent, her også inkludert innsatte med ubestemt soningstid). I Norge er det 15,6 prosent av de innsatte som har en dom på mer enn fem år. Kjønnsfordelingen er også lik i de fem landene. Mellom 94 og 95 prosent av de som sitter i fengsler er menn. De innsattes opprinnelse, dvs. statsborgerskap varierer en del. Finland har den klart høyeste andelen som har statsborgerskap i det landet hvor en sitter i fengslet (92,6 prosent). På Island er denne prosenten 88; i Norge 85,6; i Danmark 84,3; i Sverige 74,6. (I Sverige registrerte man i tillegg hvem som har svensk som morsmål; den prosenten er der 62,5.) Med andre ord har man i Sverige, i følge denne undersøkelsen, en fangebefolkning med et større innslag av utlendinger enn hva de andre landene i Norden har.Utdanning Mellom sju og seksten prosent av de innsatte har i følge undersøkelsene ingen fullført utdanning. Island har den høyeste andelen innsatte som ikke har noen form for fullført utdanning (16 prosent). Finland og Norge (7,2 prosent) har den laveste andelen. I Danmark og Sverige er det omtrent hver niende innsatt som mangler utdanning i det hele tatt. Hvor stor andel som bare har obligatorisk skole som det høyeste utdanningsnivået, varierer fra ca. en fjerdepart i Finland til nær halvparten på Island og i Sverige. Danmark og Finland har en noe høyere andel innsatte som har fullført utdanning på nivå to (dvs. ett, to eller tre år med videregående/gymnasial utdanning/yrkesutdanning) enn innsatte i de andre landene. Lavest andel med nivå to har innsatte på Island. I Norge og Sverige har ca. en av ti innsatte nivå 3 (universitets- eller høyskoleutdanning). Danmark har den laveste andelen med universitetseller høyskoleutdanning (4,2 prosent). Generelt sett viser undersøkelsene at det særlig er de yngste innsatte i Norden som har mangelfull utdanning. Prosentandelen innsatte som ikke tar utdanning i fengslet er svært lik i de nordiske landene. Island har den laveste andelen innsatte som ikke tar utdanning i fengslet (55 prosent), mens Danmark har den høyeste med tre av fire innsatte. I de andre landene er det ca. to av tre innsatte som på undersøkelsestidspunktene ikke tok del i noen form for formell opplæring eller utdanningsaktivitet i fengslet. Island har den høyeste andelen som tar nivå to i fengsel, dvs. yrkesutdanning eller gymnasialt nivå. En av tolv innsatte i Finland (7,9 prosent) tar grunnskoleopplæring. I Danmark er det en av ni (11,0 prosent) som enten tar forberedende voksenundervisning eller allmenn voksenutdannelse. Norge, Sverige og Island har den høyeste andelen innsatte som tar utdanning på universitet- eller høyskolenivå, ca tre prosent. De innsatte skulle angi i hvilken grad femten grunner var viktige for dem for å ta utdanning i fengsel. Det å ’benytte tiden fornuftig og nyttig’ fremstår som den viktigste grunnen til å ta utdanning i fengslet for innsatte i alle fem landene. De viktigste grunnene for ikke å ta utdanning i fengslet er at fengslet ikke har utdanningstilbud i det hele tatt eller at det ikke finnes tilbud som passer de innsatte, som for eksempel yrkesrettede utdanninger. Mellom en av ti og en av fire innsatte er ikke interesserte i å ta utdanning i det hele tatt. De innsatte som det gjelder er generelt sett fornøyd med utdanningen og undervisningen som blir gitt. Mangel på (eller mangel på tilgang til) ikt-utstyr er det som innsatte under utdanning i alle fem landene opplever som det største problemet eller hinderet for å fullføre utdanning i fengslet. Denne andelen er høyest på Island (65 prosent) og i Danmark (61 prosent). Innsatte med korte dommer deltar i mindre grad enn de med lange dommer i utdanningsaktiviteten i fengslene. Praktiske implikasjoner Det internasjonale lovverket, som de nordiske land har sluttet seg til, skal sikre at alle grupper i samfunnet sin rett til utdanning blir ivaretatt. Innsatte i fengsel er en mangfoldig gruppe. Denne variasjonen må det tas hensyn til når utdanningen skal organiseres. Det er særlig urovekkende at mange unge i fengsel mangler obligatorisk grunnutdanning og videregående (gymnasial) opplæring. Kriminalomsorg og utdanningsmyndigheter må til enhver tid kartlegge hvem disse er, utrede deres behov for utdanning og tilrettelegge tilbud. Mange av de unge innsatte har korte dommer, og det er et paradoks, at korte dommer blir et hinder for å ta utdanning i fengsel. Korte dommer kan være en innfallsport til videre kriminalitet, og derfor må en hindre at dommene representerer brudd i de unges utdanningsløp. Det blir anbefalt at de nordiske landene tar et krafttak for å sikre innsatte utdanning, uavhengig av dommens lengde. Resultatene fra den delen av undersøkelsen som omfatter de som ikke tar utdanning i fengsel, viser at det fremdeles er en rekke forhold som hindrer de innsatte fra å gjøre dette. Særlig finnes det institusjonelle hinder. Utdanningstilbudene er for lite varierte og for lite tilpasset de som soner. Særlig er det behov for flere yrkes- eller ervervsrettede tilbud. Mange opplever også at de ikke får informasjon om utdanningstilbudene. En økende del av de innsatte har studiekompetanse. Dette krever at det blir lagt til rette for universitets- og høyskolestudier under soning, ved å forbedre mulighetene for å studere under permisjon og for selvstudium under veiledning i fengsel

Programbyten i gymnasieskolan. En fallstudie ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Syfte: Studien syftade till att kartlägga programbyten på en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers måluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program är överrepresenterade i den elevgrupp som är i behov av särskilt stöd. Då gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt än proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas. Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhållandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument. Metod: Studien är en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien är uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkät bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten från de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare från de yrkesförberedande programmen. Elever anser otrivsel, felval och brist på individanpassning är viktiga orsaker till att de bytt program. De efterfrågar samarbete mellan lärarna på de två programmen under bytet, möjlighet att provgå programmet och stöd att ta igen missade kursmoment. Lärarna upplever att det saknas rutiner kring programbyten, en överlämning och en kartläggning av elevens situation. De anser att sena byten skapar större risk för att eleven får studiesvårigheter än vad tidiga byten gör och att orsaken till bytet påverkar elevens motivation till det nya programmet. Studiesvårigheter vid programbyten sett ur ett dilemmaperspektiv visar att fenomenet är mångfacetterat och därför kräver förebyggande åtgärder på flera plan. Ett mål är att förebygga studiesvårigheter genom en kartläggning på individ och organisationsnivå. Skolans uppgift är att möta eleven med undervisning som utgår från individens förkunskaper och behov samt att arbeta för att öka trivseln i klassen och på så vis förebygga byten. I de situationer där elever väljer att byta program måste det skapas förutsättningar för att en överlämning ska kunna ske mellan det förra och det nya programmet för att dela med sig av kunskaper kring elevens förkunskaper och behov. Byten som sker sent under den första terminen till samma årskurs på annat program bör särskilt kartläggas och eventuellt helt förhindras

”Genom att studera språk kan man enkelt öppna en kanal till andra studier” : språkstuderandenas tankar om läraryrket, de pedagogiska studierna och den yrkesmässiga framtiden som språkexpert

I denna pro gradu-avhandling observerar jag förändringar i antalet språkstuderande i pedagogiska studier vid Uleåborgs universitet under åren 2015–2022. Därtill intervjuade jag blivande språkexperter i språken engelska, svenska och tyska med syftet att kartlägga deras tankar om pedagogiska studier, läraryrket och deras yrkesmässiga framtidsplaner. Intervjuerna genomfördes under november-december 2023. Förutom intervjuerna består mitt material av statistik över kvoter och antalet språkstuderande i pedagogiska studier under åren 2015–2022. Statistiken är hämtad från utbildningsservice vid Uleåborgs universitet. Som huvudmetod använder jag innehållsanalys för att kunna skapa en helhetsbild av ämnet. Med hjälp av intervjuerna försökte jag få reda på vad språkstuderande vid Uleåborgs universitet anser om pedagogiska studier och läraryrket samt varför de tror att antalet studerande har förändrats i pedagogiska studier under dessa år. Dessutom ville jag ta reda på vilka yrkesmässiga framtidsplaner dessa språkstuderande har och om de känner att de har fått hjälp och stöd för sina studier och för sin framtida karriär som språkexpert. Av min avhandling framgår det att både kvoterna och antalet språkstuderande i pedagogiska studier har minskat mellan 2015–2022 i vart och ett av de språk jag observerade. Bland de skäl som de språkstuderandena jag intervjuade angav var den negativa bilden av läraryrket som media skapar och betoningen på den kommersiella sidan av samhället. Avhandlingen visade också att språkstuderandena uppfattar språkstudier som en enkel kanal till olika biämnen som till exempel ekonomi. Resultaten visar att de språkstuderandena inte vet vad deras egen bransch är. Alla de som jag intervjuade hade mål och yrkesmässiga framtidsplaner, men de verkade inte betrakta dem som ett eget område. Framtidsplanerna som informanterna hade var bland annat arbetsplatser inom handelsbransch, till exempel inom försäkring, men studerandena var också intresserade av förlagsbranschen och undervisningen. Språkstuderandena upplevde universitetets hjälp på olika sätt. Vissa studerande upplevde att hjälp och information fanns att tillgå, medan andra upplevde att de fick vara särskilt aktiva för att själva söka information. Alla studerande som jag intervjuade ansåg att bristen på kunskap om deras eget område kunde bero på att universitetet inte har berättat dem tillräckligt många konkreta arbeten som språkexpert där de skulle kunna anställas. De ansåg att en konkret bild av läraryrket kan locka studerande till pedagogiska studier, medan arbetsbeskrivningen för språkexperter lämnas öppen och abstrakt.Tässä pro gradu-tutkielmassa tarkastelen muutoksia kieltenopiskelijoiden lukumäärässä pedagogisissa opinnoissa Oulun yliopistossa vuosina 2015–2022. Sen lisäksi haastattelin tulevia kielieksperttejä englannin, ruotsin ja saksan kielissä tarkoituksenani kartoittaa heidän ajatuksiaan pedagogisista opinnoista, opettajan ammatista sekä heidän ammatillisista tulevaisuudensuunnitelmistaan. Haastattelut toteutettiin marras-joulukuussa vuonna 2023. Haastattelujen lisäksi aineistoni koostuu tilastoista, jotka koskevat kiintiöitä ja kieltenopiskelijoiden määriä pedagogisissa opinnoissa vuosina 2015–2022. Tilasto on noudettu Oulun yliopiston koulutuspalveluista. Analyysimetodina käytän sisältöanalyysia, jotta saan luotua aiheesta kokonaisvaltaisen kuvan. Haastattelujen avulla pyrin selvittämään, mitä kieltenopiskelijat Oulun yliopistossa ajattelevat pedagogisista opinnoista ja opettajan ammatista sekä miksi he arvelevat opiskelijoiden määrän muuttuneen pedagogisissa opinnoissa vuosien aikana. Sen lisäksi halusin selvittää, mitä ammatillisia tulevaisuudensuunnitelmia kieltenopiskelijoilla on ja ovatko he saaneet yliopistolta apua ja tukea opintoihinsa sekä tulevaan kieliekspertin työuraansa. Tutkimuksestani selviää, että kiintiöt sekä kieltenopiskelijoiden määrät pedagogisissa opinnoissa ovat vähentyneet vuosina 2015–2022 jokaisessa tarkastelemassani kielessä. Haastattelemani kieltenopiskelijat arvelivat syiksi muun muassa median luoman negatiivisen kuvan opettajan ammatista sekä kaupallisen puolen korostumisen yhteiskunnassa. Tutkimuksessa kävi myös ilmi, että opiskelijat kokevat kieltenopiskelun olevan helppo kanava erilaisiin sivuaineopintoihin, kuten kaupallisen puolen opintoihin. Tutkimuksessani kävi ilmi, etteivät kieltenopiskelijat tiedä, mikä heidän oma alansa on. Jokaisella haastattelemallani opiskelijalla oli tavoitteita ja ammatillisia tulevaisuudensuunnitelmia, mutta he eivät ajatelleet niitä omaksi alakseen. Tulevaisuudensuunnitelmina opiskelijoilla oli muun muassa kaupallisen puolen työpaikat, kuten vakuutusalalla työskentely, mutta myös kustannusala sekä opetusala kiinnostivat heitä. Kieltenopiskelijat kokivat avunsaannin yliopistolta eri tavoin. Jotkut opiskelijat kokivat saaneensa hyvin apua ja tietoa, kun taas toiset kokivat, että tiedonhankinnassa on pitänyt olla itse erityisen aktiivinen. Kaikki haastattelemani opiskelijat sanoivat, että tietämättömyys heidän omasta alastaan voi johtua siitä, ettei yliopisto ole tarjonnut heille tarpeeksi konkreettisia kielieksperttien ammatteja, joihin he voisivat työllistyä. He kokivat, että opettajan ammatin konkreettinen kuva voi houkutella opiskelijoita pedagogisiin opintoihin ja samalla jättää kielieksperttien työnkuvan avoimeksi ja abstraktiksi

Effekerna av Mikroplastpartiklar och Mikroplasteluenter på Grobarheten och Tillväxten av Lolium multiflorum

Microplastics (MPs) are widespread environmental pollutants that have been detected in virtually all environmental compartments. Despite this, research has mainly focused on the impacts of microplastic on shorelines and at sea. The effects of MPs on terrestrial ecosystems has been sparsely investigated, and there are only a few studies on direct effects on terrestrial plants. Although plastic polymers are considered inert and non-hazardous, toxic additives are often added to the polymers during manufacture which may leach out into the environment, displaying ecotoxic effects. In this work, the effects of microplastic particles and microplastic leachate on the germination and growth of Lolium multiflorum (Italian ryegrass) was investigated. High density polyethylene (HDPE), which is one of the plastic polymers with the largest annual production, was chosen as the plastic material for investigation. New MPs, artificially aged MPs, MPs from the Lahti region, and MPs from Port Elizabet, South Africa was used in parallel to compare the effects of ageing and regional environmental factors on the ecotoxicity of MPs. The total germination percentage, mean germination rate, synchronization index, germination index, and time to 50% germination was investigated, as well as the root lengths, shoot lengths, root/shoot ratio, and fresh weights of the seedlings. The results showed that exposure to new and Lahti MPs and leachates severely inhibited the extent and speed of the germination of L. multiflorum, whereas all categories of MPs and leachates inhibited the growth to some extent. Most severe inhibition in germination and growth was seen for the new MP and new leachate, followed by Lahti MP and Lahti leachate. The root growth, shoot growth, and plant biomass were also severely reduced for these exposure media. For the aged and Port Elizabeth material, there were slight but significant (p < 0.05) inhibition in root lengths and fresh weights, but no significant inhibition in the germination parameters. These findings indicate that ageing severely reduces the ecotoxic effects of MPs, and that regional environmental factors affect the ecotoxicity of MPs. Microplastics from Port Elizabeth were significantly less toxic to L. multiflorum than MPs from the Lahti region, possibly due to the warmer climate in South Africa. Another explanation could be that the plastic material collected in Port Elizabeth wast older than the one from Lahti. There was little to no difference in germination and growth between seeds exposed to MPs or leachates of the same origin, indicating that it is the substances leaching out of the MPs that are responsible for their ecotoxicity.Mikroplast (MP) är en utbredd miljöförorening som har upptäckts i praktiskt taget alla avdelningar av miljön. Trots detta har forskning huvudsakligen fokuserat på effekterna av mikroplast på strandlinjer och till havs. Effekterna av mikroplaster på land har studerats sparsamt och det finns bara några få studier som direkt undersöker deras effekter på landväxter. Även om plastpolymerer anses vara inerta och icke-toxiska, adderas ofta giftiga tillsatser till polymererna under tillverkningen vilka kan läcka ut miljön och uppvisa ekotoxiska effekter. I detta arbete undersöktes effekterna av mikroplastpartiklar och mikroplasteluenter på grobarheten och tillväxten av Lolium multiflorum (italienskt rajgräs). Högdensitetspolyeten (HDPE), som är en av plastpolymererna med den största årliga produktionen, valdes som plastmaterial för undersökning. Ny MP, artificiellt åldrad MP, MP från Lahti-regionen och MP från Port Elizabeth, Sydafrika användes parallellt för att jämföra effekterna av åldrande och regionala miljöfaktorer på mikroplasternas ekotoxicitet. Total groningsprocent, genomsnittlig groningshastighet, synkroniseringsindex, groningsindex och tid till 50% groning undersöktes, såväl som plantornas rotlängd, skottlängd, rot/skottförhållande och färsk vikt. Resultaten visade att exponering för mikroplastpartiklar och mikroplasteluenter av två ursprung; ny och Lahti, kraftigt hämmade omfattningen och hastigheten av L. multiflorums grobarhet, medan alla kategorier av partiklar och eluenter hämmade dess tillväxt i viss utsträckning. Den allvarligaste hämningen av grobarhet och tillväxt sågs för ny MP och nya eluenter, följt av partiklar och eluenter från Lahti. Rottillväxten, skottillväxten och växtbiomassan reducerades också kraftigt för dessa exponeringsmedier. För det åldrade och Port Elizabeth-materialet sågs en liten men signifikant (p < 0,05) hämning i rotlängd och färsk vikt, men ingen signifikant hämning i grobarhetsparametrarna. Dessa resultat tyder på att åldrande kraftigt minskar mikroplastens ekotoxiska effekter och att regionala miljöfaktorer påverkar mikroplastens ekotoxicitet. MP från Port Elizabeth var signifikant mindre giftiga för L. multiflorum än MP från Lahti-regionen, möjligen på grund av det varmare klimatet i Sydafrika. En annan förklaring kan vara att det plastmaterial som samlats in i Port Elizabeth var äldre än det från Lahti. Det fanns liten till ingen skillnad i grobarhet och tillväxt mellan plantor utsatta för partiklar eller eluenter av samma ursprung, vilket tyder på att det är ämnena som läcker ut från mikroplasten som är ansvariga för deras ekotoxicitet