Impaired oxidative stress response characterizes HUWE1-promoted X-linked intellectual disability.

Mutations in the HECT, UBA and WWE domain-containing 1 (HUWE1) E3 ubiquitin ligase cause neurodevelopmental disorder X-linked intellectual disability (XLID). HUWE1 regulates essential processes such as genome integrity maintenance. Alterations in the genome integrity and accumulation of mutations have been tightly associated with the onset of neurodevelopmental disorders. Though HUWE1 mutations are clearly implicated in XLID and HUWE1 regulatory functions well explored, currently much is unknown about the molecular basis of HUWE1-promoted XLID. Here we showed that the HUWE1 expression is altered and mutation frequency increased in three different XLID individual (HUWE1 p.R2981H, p.R4187C and HUWE1 duplication) cell lines. The effect was most prominent in HUWE1 p.R4187C XLID cells and was accompanied with decreased DNA repair capacity and hypersensitivity to oxidative stress. Analysis of HUWE1 substrates revealed XLID-specific down-regulation of oxidative stress response DNA polymerase (Pol) λ caused by hyperactive HUWE1 p.R4187C. The subsequent restoration of Polλ levels counteracted the oxidative hypersensitivity. The observed alterations in the genome integrity maintenance may be particularly relevant in the cortical progenitor zones of human brain, as suggested by HUWE1 immunofluorescence analysis of cerebral organoids. These results provide evidence that impairments of the fundamental cellular processes, like genome integrity maintenance, characterize HUWE1-promoted XLID

Stödpraktiker i relation till arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning

This article explores educational support practices during workplace-based learning in upper secondary apprenticeship education in Sweden. Many students in need of educational support attend upper secondary VET, but how they are supported in relation to workplace-based learning has not been investigated in any extensive way. 15 semi-structured interviews with upper secondary VET-school personnel were conducted. Through the use of concepts from the theory of practice architectures three different support projects embedded within three practices were identified: a workplace socialization project; a qualification project; and a social-pedagogical project. These support practices were conditioned by how students were viewed; the allocation of resources at the local schools, and the schools’ possibilities to influence the workplaces. The study concludes that support for workplace-based learning is shaped as a one-sided responsibility falling on the schools. Although apprenticeship education might fit some students in need of support, many of them are left without any support during the workplace-based learning part.</p

Stödpraktiker i relation till arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning

This article explores educational support practices during workplace-based learning in upper secondary apprenticeship education in Sweden. Many students in need of educational support attend upper secondary VET, but how they are supported in relation to workplace-based learning has not been investigated in any extensive way. 15 semi-structured interviews with upper secondary VET-school personnel were conducted. Through the use of concepts from the theory of practice architectures three different support projects embedded within three practices were identified: a workplace socialization project; a qualification project; and a social-pedagogical project. These support practices were conditioned by how students were viewed; the allocation of resources at the local schools, and the schools’ possibilities to influence the workplaces. The study concludes that support for workplace-based learning is shaped as a one-sided responsibility falling on the schools. Although apprenticeship education might fit some students in need of support, many of them are left without any support during the workplace-based learning part

‘The wrong’ kind of students or ‘Santa’s workshop’? Teaching practices for newly arrived migrant students in Swedish upper secondary VET

AbstractAt some upper secondary schools in Sweden, newly arrived migrant youths can attend vocational courses while studying in the language introduction programme. The teaching practices in relation to language learning for newly arrived migrant students in this kind of school-based VET and how these practices are conditioned are investigated in the article. Eight VET-teachers were interviewed, and the narratives were analyzed using concepts from the theory of practice architectures. Three teaching practices in relation to language learning were identified within the broader project of teaching newly arrived students in VET: i) Swedish language first, ii) second language learning-in-action, and iii) joint VET and second language teaching. These practices were in turn connected to three different approaches to language learning in VET: language learning understood as a) segregated skills instruction, b) as happening ‘naturally’ while participating in VET-practice, c) integrated in VET but requiring explicit instruction and daily interaction with Swedish-speaking students. A conclusion drawn from the study is that newly arrived migrant students are provided unequal opportunities for development of vocational knowing and language competences in Swedish upper secondary schools depending on local conditions. The results also show how economic resources and support from school-leaders provides conditions for re-shaping teaching practices.</jats:p

'The wrong' kind of students or 'Santa's workshop'? Teaching practices for newly arrived migrant students in Swedish upper secondary VET

At some upper secondary schools in Sweden, newly arrived migrant youths can attend vocational courses while studying in the language introduction programme. The teaching practices in relation to language learning for newly arrived migrant students in this kind of school-based VET and how these practices are conditioned are investigated in the article. Eight VET-teachers were interviewed, and the narratives were analyzed using concepts from the theory of practice architectures. Three teaching practices in relation to language learning were identified within the broader project of teaching newly arrived students in VET: i) Swedish language first, ii) second language learning-in-action, and iii) joint VET and second language teaching. These practices were in turn connected to three different approaches to language learning in VET: language learning understood as a) segregated skills instruction, b) as happening 'naturally' while participating in VET-practice, c) integrated in VET but requiring explicit instruction and daily interaction with Swedish-speaking students. A conclusion drawn from the study is that newly arrived migrant students are provided unequal opportunities for development of vocational knowing and language competences in Swedish upper secondary schools depending on local conditions. The results also show how economic resources and support from school-leaders provides conditions for re-shaping teaching practices.</p

Literacies as Vocational Knowing in Upper Secondary Apprenticeship Education : Apprentice students participation in literacy practices during workplace based learning in health care and social work

The aim of this dissertation is to describe and critically discuss the literacies apprentice-students in the Health and Social Care Programme in the upper secondary school in Sweden are given access to during the workplace-based learning part of the education. The study draws on sociocultural understandings of learning and knowing, and on perspectives developed in the field of new literacy studies of literacies as situated social practices. Ethnographically inspired methods consisting of participant observation, interviews and study of textual artefacts in both the work and school domain are used to generate data. Literacy events and literacy practices students are given the opportunity to participate in are explored as a part of tasks in the work or school domain. Additionally, the literacies students do not gain access in these workplaces but are crucial in health care and social work are explored.  The results indicate that literacies in the work domain are to a large degree embedded in other work tasks. This contributes to making a large part of the reading and writing invisible for the students and their supervisors. Access to literacies at the workplace is not discussed between teachers and supervisors. A major finding is that students’ access to digital literacies in the work domain depends on the local culture of each workplace and on individual supervisor’s decisions, bringing questions of equality in the apprentice-education to the forefront. The digital literacies support central activities in the workplaces; not getting access to these practices raises questions about what kind of working life the apprentice-students are being prepared for. Thus the meaning given to the term employability, which is central in policy-documents for the apprentice education, seems to be enacted as preparing the students for a job in one position, rather than offering broad competences for advancement or changes in working life. School tasks can function in a compensatory way by introducing central texts in Health and Social care work for students, but writing these kinds of texts in the school domain are part of different literacy practices than when writing them in the work domain. Furthermore the schools have no possibilities to offer students access to the kinds of digital systems that are used in the work domain.

Språkutveckling i yrkeskurser : hinder och möjligheter

Språkintroduktionsprogrammet riktar sig till nyanlända ungdomar i Sverige, som behöver lära sig svenska språket. Ibland ges eleverna på dessa program möjlighet att studera yrkeskurser. Undervisningen på sådana kurser är i fokus i studien. Nyanlända elever och elever med migrationsbakgrund möter många hinder inom yrkesutbildning (se t.ex. Avis et al., 2021; Jørgensen et. Al., 2021). Vissa av hindren är kopplade till att eleverna inte erbjuds tillräckliga möjligheter till språkinlärning (se t.ex. Choy &amp; Wärvik, 2019; Sandwall, 2010). Detta behövs det dock mer forskning om, särskilt i relation till elever i gymnasieålder. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de undervisningspraktiker som nyanlända elever möter i yrkeskurser samt de villkor som formar dessa praktiker. Följande forskningsfrågor undersöks: Vad karaktäriserar undervisningspraktikerna inom yrkeskurser som erbjuds nyanlända elever? Hur formas språkinlärning inom dessa praktiker? Vad villkorar praktikerna?Metod och teori Intervjuer med åtta yrkeslärare ligger som grund för studien. Analysen har vägletts av teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et al., 2014). Inom denna teori riktas intresset mot de praktiker som skapar mening åt deltagarnas handlingar, samt de villkor som formar och formas av praktikerna. Därför har ’säganden’, ’göranden’ och ’relateranden’ – dvs. Det som tillsammans formar en praktik – analyserats utifrån intervjusvaren. Därefter har de praktikarkitekturer, dvs. De arrangemang som håller praktikerna på plats, identifierats, och som kan förklara ’säganden’, ’göranden’ och ’relatreanden’ inom respektive praktik.ResultatTre praktiker identifierades: i) svenska först – praktisk verksamhet sedan; ii) andraspråksinlärning-i-praktiken; samt iii) integrerad språk- och yrkesundervisning. Dessa var sammankopplade med varsin idé om språkinlärning: a) som separat färdighetsträning; b) som något som utvecklas naturligt genom deltagande i yrkesuppgifter; eller c) som integrerad i yrkesutbildning genom explicit undervisning och daglig interaktion med svensktalande elever. En slutsats är att nyanlända elever erbjuds varierande möjligheter att utveckla yrkeskunnande och tillägna sig svenska. Dessa skillnader beror bland annat på skilda ekonomiska resurser. Resultaten visar också att det går att forma yrkeskurser med utgångspunkt i de nyanlända elevernas behov utan att kompromissa med yrkesundervisningens kvalitet.Referenser:Avis, J., Orr, K., &amp; Warmington, P. Beyond ‘Migration’and ‘Inclusion’in Work Life: Racialisation and VET. In L. Moreno Herrera, M., Teräs, P., Gougoulakis, &amp; J. Kontio, (Eds.), Migration and inclusion in work life-the role of VET: Emerging issues in research on vocational education &amp; training Vol. 7 (pp. 27–59). Atlas Akademi.Choy, S., &amp; Wärvik, G. B. (2019). Integration of learning for refugee and migrant students: VET teachers’ practices through practice theory lens. Journal of Vocational Education &amp; Training, 71(1), 87–107.Jørgensen, C., Hautz, H., &amp; Li, J. (2021). The Role of Vocational Education and Training in the Integration of Refugees in Austria, Denmark and Germany. International Journal for Research in Vocational Education and Training, 8(3), 276–299.Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P., &amp; Bristol, L. (2014). Changing practices, changing education. Springer.Sandwall, K. (2010). “I learn more at school”: A critical perspective on workplace-related second language learning in and out of school. TESOL Quarterly, 44(3), 542–574.</p

Ligga steget före: Barnskötares yrkesomdöme åskådliggjort genom bedömningshandlingar

This study explores vocational judgement, which is discernible in the assessment actions of a supervising childminder directed towards upper secondary school students – while interacting with the children – during work-based learning in Sweden. The research aims to identify the characteristics of vocational knowing in terms of judgement, as exhibited in everyday interactions with children, by applying multimodal interaction ana-lysis to two video sequences from different Swedish preschools. The study findings show how vocational judgement – in the form of embodied discernment – is a central aspect of a childminder’s vocational knowing. Vocational judgement becomes discernible, for instance, in how supervising childminders are consistently one or several steps ahead of both children and upper secondary school students</jats:p

Lärarens eller elevernas erfarenheter som utgångspunkt för undervisning : Jämförelse av skolförlagd yrkesutbildning och gymnasial lärlingsutbildning på Barn- och fritidsprogrammet

I den svenska gymnasiala lärlingsutbildningen ska eleverna spendera minst halva sin utbildningstid på en eller flera arbetsplatser, jämfört med 15 veckor i de skolförlagda yrkesprogrammen. Den gymnasiala lärlingsutbildningen beskrivs som ett alternativt sätt att lära, samtidigt följer lärlingsutbildningen kursplaner som utvecklats för de skolförlagda yrkesprogrammen. Om lärande förstås vara situerat, och om yrkeskunnande förstås uppkomma i relation till den praktik som tar form i en viss verksamhet (Lave &amp; Wenger 1991), framstår detta som paradoxalt.I presentationen redogör vi för resultat från ett projekt med syfte att beskriva vilket yrkeskunnande som elever i svensk gymnasial lärlingsutbildning respektive skolförlagda yrkesprogram får möjlighet att utveckla. I fokus står ett av de två studerade programmen: Barn och fritidsprogrammet (BF).Presentation vägleds av följande forskningsfrågor:Vilka skillnader och likheter framkommer i undervisning i skolan respektive handledning på arbetsplatsen i lärlingsutbildning respektive skolförlagd utbildning? Vilket yrkeskunnande erbjuds eleverna möjlighet att utveckla i respektive utbildning?För att svara på dessa frågor har de uppgifter (Jfr Lindberg 2003) eleverna får tillgång till i skolan och på sina arbetsplatser i de båda utbildningsspåren jämförts. Studien är en småskalig fallstudie. Data har skapats genom observationer i klassrum och på elevernas arbetsplatser. Under observationerna har elevernas interaktion filmats. Intervjuer har genomförts med elever, yrkeslärare och handledare. Därutöver har de skoluppgifter eleverna gör i relation till sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl) studerats. Teoretiskt grundas analysen i situerade förståelser av lärande (Lave &amp; Wenger 1991), liksom en relationell kunskapssyn (Carlgren 2015, Ryle 1949).I de preliminära resultaten framkommer skillnader i vad den skolförlagda läraren och lärlingsläraren har fokus på i sin undervisning, liksom skillnader i de skoluppgifter eleverna får göra i relation till sin apl, samt i bedömning av yrkeskunnande. Den skolförlagda läraren lägger stor vikt vid BF-programmet som ett akademiskt program där fokus i undervisningen i hög grad är propositionellt kunnande. Lärandet organiseras med utgångspunkt i de olika kurserna i läroplanen. Bedömning av yrkeskunnande under apl baseras huvudsakligen på en skriftlig rapport. Lärlingslärarens arbete framstår mer som ett översättningsarbete, där denne ska lista ut hur de uppgifter eleven deltagit i under apl passar in i olika kurser i läroplanen. Bedömningen i lärlingsutbildningen baseras på trepartssamtal mellan lärare, handledare och elev, lärarens iakttagelser under besök och skoluppgifter. I lärlingsutbildningen framstår det som att det är lärlingselevernas erfarenheter från apl som vägleder undervisningen till skillnad från undervisningen i den skolförlagda utbildningen där lärarens kunnande och erfarenheter är utgångspunkten för lektionernas utformning och innehåll.</p

Tre fallstudier av yrkeskunnande inom gymnasieskolans lärlingsutbildning

I denna rapport beskrivs tre fallstudier från pilotprojektet Yrkeskunnande i praktiken. I projektet studerasdet yrkeskunnande som gymnasieskolans lärlingselever deltar i under sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl) i tre olika yrkesverksamheter: en frisörsalong, en förskola och ett skolkök. Yrkeskunnande är ofta ”tyst” men blir synligt i handlingar. Strävan i denna studie är därför att sätta ord på centrala aspekter av yrkeskunnande – i barnskötaryrket, frisöryrket och kockyrket – som lärlingselever får tillgång till under sin apl. Studien har vägletts av tre frågor: Vad utgör centralt yrkeskunnande i tre yrkesverksamheter? Hur utvecklas detta yrkeskunnande? Vilka skillnader mellan novisers (dvs. elevers) och yrkesskickligas handlingar blir synliga?Studien är etnografisk till sin karaktär. Vi har filmat elever på Barn- och fritidsprogrammet, Hantverksprogrammet inriktning frisör samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet, under en eller två dagar av deras apl. Sedan har elevernas handledare och yrkeslärare fått reflektera över vad eleven gör i utvalda filmklipp, i relation till studiens syfte.I fallstudierna synliggörs att centralt yrkeskunnande är i hög grad beroende av arbetsplatsens specifika karaktär. Gemensamt för alla tre yrkena är att eleverna bland annat behöver utveckla ett yrkesmässigt omdöme för att handla på ett kunnigt sätt. Yrkesmässigt omdöme innebär att kunna göra kunniga bedömningar och fatta beslut i relation till olika uppgifter i verksamheten. Att utveckla kunnighet i ett yrke tar tid och kräver att eleven, tillsammans med andra, återkommande får delta i ett brett spektrum av uppgifter. Först med mycket handledning och sedan allt mer självständigt. Eftersom yrkeslärare och handledare är orienterade mot olika verksamheter – skola respektive den specifika arbetsplatsen – har de ibland olika blick på det yrkeskunnande eleven ska utveckla. Yrkeslärarna använder lydelser ur skolans styrdokument, medan de yrkesverksamma talar utifrån villkoren på sin arbetsplats med siktet inställt på att göra eleven möjlig att anställa på arbetsplatsen.</p