Prognosmodell för behovsanpassad bekämpning av Alternaria

Alternariasvampens betydelse som skadegörare i potatis har ökat i takt med att dithiocarbamatpreparaten (Mancozeb/Maneb) fasats ut som bladmögelpreparat. Odlarna efterfrågar verktyg för att årsmånsanpassa alternariabekämpningen och i projektet provades en prognosmodell. Både de odlare och rådgivare som provade var i princip positiva till modellen men man ifrågasatte om den inte rekommenderar för mycket bekämpning. Några viktiga frågor identifierades varav vissa i efterhand besvarats av modellutvecklarna. Trots det kvarstår ett visst behov av uppföljda experiment

Ny modell för utveckling inom svensk potatisproduktion

Syftet med projektet var att få till stånd en regional Erfa-DDU-grupp i Västskåne där Erfa står för erfarenhetsutbyte och DDU står för DeltagarDrivenUtveckling. Syftet med sådana grupper är att effektivisera svensk potatisodling genom att öka kopplingen mellan forskning, utveckling, odling och rådgivning. Målen formulerades som fem punkter innefattande långsiktighet, gemenskap,förbättrad kontroll över informationsflöden, ökad självtillit, ökad grad av tillämpning, vidareutveckling och/eller bortsållning av ny teknik, ökad effekt av allmänrådgivning och massinformation. Ett antal mätbara indikatorer formulerades för att följa upp målen. En grupp med industripotatisodlare har arbetat inom ramen för detta projekt under 2013 och 2014. Träffarna har följt faserna för kontinuerligt lärande med återkommande cykler av sök-, planerings-, genomförande och utvärderingsfaser. Enkla odlarexperiment genomfördes i 15 fält (rörande K-gödsling, djupluckring, radmyllning och mellangrödor). Därtill provades markfuktssensorer och en prognosmodell för bevattningsbehov samt bladskaftsanalys för att skapa en tidsserie av N- och K-innehållet i bladsaften. Resultat från odlarexperiment har tillsammans med ”vanliga” erfarenheter från årets odling legat till grund för dialog inom gruppen vid årets sista träff. I en utvärdering uppgav deltagarna att de i medeltal hade funnit 2,8 åtgärder/gård som de provat och 2,9 som de börjat reflektera över sedan de gick med i Erfa-DDU – alltså sammanlagt 5,7 åtgärder per gård. Av åtgärderna klassades 51 % som en åtgärd som säkert eller troligen skulle komma att tillämpas fortsättningsvis eller inom några år, 31 % behövde utvärderas mera, 9 % utvecklas mera och 9 % klassades som ”åtgärden är inte intressant för mig”. Andelen deltagare som provade något nytt var 80 % och ökade från 2013 till 2014. Det deltagarna värdesatte mest i projektet var: utbyte av erfarenheter; hjälp att utvärdera experiment; utbyte med Hushållningssällskapet, Lyckeby Starch och SLU; att det görs något i fält med följande återkoppling; att hela biten är med från teori till praktik; att få reda på om ny teknik (t ex om markfuktsmätning etc.); erfarenhetsutbyte på detaljnivå; att få materialet i skrift: både odlingsjournaler och experimentresultat; att ge forskare möjlighet att vara med ibland: inte bara för att dela med sig av sin kunskap utan även för att få möjlighet att vara med i gruppdialogen kring sitt intresseområde. Flera punkter i deltagarnas listning av vad som var de viktigaste komponenterna i arbetssättet pekar på att arbetssättet gett en ökad känsla av kontroll över informationsflödet. Erfa-DDU-verksamheten tycks genom sin metodologi med en kombination av teori och praktiska enkla odlarexperiment på deltagarnas villkor, ha verkat i önskad riktning dvs. stimulerat till att öka graden av tillämpning, sållat bort förslag som inte var relevanta för det enskilda företaget samt stimulerat till vidareutveckling av idéer. Projektets mål har i huvudsak uppnåtts och det finns ett intresse bland deltagarna att fortsätta verksamheten. Vi hoppas att Erfa-DDU som arbetsätt i framtiden ska ses som en naturlig plattform för kontinuerlig kunskapsutveckling kring potatisodling. Om detta ska bli möjligt krävs en hållbar finansiering - finansering genom odlaravgifter är inte tillräcklig. Projektet är kopplat till det större SLF-finansierade forskningsprojektet BoT-A (Biologi och Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling – Aktörssamverkan – för hållbar kunskapsutveckling). Lyckeby Starch har varit föregångare genom att våga satsa på det nya arbetssättet och har haft fem Erfa-DDU-grupper igång sedan 2009-2010. Hela verksamheten kommer att utvärderas ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv av SLU’s nya kompetenscentrum för rådgivning (KCR) i Skara

Long-term effects of liming on crop yield, plant diseases, soil structure and risk of phosphorus leaching

This study examined the long-term effects of applying structure lime (mixture of ~80% CaCO3 and 20% Ca(OH)2) and ground limestone (CaCO3) on soil aggregate stability and risk of phosphorus (P) losses 5–7 years after liming, incidence of soil-borne diseases and yield in winter wheat (Tritium aestivum), oilseed rape (Brassica napus) and sugar beet (Beta vulgaris). Lime was applied in 13 field trials in Sweden 2013–2015 and soil characteristics and crop yield were monitored until 2021. Seedbed (0–4 cm depth) aggregate (2–5 mm size) stability was improved to the same extent with both lime treatments compared to the untreated control, sampled 5–7 years after liming. Analyses and estimations of different P fractions (total P, PO4-P, and particulate P) in leachate following simulated rainfall events on undisturbed topsoil cores sampled 6–8 years after liming revealed lower total P and particulate P concentrations in both lime treatments compared to the untreated control. Two sugar beet trial sites with soil pH ≤7.2 before liming showed an increase in sugar yield for structure lime and ground limestone as an effect of increased concentration of soil potassium (K-AL) and/or lower Aphanomyces root rot potential compared to the untreated control. The yield of winter wheat was not affected by the application of either type of lime at sites with pH >7.2 but the yield of oilseed rape decreased after the application of structure lime

Liming alkaline clay soils: effects on soil structure, nutrients, barley growth and yield

Liming before cultivation of sugar beets is favourable even on alkaline soils but knowledge of response in other crops is lacking. Therefore, effects of ground limestone (GL) and structure lime (SL1 slaked lime or SL2 mix of ground limestone and slaked lime) were evaluated in southern Sweden on soil structure, growth and nutrient concentration in barley under four fertilisation strategies 1.5–2 years after application. All lime products increased aggregate stability, but with variations between locations. A lower proportion of large aggregates was found in both limed treatments, and a higher proportion of small aggregates in SL. In barley, grain yield was unaffected while shoot numbers and biomass in first node stage increased for GL and biomass increased further for SL. Structure lime increased potassium concentration in plants in first node stage, due to more potassium in the product. Both lime types increased molybdenum concentration. Ground limestone reduced zinc concentration compared with no liming. Finer seedbed tilth and increased aggregate stability may explain increased biomass for GL. Higher potassium content in SL might be a further explanation. No interactions between liming and fertilisation were found. In conclusion, on the soil types studied, no change of fertilisation strategy is needed due to liming

Icelandic community pharmacists' and pharmacy students' expectations of future role extensions and education requirements: a cross sectional survey.

Aim: To explore the expectations of Icelandic community pharmacists and final year pharmacy students on future role extensions and associated education needs. Methods: All community pharmacists across Iceland registered with the Pharmaceutical Society of Iceland (LFI) (n=136) and all fourth- and fifth-year pharmacy students enrolled at the Faculty of Pharmaceutical Sciences at the University of Iceland (n=69). An online cross-sectional questionnaire was designed, validated, piloted and analysed using descriptive statistics, logistic regression and content analysis. Results: The response rate was 27.9% (n=38) for community pharmacists and 33.3% (n=23) for fourth- and fifth-year pharmacy students respectively. Of these, 90.2% (n=55) saw the need for community pharmacists’ role extensions and most (n=60, 98.4%) were willing to accept additional education to make role extensions in Iceland possible. Logistic regression identified that students identified the need for pharmacists to be making prescribing recommendations to medical healthcare professionals (p=0.023); for example 'Pharmacists should use their knowledge to give advice and collaborate with physicians and other healthcare professionals about drug therapies'. Conclusion: Both community pharmacists and pharmacy students showed a strong willingness to extend their roles in the future. It will require government support to overcome perceived barriers and to develop further education programmes

Temporal and Spatial Positioning of Service Crops in Cereals Affects Yield and Weed Control

Leguminous service crops (SCs) can provide multiple services to cropping systems, reducing the reliance on external resources if sufficient biomass is produced. However, rapid light and temperature reductions limit post-harvest cultivation of SCs in Northern Europe. A novel practice of intercropping SCs in two consecutive crops (spring-winter cereal) to extend the period of SCs growth, and hence improve yield and reduce weeds, was tested. Three spatial and temporal arrangements of SCs and cash crops were investigated, as well as three SC mixtures, characterized by their longevity and frost sensitivity. Compared to no SC, the best performing mixture, frost-tolerant annuals, increased grain and N yield of winter wheat by 10% and 19%, respectively, and reduced weed biomass by 15% and 26% in oats and winter wheat, respectively. These effects were attributed to high biomass production and winter survival. However, this SC reduced oat yields by 15% compared to no SC. Furthermore, SC growth and service provision varied largely between experiments, driven by the weather conditions. Extending the SC's growth period by intercropping in two consecutive cereal crops has potential, but locally adapted species choices and establishment strategies are needed to ensure SC vitality until termination

Long-term effects of liming on crop yield, plant diseases, soil structure and risk of phosphorus leaching

This study examined the long-term effects of applying structure lime (mixture of ~80% CaCO3 and 20% Ca(OH)2) and ground limestone (CaCO3) on soil aggregate stability and risk of phosphorus (P) losses 5–7 years after liming, incidence of soil-borne diseases and yield in winter wheat (Tritium aestivum), oilseed rape (Brassica napus) and sugar beet (Beta vulgaris). Lime was applied in 13 field trials in Sweden 2013–2015 and soil characteristics and crop yield were monitored until 2021. Seedbed (0–4 cm depth) aggregate (2–5 mm size) stability was improved to the same extent with both lime treatments compared to the untreated control, sampled 5–7 years after liming. Analyses and estimations of different P fractions (total P, PO4-P, and particulate P) in leachate following simulated rainfall events on undisturbed topsoil cores sampled 6–8 years after liming revealed lower total P and particulate P concentrations in both lime treatments compared to the untreated control. Two sugar beet trial sites with soil pH ≤7.2 before liming showed an increase in sugar yield for structure lime and ground limestone as an effect of increased concentration of soil potassium (K-AL) and/or lower Aphanomyces root rot potential compared to the untreated control. The yield of winter wheat was not affected by the application of either type of lime at sites with pH >7.2 but the yield of oilseed rape decreased after the application of structure lime