Tio år med ForskUL – reflektioner och framtidsspaning

Forskning om undervisning och lärande har bjudit in Elisabet Nihlfors att skriva en översikt av de artiklar som har publicerats under åren 2013 till 2022. Sammanfattning: Reflektionerna och framtidsspaningen i denna artikel utgår dels från de 90 artiklar som getts ut i ForskULs de senaste tio åren dels de redaktionella texter som finns i varje utgåva. De presenterade forskningsresultaten ger en rik bild av de kunskaper, relevanta för lärares yrkesutövning och professionsutveckling som finns att tillgå. Samtidigt väcks frågor om vad det är vi inte vet, och vad som krävs för den fortsatta utvecklingen inom området. Det kan gälla förutsättningar som möjliggör långsiktighet och uthållighet, forskning som är jämförande och kritisk. Tillgången till aktuella sammanställningar av forskningsfronten, miljöer som underlättar mång- och tvärvetenskapliga studier i både teori och praktik och så vidare. Framtidsspaningen tar sin utgångspunkt i några historiska nedslag, tidskriftens fackliga rötter som leder till konstaterandet att behovet av lärardriven forskning är stort, att samverkan inom och mellan discipliner och professioner är angeläget för att öka kvaliteten på undervisning, utbildning och bildning. Betydelsen av att göra skillnad

Nordiske skolechefer: Agenter i en brudt kæde

I bogen analyseres skolechefernes positioner og relationer inden for de kommunale forvaltninger i de nordiske lande. Det kommunale styre af institutionerne er placeret i New Public Management og statslige omstruktureringer og udfoldes i en blanding af bløde styringsteknologier og hårde reguleringer

Leading and Organising Education for Citizenship of the World

This special issue discusses governance, leadership and education in the light of Nordic ideas about general education and citizenship of the world. Particular focus is placed on the battle between two very different discourses in contemporary educational policy and practice: an outcomes/standard-based discourse, and a general education-based discourse of citizenship of the world. Our point of departure is that we need to analyse the close relations between the core and purpose of schooling (the democratic Bildung of students) and the leadership of schools and relations to the outer world. On the one hand, society produces a discourse based on outcomes, with a focus on the marketplace, governance, bureaucracies, account-ability and technocratic homogenisation. On the other hand, society focuses on culture in the arts, language, history, relations and communication, producing a discourse based on democratic Bildung and citizenship of the world

Skolchefen i skolans styrning och ledning

This thesis addresses the problem of how it is possible to understand the governing system for the school sector by studying how the relationship between the government and municipalities comes to the fore in the position held by the directors of education, who are the administrative directors of education in the municipalities. In order to put the position of the directors of education in its place in the government´s system for adminsitrating the school sector, we have studied how this office developed to be a part of the central adminsitration of school acivities in the municipalities. The study includes an analysis of how the position and function of this office changes up until the 1990´s, as well as what experiences the directors of education who serverd during the 1990´s had of the control and adminsitration of matters in the school sector. The empirical material of the study consists partly of documents and litterature - particularly hostoric texts, and partly of a questionnaire and interviews. The questionnaires have been carried out among all of the directors of education that served during the whole 1990´s. The results of the study show that the changes in the government´s system for governing the school sector have rendered the system itself seomwhat obscure. Positions of responsibility have not become clear. Hidden control becomes visible by the way in which economic issues are handled and by the existence of the agreement on school development - both of which are control instruments in the school sector, but not parts of the national control and adminsitration system. Underpressure has been developed in which the government, through its decrees, has strengthened the school level in issues that need to be solved in the municipal level in the present system, whithout the municipal level actually beeing strengthening

När nationell policy möter lokala genomförandearenor : Rapport med fakta och kommentarer från ett VR-finansierat forskningsprojekt 2009-2015

När nationell policy möter lokala genomförandeareno

La recherche en sciences de l’éducation : pour qui et pour quoi faire ?

Les liens entre la formation des maîtres, la pratique des enseignants et la recherche n’ont pas toujours été très étroits, c’est le moins qu’on puisse dire. Cependant, au cours des dernières décennies, on a beaucoup fait pour renforcer ces liens et on s’attache avec constance à identifier les domaines et les principaux sujets qui nécessitent de nouvelles connaissances systématiques. Cela ressemble à un paysage fluctuant dans lequel ces sujets se modifient au fil du temps en fonction de la situation politique et économique et des possibilités offertes par la technologie. Cet article s’intéresse à quelques-unes de ces principales questions dans le contexte suédois.The links between teacher education, teachers’ work and research has, to say the least, not always been strong in Sweden. However, during the last decades, there has been much work to strengthen this link, and there is an ongoing process to identify areas and key questions where new, systematic knowledge is needed. It is like a floating landscape where these questions change over time, due to political, economic as well as technological possibilities. This article focuses on some key issues in the Swedish scene.Los vínculos entre formación de los maestros, práctica de los docentes e investigación no han sido siempre muy estrechos, por no decir más. Sin embargo, a lo largo de estas últimas décadas, se ha hecho un esfuerzo notable para fortalecer estos vínculos, y se realiza un trabajo constante para identificar los campos y los principales temas que necesitan unos nuevos conocimientos sistemáticos. Esto se parece a un paisaje fluctuante donde se modifican estos temas al filo del tiempo en función de la situación política y económica y de las posibilidades brindadas por la tecnología. Este artículo se interesa por algunas de estas principales cuestiones en el contexto sueco

Skolchefens (svåra) beslut : En rapport med diskussionsfrågor byggd på en studie av skolchefers erfarenheter och reflektioner kring beslutsfattande, insamlat hösten 2020 under pågående coronapandemi

Fokus för denna rapport är beslutsfattande kopplat till skolchefen. En utgångspunkt är att beslut eller brist därpå gör skillnad i verksamheterna. Läroplansteorin ger oss modeller och redskap för att förstå hur nationellt beslutade läroplaner, ryggraden i utbildningssystemet, med sina utbildningspolitiska formuleringar påverkas av olika aktörers agerande på olika arenor och hur styrsystemens olika verktyg verkar på olika arenor, fram till själva mötet mellan lärare och elev. Dessa ständigt pågående processer rymmer ett otal olika beslut (inklusive icke-beslut). Vårt övergripande intresse är att undersöka vilken kunskap som direkt eller indirekt kommer till uttryck i skolchefers beslut och beslutsfattande och som på ett övergripande plan syftar till en likvärdig utbildning. Den studie som denna rapport redovisar är en del i detta arbete

Skolchefens (svåra) beslut : En rapport med diskussionsfrågor byggd på en studie av skolchefers erfarenheter och reflektioner kring beslutsfattande, insamlat hösten 2020 under pågående coronapandemi

Fokus för denna rapport är beslutsfattande kopplat till skolchefen. En utgångspunkt är att beslut eller brist därpå gör skillnad i verksamheterna. Läroplansteorin ger oss modeller och redskap för att förstå hur nationellt beslutade läroplaner, ryggraden i utbildningssystemet, med sina utbildningspolitiska formuleringar påverkas av olika aktörers agerande på olika arenor och hur styrsystemens olika verktyg verkar på olika arenor, fram till själva mötet mellan lärare och elev. Dessa ständigt pågående processer rymmer ett otal olika beslut (inklusive icke-beslut). Vårt övergripande intresse är att undersöka vilken kunskap som direkt eller indirekt kommer till uttryck i skolchefers beslut och beslutsfattande och som på ett övergripande plan syftar till en likvärdig utbildning. Den studie som denna rapport redovisar är en del i detta arbete