A Trip Down Memory Lane:How photograph insertion methods trigger emotional memory and enhance recall during interviews

The purpose of the paper is to explore the potential of photo‐elicitation as a data generating method. Photo-elicitation is rarely used for data generation, despite the considerable promise of this method. Our empirical investigation focused on people’s emotions and experiences of dual systems in Kazakhstan, a country currently undergoing change from the old-Soviet system to a new market economy. In addition to semi-structured interviews, we use photographs in order to enhance emotional connection and recall. We use the imagery as a device to generate data, and more specifically, data on individual and social perspectives that are integral to particular experiences. We argue that photo-elicitation can bring out peoples’ lived experiences of the social context being investigated. We explain why and how to use the method in practice

Modeling and evaluation of laminated windings

Electrical machines in electrical vehicles are sometimes put under a lot of stress when for example climbing an uphill road. In order for the machine to cope with the heat generation that comes of running extended periods of time near or at peak power one needs a highly developed cooling system. At the division of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA), located at Lunds Tekniska Högskola (LTH), a new and innovative winding design is developed which make cooling the machine more efficient. The winding consists of a laminated sheet which is rolled in a spiral. There is a small space between each winding turn making it possible for an air stream to flow through cooling the conductive sheets. The cooling capabilities of such design are evaluated throughout this thesis. Measurements are performed on two prototype winding built at IEA. The measurement rig are built solely for this purpose mainly in order to maintain the right measurement, a great deal of time during the thesis is put on perfecting the rig. Beside measurements are numerical models of the winding built in Comsol Multiphysics, both in 2 and 3 dimensions. Besides numerical modeling is an analytical model built with help of Matlab. The analytical model is used, among else, to simulate transient conditions and drive cycle analysis of an electrical machine suited for a bus. Results from simulations and measurement show that the laminated winding is able to cope with high amounts current without harm due to the effective cooling. Simulations show an ability to use current densities in the winding stretching towards 30 A/mm2 and still are able to keep tolerable temperatures. Results also point out weaknesses in the winding construction in form of sensitivity to winding geometries of certain type as well as unevenly spaced winding turns. Ways to improve the cooling performance of the winding by altering the geometry and improving the construction process are discussed in this thesis. The electrical machines used today are often oversized in order to thermally handle the periods of excessive power need. The effectiveness of such a machine is best during these short stretches of high power output even if they nominally are driven at a much lower power where the effectiveness is worse. The laminated winding design enables the use of smaller machines with peak efficiency at nominal drive that still are able to cope the periods of extreme power need due to the effective cooling

Challenges in Meeting Accessibility Needs in a fast-evolving Digital Environment

This article explores the evolving landscape of assistive technology in the digital age, where accessibility features are increasingly integrated into mainstream products and services. Technical advancements in Artificial Intelligence and Virtual Reality are contributing to more sophisticated user support. Despite these strides, the gap between the theoretical accessibility of interfaces and the actual user experience persists. Tech giants are competing to enhance accessibility, yet surveys reveal that many users, especially those with disabilities, face challenges in utilising digital interfaces. The article delves into the nature and consequences of this accessibility gap, emphasising the need for systematic research. The article highlights challenges posed by frequent software updates, impacting interoperability and user experience. Reluctance to update software is common, creating accessibility obstacles. Training and support are crucial components of AT provision, yet there is a lack of continuity in ongoing support. The need for continuous training, considering individual needs and evolving technologies, is underscored. Case studies, such as the Swedish "Funkabutiken" project, demonstrate the efficacy of gamified training platforms for users with varying abilities. In summary, while accessible features in mainstream software offer promise, challenges persist in findability, user choice, and support structures. The article calls for strengthened support systems, emphasizing continuous training, and addressing challenges associated with updates to ensure the actual perceived accessibility by users of assistive and accessible technology.Dieser Artikel befasst sich mit der Entwicklung von Assistiven Technologien (AT) im digitalen Zeitalter, in dem barrierefreie Funktionen zunehmend in Standardprodukte und -dienste integriert werden. Der technische Fortschritt in den Bereichen Künstliche Intelligenz und Virtual Reality trägt zu einer ausgefeilteren Benutzer*innenunterstützung bei. Trotz dieser Fortschritte besteht eine Lücke zwischen der theoretischen Barrierefreiheit von Schnittstellen und der tatsächlichen Nutzererfahrung. Die Technologiekonzerne bemühen sich Barrierefreiheit zu verbessern, doch Umfragen zeigen, dass viele Nutzer*innen, insbesondere Menschen mit Behinderungen, bei der Nutzung digitaler Schnittstellen auf Schwierigkeiten stoßen. Der Artikel hebt die Herausforderungen hervor, die sich aus den häufigen Software-Updates ergeben und die Interoperabilität und das Benutzererlebnis beeinträchtigen. Die Abneigung, Software zu aktualisieren, ist weit verbreitet und schafft Hindernisse für die Barrierefreiheit. Schulungen und Unterstützung sind wichtige Bestandteile der Bereitstellung von AT, doch mangelt es an Kontinuität bei der laufenden Unterstützung. Die Notwendigkeit einer kontinuierlichen Schulung unter Berücksichtigung der individuellen Bedürfnisse und der sich weiterentwickelnden Technologien wird hervorgehoben. Fallstudien wie das schwedische "Funkabutiken"-Projekt zeigen die Wirksamkeit von gamifizierten Trainingsplattformen für Nutzer mit unterschiedlichen Fähigkeiten. Zusammenfassend lässt sich sagen, dass barrierefreie Funktionen in gängiger Software zwar vielversprechend sind, es aber nach wie vor Probleme bei der Auffindbarkeit, der Auswahl und den Unterstützungsstrukturen gibt. Der Artikel ruft zu verstärkten Unterstützungssystemen auf, wobei der Schwerpunkt auf kontinuierlichen Schulungen und der Bewältigung von Herausforderungen im Zusammenhang mit Aktualisierungen liegt, um die tatsächlich wahrgenommene Barrierefreiheit von Nutzer*innen von Assistiver- und barrierefreier Technologie zu gewährleisten

An Analysis of Early Renal Transplant Protocol Biopsies - the High Incidence of Subclinical Tubulitis

To investigate the possibility that we have been underestimating the true incidence of acute rejection, we began to perform protocol biopsies after kidney transplantation. This analysis looks at the one-week biopsies. Between March 1 and October 1, 1999, 100 adult patients undergoing cadaveric kidney or kidney/pancreas transplantation, or living donor kidney transplantation, underwent 277 biopsies. We focused on the subset of biopsies in patients without delayed graft function (DGF) and with stable or improving renal function, who underwent a biopsy 8.2 ± 2.6 d (range 3-18 d) after transplantation (n = 28). Six (21%) patients with no DGF and with stable or Improving renal function had borderline histopathology, and 7 (25%) had acute tubulitis on the one-week biopsy. Of the 277 kidney biopsies, there was one (0.4%) serious hemorrhagic complication, in a patient receiving low molecular weight heparin; she ultimately recovered and has normal renal function. Her biopsy showed Banff 1B tubulitis. In patients with stable or improving renal allograft function early after transplantation, subclinical tubulitis may be present in a substantial number of patients. This suggests that the true incidence of rejection may be higher than is clinically appreciated

Gör plats åt en föränderlig kust

Arbete grundar sig i den komplexa och osäkra framtid som kustlandskapet står införpå grund av havsnivåhöjningen och fokuserar på Skånes särskilt utsatta kust. Idag utgår de anpassningsåtgärder som görs från en beräknad havsnivåhöjning på upp till 1 meter mellan åren 1990 och 2100. Det finns även en osäkerhet kring att kunna förutse när högvatten inträffar, vilka beräknas kunna bli upp till ca +3,5 m med en havsnivåhöjning på 1 m. En viktig del att ha med i beräkningarna är också att klimatförändringarna och dess effekter kvarstår även efter år 2100, då havet troligen kommer höjas i än snabbare takt. Denna osäkerhet gällande kustens framtida förändring, gör det svårt att bedöma vilka utgångspunkterna förklimatanpassnings-åtgärderna bör vara. Förändringar ses lätt som ett hot som måste stoppas för att kunna behålla det vi har idag. Vi vet att klimatförändringarna, även om vi lyckas motverka dess effekter, kommer leda till dramatiska förändringar av kustlandskapet men inte exakt hur dessa kommer att se ut. Det vi däremot kan påverka är de metoder och strategier vi väljer för att bemöta dessa förändringar. Detta examensarbete inom landskapsarkitektur syftar till att bidra till förståelsen av kustlandskapets förändring och hur denna kan hanteras på både en individuell och en samhällelig nivå. Detta görs genom att fokusera på naturanpassade metoder för kust- och erosionsskydd och undersöka den effekt som användandet av dessa kan ha för kustlandskapet. För att verka mot en hållbar utveckling av våra kuster, arbetar naturanpassade metoder, till skillnad från traditionella ”hårda” metoder så som kajer, stenskoningar och hövder, med kustens naturliga processer istället för mot dem. För att på så sätt skapa skydd som är flexibla och anpassningsbara i en osäker framtid. Arbetet består av en litteraturstudie som utgår från Skånes kust samt en platsanalys och ett gestaltningsförslag i Trelleborg, där en förestående exploatering av det västra hamnområdet gör frågan om val av kustskydd aktuell för kommunen. Det resultatet av arbetet visar är att naturanpassade metoder för kust- och erosionsskydd kan bidra till att skapa kustlandskap som är hållbara genom sin flexibilitet men också genom att skapa möjligheter att på olika sätt uppleva och de naturliga processer som ger kusten dess form. Genom att skapa en förståelse för dessa processer i och genom själva landskapet kan enskilda människor men också samhället i stort bli bättre rustat för att anpassa sig till och acceptera kustens förändring, både de naturliga förändringarna och de skapade av människan.The project is based in the complex and uncertain future the coastal landscape is facing, with a focus on the vulnerable coast of the county Skåne in south Sweden. Today’s coastal climate adaptation are made with an estimated sea level rise of up to 1 meter between year 1990 and 2I00. In addition, there is an uncertainty to anticipating when temporary high sea levels and floods will occur, which are estimated to be up to about +3.5 m above todays sea level in year 2100. There is also a risk that the change in sea level will happen faster than anticipated and above all, climate change and its effects will remain after year 2100. In the future the sea level is likely to increase at an even faster pace. This uncertainty makes it difficult to predict the premises for the coastal landscape. Changes are often seen as a threat that needs to be stopped, in order to keep the current infrastructure of the coast. We know that climate change, even if we succeeded to counteract its effects, will lead to dramatic changes in the coastal landscape but not exactly how this will occur. However, what we can influence, are the methods and strategies we choose to respond to the changes. This master project in landscape architecture, aims to contribute to the understanding an of the future changes in the coastal landscape by looking at nature-based solutions as coastal protection. In contrast to traditional “hard” methods, such as stone piers, jetty’s and traditional harbour constructions, nature-based solutions work with the natural processes of the coast, instead of against them. Nature-based solutions are flexible and adaptable, to be able to ensure protection in an uncertain future, as well as creating a sustainable development of the coast. The project consists of a literature study based in the coast of Skåne, as well as a site-specific analysis and a design proposal for Trelleborg, where a forthcoming exploitation of the Western harbour makes the choice of method of coastal protection an up-to-date question. The results show that nature-based coastal protection methods can help to create sustainable coastal landscapes by being flexible but also by providing the experience of the various natural processes that affect the coastal landscape. By creating an understanding for these processes trough the landscape itself and society will be better prepared to adapt to coastal changes in the future, both natural changes and those created by man

Vållande till annans självmord - Kan en kränkande behandling utgöra vållande till annans död?

Denna uppsats syftar till att utreda brottet vållande till annans död och var gränsen går för en rättssäker tolkning av dess straffbuds ordalydelse. Specifikt fokuseras på frågan om straffbudet kan ta sikte på den som medelst kränkande behandling av någon annan orsakar att vederbörande begår självmord. Då medverkansansvar förutsätter medverkan till en otillåten gärning, utgör inte medverkan till självmord ett brott, eftersom självmord är tillåtet enligt gällande rätt. I stället är det endast när den avlidne, som rent faktiskt har tillfogat den dödande skadan, i juridisk mening inte kan anses ha tagit sitt eget liv som ett brott kan aktualiseras. En sådan slutsats förutsätter emellertid att den avlidne bedöms ha saknat fri vilja, tillräcklig mognad eller tillräcklig insikt om relevanta omständigheter i förhållande till självmordsbeslutet. Härmed ska den avlidne dessutom i princip ha utgjort ett styrbart redskap i någon annans händer. Med stor säkerhet vore det väldigt sällan, och enbart i ytterst särpräglade situationer, som en person kan anses försättas i en sådan sits till följd av att ha utsatts för kränkande behandling. För att vållande till annans död ska aktualiseras krävs dessutom att den kränkande personens agerande faller in under gärningsbeskrivningen i 3 kap. 7 § BrB. Sålunda krävs att vederbörande kan anses ha orsakat den avlidnes död av oaktsamhet, vilket i sin tur förutsätter att kravet på gärningsculpa och gärningstäckande personlig culpa uppfylls. En gärningsculpabedömning torde endast i väldigt sällsynta fall betrakta en kränkning som ett otillåtet risktagande avseende självmord, och än mer sällan som ett relevant orsakande av självmordet. I så fall bör rimligtvis krävas att gärningspersonen haft anledning att förmoda att kränkningen skulle föranleda den utsattes självmord. Eftersom bedömningen av gärningstäckande personlig culpa är så pass beroende av bevisningen i varje enskilt fall, låter sig dock en teoretisk förhandsbedömning svårligen göras. Sammanfattningsvis konstateras att det ofta skulle bryta mot legalitetsprincipens analogiförbud att betrakta kränkande behandling som ett vållande till annans död.The purpose of this essay is to investigate the crime of involuntary manslaughter in Swedish law and the boundaries for a lawful interpretation of the provision. Specifically, it focuses on whether the provision may take aim at someone whose degrading treatment causes someone else’s suicide. Since responsibility for complicity requires complicity to an illegal act, complicity to suicide is not a crime, as suicide is allowed by law. Instead, it is only when the deceased, who in fact inflicted the lethal damage, in legal terms cannot be considered to have committed suicide, that a crime can be actualized. Such conclusion, however, requires that the deceased is deemed to have lacked free will, sufficient maturity or sufficient understanding of the relevant circumstances in relation to the suicide decision. Hereby, the deceased should basically have constituted a steerable tool in the hands of someone else. With great certainty, it would be very rare, and only in very peculiar situations that a person can be considered to be placed in such a position, after being subjected to degrading treatment. For involuntary manslaughter to be actualized, the abusive person’s action must further on fall under section 7 of chapter 3 of the Swedish Penal Code. Thus, the person must be considered to have caused the deceased’s death by negligence, which in turn presupposes that the requirement of “gärningsculpa” and culpability is fulfilled. An assessment of gärningsculpa should only in unique circumstances recognize degrading treatment as an unacceptable risk taking regarding suicide, and more seldom as a relevant cause of suicide. If so, it should reasonably require that the perpetrator is considered to have had reason to believe that the treatment would cause the degraded person’s suicide. Since the assessment of culpability is very dependent on the evidence in every particular case, such ex-ante evaluation can hardly be done in theory. Conclusively, the analogy prohibition in the principle of legality would often be violated, if degrading treatment was to be considered as involuntary manslaughter

Skoskyldig? – En kritisk granskning av NFC:s skoavtrycksundersökningar och domstolarnas hantering av desamma som bevisning

Ett korrekt applicerande av naturvetenskapligt grundad kriminalteknisk bevisning i den juridiska kontext som en brottmålsprocess tar sikte på förutsätter en hel del eftertanke, inte minst när det gäller skoavtrycksbevisning. Detta såväl i själva utförandet och resultatredovisningen av den bakomliggande kriminaltekniska undersökningen, som i domstolens efterföljande granskning och värdering. Exempelvis är det viktigt att den sakkunnige, i den mån det är möjligt inom ramarna för vederbörandes roll i brottmålsprocessen, anpassar undersökningen efter det enskilda fallets säregenheter samt redovisar sina observationer och slutsatser från denna på ett sätt som möjliggör en juridisk granskning och värdering av densamma. Minst lika viktigt är i sin tur att domstolen förstår sig på innebörden av den sakkunniges uppgifter och vilken inverkan dessa bör ges i bevisvärderingen. Häri är det framför allt viktigt att rättens ledamöter beaktar att den sakkunniges uppgifter i regel enbart tar sikte på ett visst spårs ursprung, men inte dess bakomliggande aktivitet eller huruvida denna aktivitet är brottslig. Likaså måste domstolen fråga sig vilken relevans den sakkunniges uppgifter, ibland baserade på den statistiska sannolikheten utifrån en viss population och ibland på förhandsfastställda kriterier, har i det enskilda juridiska fall som uppgifterna ska appliceras på. I framställningen konstateras att det finns anledning att se över såväl utförandet som redovisningen av NFC:s skoavtrycksundersökningar. Framför allt vore det dock lämpligt att harmonisera ovanstående mellan NFC:s olika skoavtryckslaboratorium. Detta genom att samtliga laboratorium: som utgångspunkt alltid involverar två medarbetare i undersökningen; redovisar utvärderingsprocessen med kriminalteknikernas resultatvärdering samt konkretiserar vilken referensklass resultatvärderingen baseras på i sakkunnigutlåtandet; anpassar referensklassen efter det geografiska område och den årstid brottsutredningen avser; använder samma format för sakkunnigutlåtandet med bl.a. samma utlåtandeskala; låter observerade överensstämmelser mellan omstritt skoavtryck och jämförelsesko avseende såväl sulmönster och storlek som individuellt uppkomna detaljer påverka hur sannolikt det uttalas vara att jämförelseskon avsatt skoavtrycket. Vidare konstateras att domstolarna, så länge någon harmonisering enligt ovanstående inte kommit till stånd, utöver de epistemologiska och ontologiska skillnaderna mellan naturvetenskap och juridik, gör klokt i att även beakta existerande metodologiska skillnader mellan skoavtryckslaboratorierna. Dessutom förefaller det finnas visst utrymme hos domstolarna för såväl utökad granskning som förståelse av skoavtrycksbeviset, inte minst vad gäller innebörden av referensklassproblemet. Likaså efterfrågas tydligare redovisning i domskälen för hur värderingen av skoavtrycksbeviset gått till.A correct application of forensic evidence in the criminal proceeding’s legal context requires a great deal of consideration, especially regarding shoe print evidence. This applies to both the actual execution of, and the presentation of the results from, the forensic analysis, as well as in the court’s following evaluation. For instance, it is important that the forensic expert, to the extent possible within the framework of its role in the criminal proceeding, adapts the analysis according to the specifics of the individual case. Moreover, the forensic expert should present his or her observations and conclusions from the analysis in a way which enables legal review and evaluation thereof. Just as essential however, is that the court understands the meaning of the expert’s statement and which impact it should have in the evaluation of evidence. In this regard, it is highly important that the judges take into account that the expert’s statement usually only concerns the origin of a particular trace, but not its underlying activity or whether said activity constitutes a criminal offence. Likewise, the court must ask what relevance the expert’s statement, sometimes predicated on the statistical probability in a particular population and sometimes based on predefined criteria, has in the individual legal case to which the statement will be applied. This essay states that there is a need to review the current methods for both the execution and the presentation of the results from the shoe print investigations performed by the NFC. Primarily, it would be desirable to harmonize those methods between the NFC’s various shoe print laboratories, by requiring the following from each laboratory: involvement of two forensics in the analysis; presentation in the forensic report of the analysis process with the forensic experts’ assessments, and of which reference class the assessments are based on; adaptation of the reference class according to the geographical area and the time of the year which the criminal investigation concerns; usage of the same format and the same scale of conclusions in the forensic report; allowance of observed correspondences between footprints from the crime scene and seized shoes regarding pattern and size as well as individual details to affect how likely it is stated to be that the shoes caused the footprints. However, as long as none of the aforementioned harmonization is achieved, the courts, in addition to the epistemological and ontological differences between natural science and law, are wise to consider existing methodological differences between the NFC’s shoe print laboratories. Moreover, the courts could enhance both their critical review and knowledge of shoe print evidence, including their understanding of the reference class problem. Likewise, the courts should be more clear in their presentation of how shoe print evidence has been evaluated

Vegetationens betydelse för människan i miljonprogrammets storskaliga arkitektur

Detta arbete, som utgår från bostadsområdet Klostergården i Lund i detalj och miljonprogrammet i stort, vill skapa en ökad förståelse för och fördjupad kunskap kring vegetationens förhållande till den storskaliga arkitekturen. I syfte att skapa utemiljöer där den mänskliga skalan är närvarande och de sociala behoven tillgodoses. Vegetation kan användas för att stötta de sociala strukturerna i ett bostadsområde genom att skapa tydliga fysiska strukturer. Miljonprogrammets bostadsområden har fått utstå hård kritik ända sedan det byggdes, men hur kommer det sig då att Klostergården, byggt 1963-68, av både boende och sakkunniga framhävs som ett mycket lyckat bostadsområde, har det med vegetationen att göra och i så fall vad kan vi lära oss från Klostergården? Denna fråga utgör bakgrunden till detta kandidatarbete, som tar avstamp i en historisk redogörelse för miljonprogrammets fysiska och sociala utgångspunkter. Synen på människor som en massa där de fysiska behoven gick för de sociala behoven, var en syn som gick hand i hand med storskaligheten som redskap för att åstadkomma effektivisering på flera nivåer i samhället. För att förstå och hitta lösningar till den kritik som miljonprogrammet fått utstå användes Jan Gehls teorier och tankar kring de sociala behovet som grundläggande behov för människan och att det är utifrån det behovet som städer och bostadsområden ska utformas. Vilken roll vegetationen har i staden respektive för människan behandlas också i de inledande kapitlen och fungerar tillsammans med denna historiska- och teoretiska redogörelsen som bakgrund till kartläggningen av Klostergården. I resultatet av kartläggningen används Gehls teorier som redskap att analysera vegetationen med. Gehl menar att de stora händelserna utvecklas från de många små. Genom att titta på den inverkan vegetationen har på människors möjligheter att gå, stå och sitta, se höra och tala, samt hur trevligt det i allmänhet är på en plats, kan man också se om det finns förutsättningar för det sociala livet i stort. Den avslutande diskussionen svarar på frågan om på vilket sätt Klostergårdens vegetation inverkar på upplevelsen och användandet av utemiljön på Klostergården där två huvudpunkter lyfts fram; Vegetationens skiftande karaktär i områdets olika rum och vegetationens inverkan på upplevelsen av rummens skala. Slutsatsen blir alltså att det ”gröna livet mellan husen” på Klostergården starkt bidrar till att skapa förutsättningar för ”livet mellan husen” att uppstå.This BSc thesis focus on the residential area of Klostergården, Lund, Sweden which is part of “miljonprogrammet” (the million program), a public housing programme when large scale residential areas were built between 1965 and 1975. The thesis aims to create a larger understanding of, and a knowledge about the role that vegetation plays and its purpose to create an environment closer to the human scale. Vegetation can be used to support the social structures in a residential area by creating physical structures. The residential areas of ”miljonprogrammet” has endured a lot of negative criticism ever since it first was built. However, Klostergården is commonly looked upon as a successful area- even as one of the best planned- residential areas in Sweden, both among its residents as well as from landscape planning experts. Has it got to do with the way that the vegetation is used and in that case, what can we learn from Klostergården? This question forms the background to the thesis that has its starting point in an historical description of the physical and social background that created “the million program”. The perception of people as a mass, where the physical needs were prioritized instead of the social needs, was a perception that went well with the large scale as a tool to create efficiency in many levels of the society. To understand the problems and find solutions to the criticism of “the million program” the theories of Jan Ghels is used and his thoughts about the social needs as the basic need for humans and therefore the need that residential areas should be designed for. The role that vegetation has in the city and in relationship with humans is also discussed in the first two chapters and forms together with historical- and theoretical background the foundation of a mapping of the vegetation in Klostergården. In the result section of this mapping, Gehls theories are used as a tool to analyse the vegetation. Gehl argues that big events comes from the many small events. By looking at the impact that the vegetation has on the ability to walk, stand, and sit, see, hear and talk, and how pleasant a place in general is to be in, you also have the possibility to see if there is good conditions for social events in general to occur. The final discussion answers the question “in what way the vegetation affects the experience and the use of the public spaces in Klostergården”. Two main reasons is mentioned; The way that the vegetation is shifting in its character in the different rooms of the area, and the way that the vegetation creates rooms in different scales, where the human scale in a larger extent is represented. The conclusion is that “the green life between buildings” in Klostergården has a strong effect on the conditions that creates “life between buildings”