Om antidemokratins framfart i Europa - och förståelsen av dess existensberättigande

I Europa har en debatt uppstått kring huruvida antidemokratiska partiers rätt till politiskt utrymme ska rättfärdigas eller inte. Argumenten från förespråkare på båda sidor hämtar sitt stöd från rådande mänskliga rättigheter, friheter och demokratiska värden. Problemet som uppstår i debatten är att parterna grundar sina argument i olika definitioner av demokratiska- och frihetliga värden, utan att vidareutveckla vad dessa värden bör innefatta. Genom en analys av Joseph Schumpeters elitistiska demokratisyn och John Stuart Mills syn på frihet går det att finna argument som talar både för och emot antidemokratiska partiers rätt till politiskt utrymme. Syftet är således att påvisa de åsikter och argument som uppstår från båda sidor i debatten och ställa dessa mot rådande syn på demokrati och frihet. En jämförande analys av Schumpeters demokratisyn och Mills frihetsideal lyfter fram skillnaderna i de olika parternas syn på demokrati och frihet och påvisar hur dessa skillnader hindrar framsteg i diskussionen om antidemokratiska partiers existensberättigande. Avslutningsvis når jag slutsatsen att de olika synsätten på demokrati och frihet omöjliggör idén om definitivt svar på antidemokratiska partiers vara eller icke-vara i ett demokratiskt samhälle

Hur kan dagens debatt kring huruvida Svenskarnas partis politiska utrymme anses demokratiskt, förstås genom Doughnut-hypotesen?

Enligt Doughnut-hypotesen, tenderar diskussioner och debatter i samhället grunda sina argument och utgå från generella begrepp som “demokrati”. Problematiken i detta är att parterna i diskussionen kan ha givit olika meningar och filosofiska kärnor åt dessa generella begrepp. Detta resulterar vidare i att diskussionen cirkulerar kring en “tom mitt”, likt en doughnut, då det saknas en definierad filosofisk mitt. Därmed kan inte en välgrundad djupgående förståelse och konsensus nås i diskussionen då parterna utan att uppmärksamma det, utgår från olika utgångspunkter. Fenomenet tydliggörs i debatten kring Svenskarnas partis politiska utrymme i det offentliga rummet. De påståenden och argument som framförs i debatten, finner vi grundas i generella uppfattningar om demokrati som sedan används som argument för de olika “hot mot demokratin” de anser existera, utan att utveckla vad som de facto menas med begreppet. Fortsättningsvis, genom att analysera Robert Dahls och Chantal Mouffes demokratiteorier, vilka båda förespråkar en pluralistisk demokrati, finner vi två olika syner på den ideala demokratin och dess begränsningar. Genom en jämförande analys förtydligas skillnaden i parternas och teoretikernas definition av demokrati, vilket åskådliggör hur detta hämmar en utveckling av diskussionen. Slutligen når vi slutsatsen att dessa olika uppfattningar om demokrati existerar samt hindrar möjligheten att föra en progressiv dialog då en gemensam förståelse för debattens filosofiska grund inte förekommer. Vi menar därför att en medvetenhet kring problematiken kan leda till en mer konstruktiv debatt

Den kluvna liberalismen : Hur debatten om religiösa friskolor kan förstås ur olika liberalismkonceptioner

Baserat på olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av vad liberalismen kännetecknas av så åsyftar denna uppsats att ge klarhet i vilken liberalismkonception som tre olika svenska riksdagspartier använder sig av i debatten om religiösa friskolor. Det stora fokuset för uppsatsen är att beskriva hur liberalismen kan se olika ut beroende på hur man väljer att värdera olika liberala begrepp. Begrepp som frihet, jämställdhet och rättvisa visar sig definieras olika av de tre riksdagspartier som granskas, och således landar även partierna olika i sina argument beträffande de religiösa friskolorna i Sverige. Med anledning av liberalismens utveckling i historien så har begreppet liberalism och vad som räknas som liberala begrepp ändrats och formats om så att det idag kan uppfattas som svårt att definiera vad som kan anses vara liberalt. Liberalismen lider av en kluvenhet vilket visar sig när partier som anser sig föra en liberal argumentation ibland lyckas landa i beslut som kan anses vara varandras motsatser. Uppsatsens slutsats är att de tre riksdagspartier som presenterats använder sig av huvudsakligen två liberalismkonceptioner, där den ena konceptionen förespråkar en starkare stat för ökad liberalism, medan den andra konceptionen förespråkar en större frihet för individen att forma sitt eget liv

Den kluvna liberalismen : Hur debatten om religiösa friskolor kan förstås ur olika liberalismkonceptioner

Baserat på olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av vad liberalismen kännetecknas av så åsyftar denna uppsats att ge klarhet i vilken liberalismkonception som tre olika svenska riksdagspartier använder sig av i debatten om religiösa friskolor. Det stora fokuset för uppsatsen är att beskriva hur liberalismen kan se olika ut beroende på hur man väljer att värdera olika liberala begrepp. Begrepp som frihet, jämställdhet och rättvisa visar sig definieras olika av de tre riksdagspartier som granskas, och således landar även partierna olika i sina argument beträffande de religiösa friskolorna i Sverige. Med anledning av liberalismens utveckling i historien så har begreppet liberalism och vad som räknas som liberala begrepp ändrats och formats om så att det idag kan uppfattas som svårt att definiera vad som kan anses vara liberalt. Liberalismen lider av en kluvenhet vilket visar sig när partier som anser sig föra en liberal argumentation ibland lyckas landa i beslut som kan anses vara varandras motsatser. Uppsatsens slutsats är att de tre riksdagspartier som presenterats använder sig av huvudsakligen två liberalismkonceptioner, där den ena konceptionen förespråkar en starkare stat för ökad liberalism, medan den andra konceptionen förespråkar en större frihet för individen att forma sitt eget liv

Human candidate gene polymorphisms and risk of severe malaria in children in Kilifi, Kenya: a case-control association study

Background: Human genetic factors are important determinants of malaria risk. We investigated associations between multiple candidate polymorphisms—many related to the structure or function of red blood cells—and risk for severe Plasmodium falciparum malaria and its specific phenotypes, including cerebral malaria, severe malaria anaemia, and respiratory distress. Methods: We did a case-control study in Kilifi County, Kenya. We recruited as cases children presenting with severe malaria to the high-dependency ward of Kilifi County Hospital. We included as controls infants born in the local community between Aug 1, 2006, and Sept 30, 2010, who were part of a genetics study. We tested for associations between a range of candidate malaria-protective genes and risk for severe malaria and its specific phenotypes. We used a permutation approach to account for multiple comparisons between polymorphisms and severe malaria. We judged p values less than 0·005 significant for the primary analysis of the association between candidate genes and severe malaria. Findings: Between June 11, 1995, and June 12, 2008, 2244 children with severe malaria were recruited to the study, and 3949 infants were included as controls. Overall, 263 (12%) of 2244 children with severe malaria died in hospital, including 196 (16%) of 1233 with cerebral malaria. We investigated 121 polymorphisms in 70 candidate severe malaria-associated genes. We found significant associations between risk for severe malaria overall and polymorphisms in 15 genes or locations, of which most were related to red blood cells: ABO, ATP2B4, ARL14, CD40LG, FREM3, INPP4B, G6PD, HBA (both HBA1 and HBA2), HBB, IL10, LPHN2 (also known as ADGRL2), LOC727982, RPS6KL1, CAND1, and GNAS. Combined, these genetic associations accounted for 5·2% of the variance in risk for developing severe malaria among individuals in the general population. We confirmed established associations between severe malaria and sickle-cell trait (odds ratio [OR] 0·15, 95% CI 0·11–0·20; p=2·61 × 10−58), blood group O (0·74, 0·66–0·82; p=6·26 × 10−8), and –α3·7-thalassaemia (0·83, 0·76–0·90; p=2·06 × 10−6). We also found strong associations between overall risk of severe malaria and polymorphisms in both ATP2B4 (OR 0·76, 95% CI 0·63–0·92; p=0·001) and FREM3 (0·64, 0·53–0·79; p=3·18 × 10−14). The association with FREM3 could be accounted for by linkage disequilibrium with a complex structural mutation within the glycophorin gene region (comprising GYPA, GYPB, and GYPE) that encodes for the rare Dantu blood group antigen. Heterozygosity for Dantu was associated with risk for severe malaria (OR 0·57, 95% CI 0·49–0·68; p=3·22 × 10−11), as was homozygosity (0·26, 0·11–0·62; p=0·002). Interpretation: Both ATP2B4 and the Dantu blood group antigen are associated with the structure and function of red blood cells. ATP2B4 codes for plasma membrane calcium-transporting ATPase 4 (the major calcium pump on red blood cells) and the glycophorins are ligands for parasites to invade red blood cells. Future work should aim at uncovering the mechanisms by which these polymorphisms can result in severe malaria protection and investigate the implications of these associations for wider health. Funding: Wellcome Trust, UK Medical Research Council, European Union, and Foundation for the National Institutes of Health as part of the Bill & Melinda Gates Grand Challenges in Global Health Initiative