Bond between Reinforcement and Self-Compacting Steel-Fibre-Reinforced Concrete

In this study, pull-out tests of specimens with short embedment length and varying fibre content were carried out. The results showed no effect from the fibres on the bond-slip behaviour before peak load when normalized with respect to the compressive strength. After peak, the fibre reinforcement provided extra confinement, changing the failure mode from splitting to pull-out failure. The test results were used to calibrate a frictional bond model in non-linear finite element analyses. The model proved to yield results in good agreement with the experimental results regarding failure modes, load-slip relation and splitting strains on the surfaces of the pull-out specimens. The tests and analyses in combination confirmed that the fibre reinforcement neither disturbed nor improved the bond properties at the interface layer between reinforcement steel and concrete; i.e. the fibres only provided confinement to the surrounding structure

Clinical care advice for monitoring of islet autoantibody positive individuals with presymptomatic type 1 diabetes

Background/AimType 1 diabetes is an autoimmune disease that involves the development of autoantibodies against pancreatic islet beta-cell antigens, preceding clinical diagnosis by a period of preclinical disease activity. As screening activity to identify autoantibody-positive individuals increases, a rise in presymptomatic type 1 diabetes individuals seeking medical attention is expected. Current guidance on how to monitor these individuals in a safe but minimally invasive way is limited. This article aims to provide clinical guidance for monitoring individuals with presymptomatic type 1 diabetes to reduce the risk of diabetic ketoacidosis (DKA) at diagnosis.MethodsExpert consensus was obtained from members of the Fr1da, GPPAD, and INNODIA consortia, three European diabetes research groups. The guidance covers both specialist and primary care follow-up strategies.ResultsThe guidance outlines recommended monitoring approaches based on age, disease stage and clinical setting. Individuals with presymptomatic type 1 diabetes are best followed up in specialist care. For stage 1, biannual assessments of random plasma glucose and HbA1c are suggested for children, while annual assessments are recommended for adolescents and adults. For stage 2, 3-monthly clinic visits with additional home monitoring are advised. The value of repeat OGTT in stage 1 and the use of continuous glucose monitoring in stage 2 are discussed. Primary care is encouraged to monitor individuals who decline specialist care, following the guidance presented.ConclusionsAs type 1 diabetes screening programs become more prevalent, effective monitoring strategies are essential to mitigate the risk of complications such as DKA. This guidance serves as a valuable resource for clinicians, providing practical recommendations tailored to an individual's age and disease stage, both within specialist and primary care settings

Early-childhood body mass index and its association with the COVID-19 pandemic, containment measures and islet autoimmunity in children with increased risk for type 1 diabetes

Aims/hypothesis: The aim of this study was to determine whether BMI in early childhood was affected by the COVID-19 pandemic and containment measures, and whether it was associated with the risk for islet autoimmunity. Methods: Between February 2018 and May 2023, data on BMI and islet autoimmunity were collected from 1050 children enrolled in the Primary Oral Insulin Trial, aged from 4.0 months to 5.5 years of age. The start of the COVID-19 pandemic was defined as 18 March 2020, and a stringency index was used to assess the stringency of containment measures. Islet autoimmunity was defined as either the development of persistent confirmed multiple islet autoantibodies, or the development of one or more islet autoantibodies and type 1 diabetes. Multivariate linear mixed-effect, linear and logistic regression methods were applied to assess the effect of the COVID-19 pandemic and the stringency index on early-childhood BMI measurements (BMI as a time-varying variable, BMI at 9 months of age and overweight risk at 9 months of age), and Cox proportional hazard models were used to assess the effect of BMI measurements on islet autoimmunity risk. Results: The COVID-19 pandemic was associated with increased time-varying BMI (β = 0.39; 95% CI 0.30, 0.47) and overweight risk at 9 months (β = 0.44; 95% CI 0.03, 0.84). During the COVID-19 pandemic, a higher stringency index was positively associated with time-varying BMI (β = 0.02; 95% CI 0.00, 0.04 per 10 units increase), BMI at 9 months (β = 0.13; 95% CI 0.01, 0.25) and overweight risk at 9 months (β = 0.23; 95% CI 0.03, 0.43). A higher age-corrected BMI and overweight risk at 9 months were associated with increased risk for developing islet autoimmunity up to 5.5 years of age (HR 1.16; 95% CI 1.01, 1.32 and HR 1.68, 95% CI 1.00, 2.82, respectively). Conclusions/interpretation: Early-childhood BMI increased during the COVID-19 pandemic, and was influenced by the level of restrictions during the pandemic. Controlling for the COVID-19 pandemic, elevated BMI during early childhood was associated with increased risk for childhood islet autoimmunity in children with genetic susceptibility to type 1 diabetes. Graphical Abstract

HbA1c as a time predictive biomarker for an additional islet autoantibody and type 1 diabetes in seroconverted TEDDY children

Objective Increased level of glycated hemoglobin (HbA1c) is associated with type 1 diabetes onset that in turn is preceded by one to several autoantibodies against the pancreatic islet beta cell autoantigens; insulin (IA), glutamic acid decarboxylase (GAD), islet antigen-2 (IA-2) and zinc transporter 8 (ZnT8). The risk for type 1 diabetes diagnosis increases by autoantibody number. Biomarkers predicting the development of a second or a subsequent autoantibody and type 1 diabetes are needed to predict disease stages and improve secondary prevention trials. This study aimed to investigate whether HbA1c possibly predicts the progression from first to a subsequent autoantibody or type 1 diabetes in healthy children participating in the Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY) study. Research Design and Methods A joint model was designed to assess the association of longitudinal HbA1c levels with the development of first (insulin or GAD autoantibodies) to a second, second to third, third to fourth autoantibody or type 1 diabetes in healthy children prospectively followed from birth until 15 years of age. Results It was found that increased levels of HbA1c were associated with a higher risk of type 1 diabetes (HR 1.82, 95% CI [1.57-2.10], p Conclusion In conclusion, increased HbA1c is a reliable time predictive marker for type 1 diabetes onset. The increased rate of increase of HbA1c from first to third autoantibody and the decrease in HbA1c predicting the development of IA-2A are novel findings proving the link between HbA1c and the appearance of autoantibodies.</p

Islet Autoimmunity and HLA Markers of Presymptomatic and Clinical Type 1 Diabetes: Joint Analyses of Prospective Cohort Studies in Finland, Germany, Sweden, and the US

OBJECTIVETo combine prospective cohort studies, by including HLA harmonization, and estimate risk of islet autoimmunity and progression to clinical diabetes.RESEARCH DESIGN AND METHODSFor prospective cohorts in Finland, Germany, Sweden, and the U.S., 24,662 children at increased genetic risk for development of islet autoantibodies and type 1 diabetes have been followed. Following harmonization, the outcomes were analyzed in 16,709 infants-toddlers enrolled by age 2.5 years.RESULTSIn the infant-toddler cohort, 1,413 (8.5%) developed at least one autoantibody confirmed at two or more consecutive visits (seroconversion), 865 (5%) developed multiple autoantibodies, and 655 (4%) progressed to diabetes. The 15-year cumulative incidence of diabetes varied in children with one, two, or three autoantibodies at seroconversion: 45% (95% CI 40–52), 85% (78–90), and 92% (85–97), respectively. Among those with a single autoantibody, status 2 years after seroconversion predicted diabetes risk: 12% (10–25) if reverting to autoantibody negative, 30% (20–40) if retaining a single autoantibody, and 82% (80–95) if developing multiple autoantibodies. HLA-DR-DQ affected the risk of confirmed seroconversion and progression to diabetes in children with stable single-autoantibody status. Their 15-year diabetes incidence for higher- versus lower-risk genotypes was 40% (28–50) vs. 12% (5–38). The rate of progression to diabetes was inversely related to age at development of multiple autoantibodies, ranging from 20% per year to 6% per year in children developing multipositivity in ≤2 years or >7.4 years, respectively.CONCLUSIONSThe number of islet autoantibodies at seroconversion reliably predicts 15-year type 1 diabetes risk. In children retaining a single autoantibody, HLA-DR-DQ genotypes can further refine risk of progression.</div

Hur ute är skolan? -en empirisk studie om pedagogers vanor av undervisning utomhus

Sammanfattning Vi upplever att det finns en uppåtgående trend när det gäller att förlägga undervisning till utomhusmiljö. Vårt syfte med denna undersökning var att vi ville ta reda på och kartlägga våra huvudfrågor, nämligen i vilken utsträckning som pedagoger använder sig av undervisning utomhus, vilka ämnen som förläggs utomhus och vilka tankar pedagogerna har om undervisning utomhus. Som metod användes i denna empiriska undersökning en enkät med frågeformulär som delades ut till undervisandepedagoger i år ett, år fem och år nio. 17 frågeformulär delades ut och 53 kom tillbaka för sammanställning. Vi hade några tankar om att det är vanligare i de yngre åldrarna med undervisning utomhus än i de äldre. Resultatet bekräftade våra tankar, i år ett och år fem använde sig pedagogen av utomhusmiljön i större utsträckning än pedagoger i år nio. När det gäller vilka ämnen som undervisas utomhus är det framförallt matematik som undervisas utomhus, trots detta var det endast några som angav att matematik var ett ämne som är naturligare att förlägga till utomhusmiljö. De uppfattningar om fördelar och nackdelar som pedagogerna angav delades in i olika kategorier. Anledningarna till att pedagoger undervisade utomhus var övervägande pedagogiska eller hälsorelaterade. Det var få pedagoger som undervisade utomhus för att ge eleverna friluftsupplevelser. Uppsatsens betydelse för läraryrket är att den förhoppningsvis väcker tankar hos både oss och andra pedagoger till att reflektera över de faktiska förhållanden som råder när det gäller undervisning utomhus

To promote children’s participation : A study of some children’s librarians’ approach on children’s participation in the activities of public libraries.

The objective of this thesis is to explore the prerequisites for children’s participation in the activities of the public library as expressed by six children’s librarians. Qualitative semi-structured interviews were carried out to investigate how the librarians interpreted the concept of participation and viewed power issues between children and adults. Further, difficulties and possibilities experienced in working with children’s participation and manifestations of children’s participation in everyday library work were also investigated. The theoretic framework of the thesis was based on childhood theory together with concepts drawn from Gallagher on childhood and power relationships in work involving children’s participation. The results reveal that participation is viewed as a complex and problematical concept. The informants interpretations vary from participation as passive observers to involvement, at least to the extent of being asked to participate in the planning of activities at libraries. Although aware of the imbalance of power between adults and children, the informants described difficulties in allowing children to take control. A lack of time was found to be the greatest hinder in working with participation. Time, they argue, is required in order to create security, to build relationships and to be able to reflect on participation processes. The most common manifestation of children’s participation is the use of children’s suggestions for buying library materials. However, we conclude that children are in fact participative in that they have access to libraries guided by a child perspective. Children are listened to and respected by the children’s librarians although there is still much that can be done to improve the extent of children’s participation in everyday library work.Program: Bibliotekari

Pedagogers tankar kring sin yrkesroll i förskolan : - när förutsättningar ändras

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna. Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras. Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll

Pedagogers tankar kring sin yrkesroll i förskolan : - när förutsättningar ändras

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna. Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras. Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll

Parents expectations on the nurse of hospitalized children 0-18 years

Det har forskats en hel del om föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskan är inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa föräldrars förväntningar på sjuksköterskan vid vård av inlagda barn 0-18 år. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på åtta (8) vårldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvårdnad använts. I resultatet framträdde följande kategorier som var betydelsefulla förväntningar från föräldrarna: information, tillgänglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet. föräldrarna är i behov av omvårdnad när deras barn är inlagt på sjukhus, därmed blir föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskan stora