Editorial: Assessment in Nordic VET

Ten years ago, during a research exchange at Stockholm University, we organised a workshop on assessment in Nordic VET. At that time Viveca Lindberg had recently undertaken a review of Swedish research for Vetenskapsrådet (the Swedish Research council), in the field of assessment (Forsberg & Lindberg, 2010). During the work they also had a side-view to the other Nordic countries and summarised there were hardly any scientific articles on assessment in vocational education and training in a Nordic context. During the workshop we decided to invite Nordic colleagues who we knew were enrolled in projects dealing with different aspects of assessment in VET to contribute to an anthology on assessment. Most of these contributions were related to upper secondary (16+) education, a few also to adult education. 18 abstracts were accepted in 2010. Unfortunately, the original publisher withdraw due to reorganisation at the university and the development process was placed on hold for several years while we tried to find a new publisher in one of the Nordic countries. The fact is that many publishers do not want chapters written in different Scandinavian languages as our invitation to the authors indicated. Finally, in 2018, we were lucky to reach an agreement with this journal (NJVET) to publish a special issue on assessment in Nordic VET. Here there are possibilities for multi-lingual publications (English, Danish, Norwegian, and Swedish). On the road, we of course lost some of the contributions. Some published in other journals, some have withdrawn their contributions due to outdated content and contexts. Nevertheless, we are pleased to present eight peer-reviewed research articles and one magazine article.publishedVersio

Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal

I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulera

Assessment of vocational knowing : experiences from the Swedish pilot project with Upper secondary apprenticeship 2008-2011

2012-10-31In 2008, a pilot project with apprenticeship as an alternative pathway of upper secondary vocational education (USVE) started in Sweden. This paper is based on a follow-up study 2009-2011, funded by the Swedish National Agency for Education (SNAE) focusing on pedagogical aspects of apprenticeship. We interpreted ‘pedagogical aspects’ as concerning teachers’ curriculum work, i.e. the organisation and design of apprenticeship in relation to following aspects: division of labour between school and work; the content; the roles of teacher and supervisor; and follow-up and assessment of students’ development regarding vocational knowing in relation to the Swedish national curriculum for each of the programmes. In this article, we present results related to assessment in upper secondary VET apprenticeship. The issue for this article is to illuminate conditions for assessment in USVE-apprenticeship, the foci of assessment and the tools used for assessment. According to regulations of apprenticeship, trilateral assessment sessions (teacher-supervisor-apprentice) are to be held regularly for follow-up and, at the end of a course, marking students knowing. As a representative for the education authority, the teacher is responsible for marking, but the supervisor is to provide the teacher with the information needed for follow-up and marking. The assumption is that during these sessions, there will be a dialogue between supervisor, apprentice, and teacher that will contribute to both follow-up and marking. The results presented in this paper build on interviews with teachers, apprentices and supervisors, as well as some audio-recorded trilateral sessions for assessment. Our preliminary results show that these trilateral sessions are one of the critical situations in USVE-apprenticeship. A main result is that assessment was either focused on social and behavioural aspects or on vocational knowing. Which one that dominated was related to firstly, the qualifications of the teacher; secondly, to the division of labour on the workplace; and thirdly, to the local history of USVE-apprenticeship. These results and the consequences of them will be further developed in our article.departmental bulletin pape

Kunskapsprodukter för lärarprofessionen – Skolforskningsinstitutets projekt 2016 och 2017

Syftet med denna artikel är att beskriva och diskutera vilka, för lärare, användbara och relevanta kunskapsprodukter som har genererats i 11 forskningsprojekt, finansierade av Skolforskningsinstitutet och beviljade år 2016 och 2017. Forskningsfrågorna är: Vad i resultaten kan ses som kunskapsprodukter och vilken karaktär har dessa? På vilka sätt har lärare medverkat i processen att ta fram dessa kunskapsprodukter? Sammantaget har 55 öppet tillgängliga granskade publikationer analyserats. Sex kvalitativt skilda kategorier av kunskapsprodukter har identifierats: 1) Kunnanden och förmågor, 2) Undervisnings- och lektionsdesign, 3) Didaktiska exempel, 4) Redskap, 5) Processer och metaperspektiv och 6) Generella eller kontextuella förutsättningar. Graden av medverkan från lärares sida har varierat avsevärt; från en aktiv medverkan, där lärare och forskare samarbetar på likvärdiga villkor, till en låg grad, där lärare primärt fungerar som bollplank eller forskningsobjekt. ENGLISH: Knowledge products for the teaching profession – Projects 2016 and 2017 funded by the Swedish Institute for Educational Research   This article examines the knowledge products of relevance to the teaching profession from eleven research projects funded by the Swedish Institute for Educational Research. A total of 55 openly accessible reviewed publications have been analysed. The aim is to describe and discuss which, for teachers, useful and relevant knowledge products that the research projects (granted 2016 and 2017) have yielded. The research questions are: What in the results can be interpreted as knowledge products and what is the characteristic of these? In what ways have teachers participated in the process of producing these knowledge products? Six qualitatively different categories of knowledge products have been identified as descriptions of: 1) Knowings and capabilities, 2) Teaching/lesson design, 3) Didactical examples, 4) Tools, 5) Processes and meta-perspectives, and 6) General or contextual preconditions. The degree of involvement of teachers has varied considerably, ranging from a high degree of active involvement, where teachers and researchers collaborate on equal terms, to a low degree of involvement where teachers primarily act as informants. Keywords: Knowledge products, Swedish Institute for Educational Research, practice-based research, teacher profession, teaching developmen

A national cohort study of parental socioeconomic status and non-fatal suicidal behaviour-the mediating role of school performance

Background: A link between low parental socioeconomic status and mental health problems in offspring is well established in previous research. The mechanisms that explain this link are largely unknown. The present study investigated whether school performance was a mediating and/or moderating factor in the path between parental socioeconomic status and the risk of hospital admission for non-fatal suicidal behaviour. Methods: A national cohort of 447 929 children born during 1973-1977 was followed prospectively in the National Patient Discharge Register from the end of their ninth and final year of compulsory school until 2001. Multivariate Cox proportional hazards and linear regression analyses were performed to test whether the association between parental socioeconomic status and non-fatal suicidal behaviour was mediated or moderated by school performance. Results: The results of a series of multiple regression analyses, adjusted for demographic variables, revealed that school performance was as an important mediator in the relationship between parental socioeconomic status and risk of non-fatal suicidal behaviour, accounting for 60% of the variance. The hypothesized moderation of parental socioeconomic status-non-fatal suicidal behaviour relationship by school performance was not supported. Conclusions: School performance is an important mediator through which parental socioeconomic status translates into a risk for non-fatal suicidal behaviour. Prevention efforts aimed to reduce socioeconomic inequalities in non-fatal suicidal behaviour among young people will need to consider socioeconomic inequalities in school performance

Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal

I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulera

Yrkesämnenas didaktik – didaktisering av yrkeskunnande

Medan det i relation till traditionella skolämnen som svenska, matematik, naturvetenskapliga ämnen och språk finns en etablerad ämnesdidaktisk forskning saknar yrkesämnena inom gymnasieskolan i Norden än så länge motsvarande ämnesdidaktisk forskning. Det närmaste forskningsområdet har varit yrkespedagogik, som till stora delar bestått av antingen historiska beskrivningar av yrkesutbildningens historia (generellt eller med fokus på specifika yrkesutbildningar) eller av intervjustudier med elever eller lärare. Studier av hur yrkesundervisningen tagit form eller förändrats över tid har inte varit vanliga, även om sådana sedan några decennier förekommit i t.ex. Tyskland. Under 2000-talet har intresset för yrkesundervisning i skola och arbetsliv ökat, vilket bland annat kan utläsas av ett ökande antal internationella tidskrifter inom området. Då ämnesplanerna för de flesta yrkesprogrammen är relaterade till konkreta verksamheter och kunskapstraditioner av betydelse för den specifika yrkesutbildningen istället för till akademiskt relaterade kunskapstraditioner, utgör t.ex. transformationen av specifika aspekter av det yrkeskunnande som utövas på arbetsplatser till ett innehåll för skolbaserat lärande exempel på områden som kunde vara intressanta att studera komparativt mellan olika yrken och yrkesområden. Syftet med detta paper är att bidra med en översikt av forskningsläget i Sverige idag, mot bakgrunden av att en forskarskola i yrkesämnenas didaktik startade 2012 inom ramen för Kunskapslyftet för lärare, kompletterad med några internationella utblickar relaterade till utvecklingen under de senaste åren. </p

Traditional assignments in Swedish vocational carpentry education of today but changed vocational knowing

Te aim of this chapter is to investigate what emerges as vocational knowing based on the main assignments students in a Swedish upper secondary vocational Craf programme are expected to produce. Assignments were chosen as the main focus since they determine what materials and tools are to be used and how they are to be used. In this way they are understood as the core of a learning practice. Methods: three audio-recorded group-interviews and videorecorded sequences of teaching/learning in the school workshop as well as digital photos for the data for the study. Result: Te roots of the assignments were traced to 1920s, while interviews and video-recordings revealed that several changes in tools, materials and safety regulations had occurred over the decades. A conclusion is that although the assignments could be considered old, they still crystallize vocational knowing that is central for carpenters. However, the content of vocational knowing of the 21st century has changed as tools and materials no longer are the same.</p

Svensk yrkeslärarutbildning - behörighetskrav och utformning från tidigt 1900-tal till idag

Bakgrund: Yrkeslärarutbildningen i Sverige framstår ofta som en samlad utbildning. Men det som vanligen betraktas som yrkeslärarutbildning berör utbildning för företrädesvis industri och hantverk (jfr Larsson 1991 & 1995). Men yrkeslärarna har ingen enhetlig bakgrund, utan de kommer från varierande yrkesområden. En del yrkesområden har en lång tradition medan andra är nya och yrkeslärarna är inte längre mästare inom skrået. Inom tekniska sektorn sköttes yrkesutbildningen under lång tid internt av mer erfarna arbetare inom företagen sedan skråväsendet upplösts. Yrkeslärare inom t.ex. vård och omsorg, barn- och fritid samt naturbruk har dock en annan historisk bakgrund (Heyman m.fl. 1984; Lemar 2001; Rudvall 2001; SOU 1963:13). Så vilka har behörighetskraven för olika typer av yrkeslärare varit och vilka är de idag? Hur har yrkeslärarutbildningarna formats? Vilka principer kan identifieras avseende vilka kunskaper yrkeslärare har ansetts behöva? Syftet är att nyansera tidigare beskrivningar av gruppen yrkeslärare och att synliggöra såväl likheter som skillnader över tid i de behörighetskrav som ställts liksom de föreställningar som funnits om vad yrkeslärare behöver kunna. För studien görs sekundäranalyser av SOUrapporter och historiska beskrivningar av svenska yrkeslärarutbildningar, kompletterade med samtida beskrivningar och studier. Materialet analyseras med avseende på likheter och skillnader för att identifiera centrala förändringar över tid och mellan yrkeslärare för olika yrkesområden